stigigemla

Då tar man bara en spruta till med trean.

Det är lätt att se om det är optiwhiteglas i de flesta fall genom att baksidan på karet brukar vara av vanligt glas. Bara att titta och jämföra. Jag har köpt och sålt ett antal kar från diamantaquarien nu och alla har haft beställt glas i alla rutor. Men ett villkor är nog att beställning och alla frågor görs på Tyska.

Det beror på vilka värden du har. Ca, Mg, kH och salthalt.

Den senaste tekniken är fortfarande med nålhjulsimpeller. Om skummaren är konisk eller rak är mest en utseendefråga. Dc- motorer kan förenkla inställningen av skummaren men det gör ingen banbrytande förändring. Själv är jag förtjust i Tunze nya skummare som har riktigt bra pumpar och ett fungerande överskumningsskydd. 9415 borde passa bra.

Kraven på skummare har skruvats upp med årens gång. Dels på grund av att vi ofta har koraller med högre krav på vattnet men också på grund av att vi användare har kunnat jämföra olika skummare. Här är en skummare med 50 år gammal teknik som jämförs med 40 år gammal teknik och en med 10 år gammal teknik. Jag brukar rekommendera att skummaren skall dra ungefär akvarievolymen i luft per timme. Och det stämmer bra med NAC 5A.

Kör man med luftpump och syresten får man saltstänk överallt i närheten av karet. Syresättningen med en modern skummare kan bli avsevärt högre än via vattenytan. Det beror på att trycket i små vattenbubblor är högre på grund av ytspänningen. Den kan till och med bli så hög att bubblor bildas i utkanten av ögat hos vissa fiskar. I offentliga akvarier där skummarpumpen arbetar med högt tryck på vattnet behöver man till och med ett avluftningstorn efter skummaren där vattnet får rinna över biobollar eller liknande med luft omkring och överflödiga gaser i vattnet kan avlägsnas. Jag ser skummaren som ett verktyg att slippa ta till så mycket annan filtrering. Biologisk, mekanisk eller kemisk.

Testa att mata korallbandräkorna mer så bör de låta bli korallerna.

Jag ser osmos med silikatfilter och skummare som nödvändiga självklarheter för ett korallkar. Skummaren lyfter ut ammonium ur vattnet vilket medför att det är mindre ammonium i vattnet. (Giftigt för fiskar och skaldjur) Och då bildas mindre nitrat. Genom den ökade syrehalten motverkas alger och cyano. Men saltvattenshobbyn är för somliga en materialsport. Med en för kraftig skummare får man för lite av lösta äggviteämnen med mer i vattnet vilket gör att framför allt skivanemoner men även många knappar och en del mjukkoraller skrumpar ihop av näringsbrist och riskerar att dö till slut. En optimal skummare för ett acroporakar skulle snabbt betyda att koraller från näringsrika miljöer skrumpnar ihop. Jag har ett antal kunder som bytt silikatfiltret till osmosen och på så sätt fått stopp på kiselalger. Kranvatten är ju som sagt olika på olika orter. Har man ett lågt kH innehåller det ofta mycket silikat. Har man ett högt kH får man ofta problem med fällningar i vattenbytesdunken. Och tyvärr är det så att kalcium fäller som blandsalter med en del spårämnen så man riskerar att missa en del av det man betalar dyrt för i saltet. Och dessutom så höjs Ca och kH vid varje vattenbyte. Hos mig är det Sinularia som reagerar mest vid ändrade vattenvärden, betydligt mer än Acropora t.ex.

Jag tror mer på en krabba. Använd ett cykelbakljus till att lysa på natten. Krabbor brukar inte se i rött ljus.

Det pågår ett uppgraderingsarbete av guiden men det går tyvärr rätt sakta. Det kommer ett nytt artikelsystem efter att uppdateringen är klar.

Sådana avlopp har jag många av och de är knäpptysta om man ställer in rätt. Det röret som går nedåt från genomföringen skall ha en kran längst ned som man ställer in så att det är vatten hela vägen ned i röret. Då kommer ingen luft den vägen och det är helt tyst. Röret som går ned från det övre t-stycket är ett reservrör som det normalt sett inte går något vatten i. Men om det kommer skräp i huvudavloppet kan det behövas. Lockena längst upp skall gå att ta av så att man kan rensa rören med en flaskborste. I det ena locket skall det var borrat ett 5,5 - 6 mm hål som det sitter en dm luftslang i. Det hindrar hävertverkan och dämpar ev. ljud. En sak saknar jag och det är en insugskorg på genomföringen inne i ytavrinningsfacket. Den ser till så att snäckor och liknande inte kan täppa till genomföringen. Jag har mer än 20 sådana avlopp igång nu sedan 3 - 4 år och de går utan problem. Returpumpen anser jag skall klara flödet genom skummaren med lite säkerhetsmarginal.

