stigigemla

Är det slangen för gasen som avses duger inte PVC: slangen. Den måste vara godkänd för gas annars godtar inte försäkringsbolaget det. Förutom risken för dig och din familj.

Nej nu börjar tiden vara ute för lysrör. Du får kolla noga när du köper för det finns tre olika dimmningsmetoder, likspänning 0-10v eller 2-10v, pulsbredd och Dali.

Slangbolaget.se har. Men de har ingen som lyser i UV- ljus. Jag skulle välja en armerad slang för den viker sig inte så lätt.

I detta fall skulle jag rekommendera AGA:s tuber. En gastub måste provtryckas med jämna mellanrum (5 år?) och jag är inte säker på att få en ombyggd tub provtryckt. När det gäller AGA:s tuber byter man dem bara när det är dags för provtryckning så det slipper man tänka på. Vanlig påfyllning kan man göra billigt hos en brandsläckarfirma.

När jag körde med kallt saltvatten var det fest när jag kom med färskt saltvatten. Småfisk och tångräkor var uppe i vattenkolumnen och jagade vilt. I augusti är det normalt en planktontopp på västkusten.

Hur länge gasen räcker beror på hur väl reaktorn fungerar och hur snabbväxande koraller du har. 5 kg gas räcker teoretiskt till ungefär 8 kg korallsten. Du bör få ut mer än hälften i alla fall. När jag hade som mest tillväxt i mitt 1550 var det 40 kg om året.

När man har så stora anläggningar brukar man ha två tuber som är sammankopplade efter reduceringsventilerna men före magnetventilen (styrningen). När den ena tuben tar slut viket man ser på manometern har den andra gas kvar. Då stänger man bara en ventil lossar den tomma tuben och fyller på medan den andra tuben räddar anläggningen.

Det vanliga är att man borrar ett 3 mm hål i returledningen just över vattenytan. Strålen ut där blir så liten att det inte stänker men det kan ändå suga in luft som bryter häverten. Jag tror ändå det är risk att osmolatorns larm går genom att vattenytan i karet sjunker när flödet genom ytavrinningskammen minskar.

Flytande sandbädd med skummare är nog det mest effektiva när det gäller nitrifikation. Men denitrifikationen är noll. Används mycket i sötvatten. Men i saltvatten är man orolig för silikattiillskott. Och att köra det med kalksand går inte bra för sanden mals ner till ett fint pulver.

Ta det lugnt nu Niklas. Steg ett är att få karet att fungera med ljus, cirkulation och vattenvärdena rätt. Steg två få i gång den bakteriella nedbrytningen. Efter någon månad kan det vara dags att fundera på första vattenbytet. Och vänta ut algcyklerna. Sätta i städpatrullen om du inte kör en snabbstartmetod. När karet börjar fyllas på med koraller och man börjar bli irriterad över att vattenvärdena sjunker är det dags för Ballingmetoden. Men i början är det bättre att hålla koll på allt som händer i karet och bli kompis med vattentesterna.

Fördelen med levande sten är att den är självrensande. (I alla fall i viss mån). Det lever diverse djur i porerna. Den är såväl substrat för nitrifikation som denitrifikation. Om det enbart gäller nitrifikation håller jag med Lasse om att en 10 ppi filtermatta är ett suveränt material. Det lägger igen men det bara att krama ur skiten. När det gäller denitrifikation är jag fundersam. Det verkar fungera förvånansvärt bra med kolkälla även i ett akvarium med minimal inredning. (japanstyle). De konstgjorda materialen är jag tveksam till då jag är osäker på om de har lämplig blandning av porstorlekar för att kunna koloniseras av smådjur på samma sätt som levande sten. Att de på kort sikt kan vara effektivare (innan de slammar ihop) tycker jag är självklart. Den självrensande funktionen i levande sten kan man lätt kolla genom att ta en sten i ett fungerande akvarium, skaka av den noga och sedan lägga den i ett litet kar med låg cirkulation. Sedan är det bara att vänta en vecka och se hur mycket skit som ramlar ned under stenen. Att det så småningom (kanske redan finns) material med bra porstorlekar är jag övertygad om. Men vi skall inte glömma att smådjursfaunan i levande stenen har haft många miljoner år på sig att utvecklas till att tillverka och leva i levande sten. Så den är ganska optimerad för den biotopen även om mycket givetvis är annorlunda i hemmaakvarier.

