stigigemla

Inte en aning. Jag handlar inte med RSM serien.

Jag tycker limmet brukar smörja lite när det går trögt. Men man måste vara snabb. Limmet hugger fort när det är så tunt skikt. Jag har aldrig slipat utan alltid fått dit kopplingarna direkt. Men det är klart att slipar man ned röret någon tiondels mm gör det naturligtvis nytta. Är röret riktigt runt? Är det lite ovalt kan det förklara problemet.

För de som startar större kar skulle jag säga köp gammal sten. Inga problem med giftiga knappar som sprider sig överallt. Inga krabbor eller mantisar. Man kan hålla lite koll på vilka odjur man släpper in i karet. Mindre problem med nitritcykeln i och med att det är mindre döda eller döende djur med stenen. Haken är att somliga affärer förvarar sin sten i sumpen för sina fiskkar där det ofta är en rejäl fosfathalt. Men det är lättare att köra en fosfatreaktor 3 månader än att rensa från diverse odjur.

Har jag uppfattat det hela rätt är Redfields förhållande mätt på oceaniskt plankton som då innehåller alger, bakterier och lite annat. Fastsittande alger har ett annat N/P förhållande, antagligen högre. Jag har sett en siffra på hundra för en Caulerpa art men skulle tro att den är fel. Jag har en misstanke om att de som börjar med vodka eller Väs upplever ungefär 50 gånger högre nitratminskning än fosfat. Skalade räkor är 5,5 enligt en hälsokostbok jag läste för länge sedan.

Jag har haft en oansenligt grå art med blå klor som man kan få om man beställer osorterade pistolräkor. De är veritabla rovdjur som jagar det mesta. De gick att hålla som par. En höger med en vänsterhänt! Men två likadana så var det fight. De dödade inte varann men mindre fiskar levde farligt. Det finns en film på You Tube där en tar en putsarräka i samma storlek.

I de akvarier som jag har 5 cm mellan vattenyta och täckglas växer det inga alger på täckglasets undersida. I de kar som jag har tre cm luftmellanrum eller mindre blir det alger på täckglaset.

Jag hänvisar igen till länken i inlägg 224. (http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0018235) Om det nu är fallet att det är en symbiont som bär på giftet gör det situationen allvarligare. Det betyder att tidigare icke giftiga knappar kan ta upp symbionenten som förökar sig i dess vävnad och på så sätt blir knapparna giftiga. Det bör i och för sig förutsätta att det finns andra giftiga knappar i karet. En sak som i viss (liten) mån talar mot detta är att den Palytoxinvariant som enligt denna referens hittats i dinoflagellater är deoxy-palytoxin. I knapparna är palytoxin det vanligare. Det kan vara tänkbart att giftet kan omvandlas mellan dessa former via redox eller biologisk aktivitet. Jag har inte sett något om detta.

Jag har läst någonstans för ett antal år sedan att sådana bubblor kan orsakas av ett herpesvirus. (Som inte smittar människor).

Det är riktigt att giftigheten kan variera. Vad jag har kunnat finna ut är alla Palythoa och Protopalythoa giftiga. Och åtminstone somliga Zoanthus. Jag har en kund som blev ordentligt dålig av att fragga vanlig grön Zoanthus.

Fiskar växer olika fort under ett år beroende på klimat. Och så bildas det årsringar på fjällen. Kolla med en lupp på ett fjäll av gädda. Där syns det tydligt.