Svårt att se precis men det bör vara en Stomatella art. Bara bra alltså.

Jag tycker det ser ut som ett bakterieangrepp. Det börjar ofta från ett sår.

Jag tror tvärtom. Små vattenbyten men ofta ger stabila värden.

Nu har en rapport på den forskning om icke fotosyntetiska koraller som guiden sponsrat kommit ut. http://www.advancedaquarist.com/2015/7/aafeature

Hur står karet? Är det fritt att se in genom sidorutorna håller jag med men om det står i ett hörn eller vid en garderob t.ex. vill jag ha lika mycket sten på den sidan som där bak.

diodtesten bör fungera.

I Limhamn, Malmö finns en kalkstensstrand. Där kan man ta kalksten som duger att lägga som underlag för den levande stenen. Men stenen är inte nämnvärt porös så levande blir den aldrig. Men det nedersta skiktet av sten som är täckt av sand fungerar ändå inte som levande sten då sanden bromsar vattencirkulationen. Men man kan naturligtvis lägga i död levande sten och låta den koloniseras av småkryp från vårt hav. Men man får räkna med att det mesta dör under vintern.

Jag håller inte riktigt med. Det är klart olika kvalitet på pumphuvuden. Det pumphuvud som sitter på Grotec,GHL, IKS, Fauna Marin eller mina doserpumpar är gjort i vit nylon och har så pass kraftig motor att alla pumphuvudena brukar ge samma mängd. Det finns andra pumphuvud gjorda i PVC med en klenare motor där det är betydligt större skillnad i flöde mellan de olika pumphuvudena. När det gäller drivningen av motorerna finns det avsevärda skillnader i säkerhetsmarginal i elektroniken. Det finns också ett par fabrikat med flera rapporter här på forumet om att elektroniken hängt sig. Slangen som sköter drivningen har också olika kvalitet. En Slang av Norpren / Santopren har ungefär 5 gånger längre livslängd än en silikonslang. (På en bild är silikonslangen genomskinlig medan Norpren - Santopren är svart eller ljust gulgrå.)

De allra flesta limmar sin överrinningskam med vanlig svart akvariesilikon. Är det en vanlig överrinningskam sitter det.

Jag skulle kolla salthalten först. Har du en vipparmmätare tror jag mer att det är den som visar fel. Men visst kan det vara testen. Fast jag har för mig att det oftare är magnesium- och nitrattesten som visar fel när de börjar bli gamla.

Orca unterwasserkleber. Med det kan du täta läckor från utsidan utan att tömma karet. bara att pressa in där dropparna kommer så är det tätt. Men i ett sånt här fall skulle jag lägga på lim där flisan gott ur och pressa det jämt med glasytan med en kloss eller glasbit och en liten bit gladpack emellan. Klossen tar man bort och gladpacken får sitta kvar ett dygn tills limmet härdat. Sedan är det gjutit upp så att det är plant.

Det är en nakensnäcka som äter på korallen. Hos mig vore det ett nyttodjur men för din del vet jag inte. Är knapparna Palythoa eller Protopalythoa skulle jag behålla den.

Jag tror mer på att det är upplagrad fosfat i stenen som lakas ur när värdet sjunker. Nu tillsätter du så mycket lantanklorid att det sänker fosfatvärdet med en femtedel ungefär. Det betyder att det det bör tillsättas så sakta att motsvarande vattenvolym hinner passera skummaren. Jag skulle droppa i skummarens stigrör. Man vill ju inte att fosfaten skall fälla ut i akvariet.

Jag brukar också ha returen under vattenytan för det blir inte så mycket saltstänk då. Men jag har borrat ett 2,5 mm hål i röret 1 cm över vattenytan. Då blir det en liten vattenstråle där så att man ser att hålet inte tätar. Jag brukar rensa med en tändsticka. Vid strömavbrott går det in luft genom hålet som bryter häverten.