stigigemla
-
Antal inlägg
15 757 -
Gick med
-
Senaste besök
-
Dagar vunna
54
Typ av innehåll
Profiler
Forum
Kalender
Galleri
Saltvattensguiden.se ideell förening dokumentportal
Bloggar
Frågesport
All aktivitet
-
Jag tar för givet att ni läst denna artikel: https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=17303 Givaren har ett linjärt område från runt 12 - 1500 nm till riktigt kortvågig UVC. Den är spikrak mellan 400 och 700 nm och har inga filter. Den tar upp IR- ljus från solen men inte från MH- lampor.
-
Nej men de skulle också bli överväxa utan skydd.
-
De är importörer. I vårt sammanhang har de Tropic Marin och Eheim framför allt men även en del annat smått och gott. -
Alla groddjur är giftiga. Annars skulle det växa alger på den fuktiga huden.
-
Det kan aldrig skada att tillsätta bakteriekultur. Men har du perfekt stabil bakteriekultur i stenen eller sanden gör den ingen nytta. Men vem har perfekt bakteriekultur i ett nystartat akvarium med sand som legat i en påse ett halvår eller levande sten som legat utan vatten i ett par veckors transporter.
-
En fördel med kalkvattenblandningen är att man inte tillför något främmande ämne till akvariet. Det blir alltså inget kvar utom litet kalcium löst i vattnet och möjligtvis litet utfälld kalksten.
-
Du har limmet i ditt inlägg #24.
-
En anledning till att man hoppas få fram högre verkningsgrad med lysdioder är att grund våglängden för fluorescensen är längre och därmed energin lägre i varje foton. 560nm blått ljus från en lysdiod har mindre än halva energin hos en foton från kvicksilverånga (253 nm). Apropå gitterkonstant så vore det intresssant att se om funktionen hos en spektrometer blir annorlunda hos en DVD- skiva som har spåren tätare eller en Bluerayskiva som har smalare spår ännu tätare.
-
Ja då bör det inte bero på nässelceller.
-
Har du kolfiltrering nu?
-
Par är ett mått på antalet fotoner inte på energi.
-
Sprit ger ett visst skydd mot både virus och en del gifter.
-
Jag tror det är lätt att lura sig med preparat rent allmänt. Antibakteriella preparat skyddar inte mot virus eller gifter. Och dessutom följer risken att man odlar fram resistenta bakteriestammar som kan vara svåra att bekämpa när man verkligen behöver det. Hygien är i normallfallet den säkraste vägen.
-
Nej jag är inte fullt så nervös men tio dagar skulle jag nog köra efter sista prick. Det är ju inte värre än att man kan få starta om UVC:t en runda till.
-
Normalt sett sitter parasiterna på fisken i fyra fem dagar för att sedan ramla av ligga på botten i ett dygn ungefär där delar upp sig i bortåt 200 nya små parasitlarver som simmar ut nattetid för att söka upp en värd. Parasitlarverna är dåliga simmare så därför drabbas ofta en fisk som har ett bestämd sovställe vid botten. En kvarvarande prick kan alltså efter en vecka ungefär ge upphov till flera hundra nya.
-
Stora importörer på kontinenten kör ofta med flytande sandbäddsfilter. De är mycket snabba att anpassa sig när man har skiftande belastning. (Läs nyimporter). En annan fördel man ofta inte tänker på är att vattnet blir klarare. Filtret maler nämligen ned småpartiklar så att skummaren lättare tar dem. Med din mängd LS tror jag det är onödigt. Fast behåll det ändå. Får du problem med småskit som flyter runt kan det göra nytta.
-
Jag har några gånger fått prick 8 dagar efter flytt. Ingvar Hellmalm som jobbat med offentliga akvarier förordar 28 dagar karantän så det är väl den tiden man bör hålla för att vara något så när säker.
-
Det är nog ett väl gammalt dokument du hittat. Aluminiumbaserad fosfatremover är inte normalt sett zeolitbaserad. Skillnaden i dag vid praktisk användning är nog för de flesta att: Aluminiumbaserad remover verkar snabbare och kan irritera vid stor fosfatsänkning och då framför allt vissa mjukkoraller t. ex Sinularia. Järnbaserad remover är litet långsammare, snällare mot de koralltyperna men inte alls så effektivt när det gäller att motverka cyanobakterier.
-
Odlad? Odlingen är ju nedlagd och ägaren inne på sitt andra eller tredje sabbatsår.
-
Har man för litet luft blir det naturligtvis för litet skum. Ökar man luftmängden ökar skummängden och skummet blir blötare. Detta till en viss gräns för vissa skummarpumpar - nivå i sumpen då pumpen drar in så mycket luft att den inte förmår att slå sönder bubblorna till tillräckligt liten storlek. Eller att stora luftbubblor river sönder skummet. Många skummarpumpar förmår inte att dra in så mycket luft men vissa kan. Då får vi mindre skum p. g. av för mycket luft.
-
Cynaria lacrymalis?
-
Det måste ju vara något elektriskt för det andra bygger du ju själv. Special UV- lampa för att härda Acrifix?
-
Jag är väl inte lika hård som du. Men i princip håller jag med det var ju därför parentesen kom med. Litet lumen blir det ju även av rött och blått ljus. Och ser vi kurvan för Favian ovan så funkar ju gult och grönt ljus riktigt bra på den. Men koraller är ofta starkt färgade så kurvorna skiljer sig säkert en hel del mellan olika släkten - arter - färgmorfer.
-
Fast det jämnar ut sig litet genom att den blå lysdioden har litet bättre verkningsgrad än de med längre våglängd. Vita lysdioder har ju högre verkningsgrad än trechips RGB- dioder. (Räknat i lumen).
-
Jag körde en ett par månader i ett hundra liters för att rensa LS från en kompis med ett läckande kar. Jag bara monterade ihop, startade och sedan gick den. Inga inställningar. Uppseende väckande bullrig var den inte i ett akvarierum med 29 andra kar. Bättre än en halvliters PET- flaskeskummare är den absolut, framför allt genom att den är så stabil i skumningen. Man behöver inte justera om varje vecka för att utströmmaren åldras. För ett hundra liters som det står i manualen är den klen men för 20 till 60 liter skulle i alla fall jag rekommendera den.