Prova att doppa några maskrosblad i kokande vatten och se om den äter det. Det är i alla fall mer näring än salladsblad. Men du bör ändå ge nori för maskrosbladen har låg proteinhalt.

Lecakulor skall i princip vara täta. De används (användes) som isolering under plattan i villabyggen. Jag tror detta är den användning som de ursprungligen togs fram till.

I dagsljus slog det om från blått till djuprött om jag kommer ihåg rätt. I akvarierummet såg jag ingen skillnad alls. Det var rätt intressant att ta testen från dagsljuset till akvarierummet och se att allt det röda var borta i det ljuset.

Du måste vara noga med ljuset när du använder Red Seas kaliumtest. I mitt akvarierum ser jag inget omslag men i dagsljus, glödlamp- eller varmvitt lysrörsljus är det inga problem.

Tiita t.ex här: http://www.weatheronline.co.uk/weather/maps/forecastmaps?LANG=en&CONT=asie&MAPS=vn&LOOP=0&LAND=TH&MORE=1&UP=0&R=0&DAY=0

Ja det verkar inte göra någon skillnad.

Normalt sett skall den kunna skala av det själv på någon dag. Men om man håller den framför en pump så brukar algerna lossna och blåsa iväg. Skall man ta det lite våldsammare kan man stryka av algerna med ett finger. Vill man vara ännu våldsammare får man ta fram den gamla tandborsten men det har jag aldrig gjort på en mjukkorall ännu.

Då är det algbetare som gäller. Kan du beskriva algerna bättre? Är de som en film på stenen? Är det trådar? Är det grenade trådar? Sitter de hårt fast?

Låter du stenen ligga i totalt mörker (garderob) i 3 dygn är det lätt att skrapa av algresterna. Inte så bra för de stenar det växer koraller på förstås...

Ja Deltec har också skrivit liknande snömos. Mina Kina refraktometrar visar rätt när jag mäter referenslösning.

Den justerar bara ljusbrytningen. Det är så små förändringar för oss (0.001 ungefär i vikt från 20 - 30 grader) att det inte är mer noga än vad det man kan se i refraktomatern. Det går säkert att räkna om mellan skalorna med hjälp av en av tabellerna i länken.

Nästan alla refraktometrar har ATC, automatisk temperaturkompensering. Det sitter en bimetallfjäder i som justerar mätresultatet.

Kalibreringen i refraktometrarna är i grunden fel. Man kalibrerar refraktometern med sötvatten till 1.000 men i själva verket väger 25 grader varmt sötvatten ungefär 0,9975. Men salthaltskalan längs ut till höger brukar vara riktig för NaCl- lösning. Nu innehåller saltvatten en massa andra ämnen så skalan stämmer inte riktigt för våra akvarier. Men skillnaden är liten. Om du löser 3,74 gram koksalt i 100ml osmosvatten ( totalt 103,5 gram) så motsvarar det 3,45% salthalt i saltvatten för en refraktometer om jag kommer ihåg rätt. (rumstemperatur) Mina refraktometrar visar 3,5% med en sådan referensvätska så de kanske ändå är gjorda för saltvatten? Deltec refraktometrar (och kanske Red Seas) är gjorda med en annan skala så de behöver kalibreras vid 3,5% salthalt om man skall vara säker. Läs: http://reefkeeping.com/issues/2006-12/rhf/ Min referensvätska är gjord för 3,45% salthalt som är det normala runt Ostasien -Australien.

Det syns på första ryggfenstrålen. Hos hanar är den mer dubbelt så tjock som de andra fenstrålarna. Hos honor är alla fenstrålarna ungefär lika grova.