Kolla här: http://se.reeflex.net/tiere/188_Novaculichthys_taeniourus.htm

Hög belysningsnivå är för mig när det närmar sig 1000 i PAR- värde. Då är det risk för blekning genom fria syreradikaler på grund av för stark aktivitet av zooxantellerna. Då kan det vara tänkbart att minska aktiviteten genom insats av rött ljus. Om det fungerar vill säga. Obs! Jag har inte sagt att det fungerar. Jag har bara sagt att man kan vända på resonemanget. I experimentet är problemet det motsatta. Där har vi en belysningsnivå under korallens mättnad och allt ljus som zooxantellerna kan utnyttja är av godo. Dessutom saknas angivelse i experimentet om näringsnivå i vattnet. Har det i slutet av experimentet t.ex blivit fosfatbrist är det en tänkbar förklaring till nekroserna. Utseendet på dem är mycket likt vad jag sett vid fosfatbrist. Är det samma vatten som cirkulerat i alla karen? I så fall är det naturligt att det drabbar de koraller som har nedsatt ämnesomsättning på grund av det låga tillgängliga ljuset genom att det röda reglerar ned ljusupptagningen. Har det förekommit något tillskott av organisk näring? Ett tillskott av aminosyror eller plankton är ju positivt för Pocillipora. Vi vet alltså inte vad nekroserna egentligen beror på. Vi vet bara att vid låg till medel ljusstyrka är rött ljus negativt för Pocillipora. Och gissningsvis för de flesta andra fotosyntetiska koraller.

Och du kan väl läsa discussion igen. Speciellt andra och tredje stycket. Med höga belysningsnivåer menar jag ljus i den styrka det når på lägre djup där rött ljus når korallerna i naturen. 0 - 5 m djup, framför allt 0 till 1.

Man kan också vända på resonemanget. Rött ljus kan vara nödvändigt vid höga belysningsnivåer om det reglerar ned aktiviteten hos zooxanteller. Kanske det kan motverka blekning som förekommer vid starkt lysdiodljus. (= blått?)

Du får räkna med att vuxna Banggaier äter vuxna guppy. I alla fall hanar.

Den behöver en kylplåt också. 5 x 5 cm räcker om den är ensam.

Anledningen att havsodlade koraller påverkar miljön så lite är urvalet. Om någon hittade en snygg korall för 10 år sedan sålde han den till export. Nu förökar man på den och säljer 10 om ett år. Bättre för miljön och bättre för säljaren. Nu hittar de inte så ofta koraller som är bättre än de som odlas så miljön påverkas mindre. Något som har både positiv och negativ sida är att några av de odlade korallerna ofta sätts ut vid odlingen för att ha en backup för odlingen och tittobjekt för turister. Ofta sätts de ut för att återställa skadade rev. I Karibien + Florida och Kalifornien är man rädd för att få in främmande (asiatiska) arter och kanske framför allt parasiter via korallodlingar eller utsläpp från akvarister. Det är nog problem med drakfiskar.

Innan den tiden gått är dunken tom. Det kanske inte är så lyckat med en så stor dunk men nästa i storlek nedåt jag vet är 0,75 liter för Sodastream. Slangen behöver vara minst 7-8 mm i diameter för att luftbubblorna skall stiga i den. Det går att göra en "ventil" av en 5x 5 cm frigolitbit som får flyta rakt under slangens ände. Packningen är vatten. Man får bara göra ett arrangemang så att den inte flyter bort.

Du kan göra en mycket enkel vattenautomat av Biltema 25722. Ställ den lodrätt på en hylla med utloppet nedåt. I utloppet sätter du en slang rak nedåt som du klipper av precis där vattenytan skall vara i sumpen. När vatten sjunker i sumpen kommer det in luft i slangen och upp i tanken så rinner det ut motsvarande mängd vatten. Och då stiger nivån i sumpen så att det inte kommer in mer luft. Men det måste vara en riktig stadig tank. En Petflaska skulle bara skrynkla ihop sig av vattentrycket. Den bästa slangen är 10 mm PE bevattningsslang.

Backventiler fungerar inte i saltvatten. När man behöver den sitter det en kalkrörmask i vägen i ventilen. Drar man returröret över vattenytan kan man borra ett 3 mm hål i röret just över vattenytan. Så får man hålla koll på strålen ut ur hålet och rensa det när man ser att strålen blir svagare.

Jag brukar ha max 5 cm höjdskillnad mellan in och utsida för ytavrinningen. Då brukar det inte porla.

Det har ju varit snack om fångstförbud på gul kirurg vid Hawaii. För att ha underlag på hur gamla de blir i naturen gjordes ett provfiske och fiskarna åldersbestämdes. Den äldsta var 39 år.

Den brukar vara några klasser elakare.

Det kan jag inte se.

Försök att göra en bättre bild. Jag tycker jag ser något som liknar ett par plattmaskar.