stigigemla

Ja .

Hos mig står Sinularia flexibilis i kontakt med Lobophyton, Capnella Sarcophyton med mer utan reaktion. Jag har inte provat nära stenkoraller. Sinularia och Sarcophyton är nog de som sprider mest gift mot andra koraller i vattnet. Det kan man motverka med aktivt kol. När det gäller Sinularia Aussi Green från White Corals ser det ut som att de sålt minst 3 olika arter under det namnet. Det menas ju bara grön Sinularia från Australien. Så det är nog svårt att få ett seriöst svar på frågan.

Det finns ungefär 138 olika arter och en del arter har också flera olika former och färger. Den vanligaste, flexibilis, finns i olika färger som också skiljer sig en del i form. Form och färg påverkas också av levnadsförhållandena. Dura och brassica är också ganska vanliga. Flexibilis är mycket svår att fragga.

Det är nog så att för de allra flesta skummare är det luftmängden som begränsar kapaciteten. Några undantag kan jag tänka mig. 1. De skummare som har separat skum- och cirkulationspump. T.ex Deltec AP600. 2. ATI som har mer luft per vatten än andra skummare.

Den har bestämt sin överdagningsplats. På natten går den ut och äter.

Det är jag som döpt mina aktiva kol till månadskol och panikkol. Månadskol är pelleterat i lite grövre stavar och skall vid normal användning bytas en gång per månad. Panikkolet är stavar på ungefär 1,5 mm diameter och kan mättas på mindre än en vecka. Men det har snabb upptagning och lämpar sig främst vid insatser på grund av att djur dött och vattnet riskerar bli dåligt / innehåller gifter från de döda djuren. Namnen var så bra att de har anammats av andra och det är helt OK för mig men då kan jag inte garantera deras egenskaper. (Fast det gör nog deras leverantörer).

Har du fixat mycket ljus för snabbt?

Här är en länk till en ny revision av Acropora. http://www.researchgate.net/publication/273625070_Wallace_C._C._Done_B._J._Muir_P._R._2012_Revision_and_catalogue_of_worldwide_staghorn_corals_Acropora_and_Isopora_%28Scleractinia_Acroporidae%29_in_the_Museum_of_Tropical_Queensland._Memoirs_of_the_Queensland_Museum__Nature_57_1-255 Titta och dröm.

Hos mig har det varit confusan först. Och efter ett tag även Fungia konstigt nog.

Det kan vara fosfatbrist.

Cooking har flera betydelser i svenska språket. Man kan översätta det med "laga mat" och även med "bereda".

Eremiter, krabbor och räkor går bra att ha ihop. Man skall bara undvika den största eremiten, Dardanus megistos och boxarräkorna om man vill ha de minsta räkorna. Giftet bör ha varit från knappar, Palythoa eller Protopalythoa. Men att koka sten på en platta i köket låter vansinnigt. Det räcker med att lägga stenen i en hink med en doppvärmare utan termostat så man värmer vattnet till 40 grader under ett eller två dygn så är praktiskt taget att dött. Det gör man utomhus eller på balkongen. Och låter det svalna innan man tar in den. Det finns någon enstaka här på forumet som är överkänslig mot Euphyllia koraller. Någon Vibrioinfektion har vi nog haft också men det hävs med antibiotika. I övrigt kan man nog räkna koraller som ofarliga så länge man inte har sår på händerna. Problemet är knappkorallerna. Genom att somliga av de giftiga är mycket vackra och vanliga på levande sten finns de ständigt här och var. Och det stora släktet av knappkoraller (Zoanthus) har bara någon enstaka typ som är giftig och då betydligt mindre. Vi har en stor tråd om det här på guiden, Zoanthus are they toxic. Det är fullt möjlig att hålla ett korallkar utan knappar. De flesta som har stenkorallkar håller knapparna borta då de lätt sprider sig bortom all kontroll. Jag har själv ett skadat öga på grund av Palythoa men skulle aldrig göra de andra korallsläktena skyldig till detta. Jag har massor av koraller i olika släkten och är inte det minsta rädd för dessa. Det är bara risken för Vibrioinfektioner som gör att jag inte gör något i karen med händerna om jag har minsta små sår.

Jag skulle aldrig avstå från koraller. En Sarcophyton eller en rejäl tuss stjärnpolyper gillar clowner att ha att gosa i. Några skivanemoner i olika färger och kanske några knappar så blir akvariet tre gånger snyggare. Och dessa koraller är normalt sett mindre krävande än räkor. Ett par små eremiter som larvar runt vore inte heller fel och kanske någon krabba. Tänk bara på att du måste se knapparna i vitt ljus när du köper dem. Många knappar fluorescerar i de mest fantastiska färger under blåljus medan fiskarna bara blir grå.

Jag skulle tro prismaglas. Brukar vara av styren som har bra ljusgenomsläppning och bäst UV- tålighet.

Enligt min åsikt är det bättre att ta ett steg i taget. Börja enkelt, få det att fungera och komplettera sedan undan för undan. Om jag har förstått rätt har du inte en plan ännu för vilka djur du skall börja med. Utrustningen är ju till för djuren. Skall du ha Acropora med stark strömning, mycket ljus och stor skummare eller LPS er med lugnare cirkulation, mindre ljus och skumning? Eller någon annan inriktning? Strumpan med fosfatreducering lägger man bara bakom någon sten men ser till så att vattnet rör sig där. Och man kan gott ha en strumpa med kol också.

Man kan göra det enklare. Tunze 9012 går att sätta i karet utan sump och karet är inte större än att det räcker med en strumpa för fosfatreducering. Automatisk påfyllning är en god hjälp som jag personligen inte kan tänka mig att vara utan. En eller två cirkulationspumpar till och ljus så är tekniken klar. Kanske en doppvärmare men det är inte säkert att du behöver den. Alla övriga finesser kan man se som just finesser som förvisso kan göra gott men man klarar sig utan. Lite mer vattenbyten bara så håller man samma vattenkvalitet. När du kört karet något år tycker du antingen att karet är litet eller så slutar du. Är det dags för uppgradering så kan du utöka tekniken då. Antagligen är reaktorer och sådant för små för det nya karet så du får ändå köpa nytt då.

Enligt vad jag sett kan det kanske orsakas av ett herpesvirus. (Smittar inte människor) Det brukar gå tillbaka av sig själv. Ibland kan det komma en ny bubbla på en annan korall efter ett halvår eller år och ibland inte. Mina är borta sedan 7-8 år.

Jag har täckglas + fläkt. Jag för min del vågar inte använda våtrumsfärg då en oftast innehåller antimögelmedel. En blank vit akryllack bör vara portät och är det helt säkert om man lägger på två lager.

Det är sällsynt men det är det överskumningsskyddet är till för. Det har hänt fler i år.

Det kan bli så mycket skum efter ett strömavbrott att sumpen rinner över. Det hände Hans "Drakfisken" på semester.

I grunden är skummaren där för att rena vattnet. Två frågor ställer sig. Hur mycket skall du mata varje dag och hur lite organisk näring skall du ha kvar i vattnet. Vill du ha skivanemoner och knappar är ATI:n för kraftig. Vill du ha ett Acroporakar är den perfekt med en "normal" fiskbesättning. Jag har sålt ett par Tunze 9430 till 960 liters kar med stenkoraller som den passar perfekt till. 9415 och Nyos 160 tror jag är mera lämplig till ett kar med knappar, skivanemoner och kanske några mjukisar. Och Tunzeskummarna har ju sitt överrinnigsskydd om du är rädd om parketten.

+ 500 mg/l från spruta 1 antar jag.

Utformningen av skummarkroppen är naturligtvis inte betydelselös. Men rak skummarkropp, halvt rak eller konform är inga revolutionerade ändringar som t.ex nålhjul jämfört med högtrycksventuri på utloppet från pumpen. Naturligtvis känner jag till ATI:s gallerhjul men det är ingen allmänt använd teknik och finns inte i någon skummare lämpad för ett "normalt" revkar på 500 liter. Och 10 gånger mindre bubblor skulle kräva en våldsamt mycket större skummarkropp eftersom de stiger till ytan gissningsvis 10 gånger långsammare. Men visst har ATI små bubblor och framför allt en jämn storlek.

Är det inte mer en fråga om intolerans? eller ?

Jag använder flaskborste. I och med att jag har långa rör (akvarier i flera rum) har jag satt flaskborsten med eltejp på en elektriker dragfjäder av plast.