Gå till innehåll

stigigemla

Hedersmedlem
  • Antal inlägg

    15 757
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    54

All aktivitet

  1. De brukar vara ganska bra. Och framför allt: Det är lätt att kolla felvisningen. Sätter du den i sötvatten 20 grader skall den visa 0.998 dvs 1.000 - 002. Alltså två osynliga streck åt "fel håll".
  2. Synd att du bor så långt bort. Hade du bott närmare hade du fått en liter vatten med kalibrerad salthalt.
  3. Hur höga värden du får beror på hur mycket djur som dött på/i din sten så det vågar jag inte sia om. Men Ammoniaken stiger först sedan börjar nedbrytningen till nitrit så när ammoniaken minskar ökar nitriten normalt. Och när nitriten sedan minskar ökar nitrat. Men nu verkar det som att du har fungerande nitratnedbrytning redan i karet så jag är inte säker på att du kommer att se någon nitratökning. Jag skulle tro att detta är färdigt på två veckor, kanske någon dag snabbare.
  4. Ammoniak till nitrit till nitrat. Så länge du har mätbar ammoniak har du inte haft nitrittoppen än.
  5. Och jag som behåller mina röda borstar och försöker bli av med bryopsisen.
  6. Jag tror inte den är riktigt halvvägs men kommer jag i håg rätt finns den både i Spanien och Italien. Men somliga tror att det är ballastvatten från fartyg som står för en del av spridningen.
  7. Det som skiljer mellan testerna är egentligen bara att Rowa mäter genom en längre vattenkolumn. Rowan har färgskala till 0,008 ppm och Salifert till 0,03 ppm. Det är svårare att läsa av det sista färgsteget med Rowa.
  8. Jag tror det var på "Reefs in the media" eller vad det heter på "Advanced aquarist" jag läst det. Uppskattnings vis för sex månader till ett år sedan.
  9. Är det en herbariebild du har på proliferan? (Torkad och pressad). De jag hade en gång i tiden var friskt gröna.
  10. Caulerpa prolifera är allmän i stora delar av medelhavet. Nu har det kommit in en parasit på taxifolian som är den art som man oroar sig för. Parasiten har slagit ut flera bestånd helt.
  11. När det gäller näring i vattnet är det lätt att man blandar ihop halt och mängd. Koraller och alger kan många gånger tillgodagöra sig fosfat i mycket låg koncentration så låg att det mycket snabbt skulle ta slut i akvarievattnet. Men bland annat i stenen och (kanske fosfatreduceringen) finns det fosfat som kan gå tillbaka till vattnet om halten blir extremt låg. Där är en förklaring till varför alger kan frodas i akvarier med extremt låga fosfathalter. Det är inte halten som är det viktiga utan om det finns tillgängligt fosfat.
  12. Jag tycker det ser ut som att du har en del kiselalger. Har du ljuset igång? Osmosvatten till saltet? Javisst verkar det som att nitrittoppen närmar sig.
  13. 1300 är helt OK. Det är 1350 i haven.
  14. Jag missade ursprunget på tråden. Grey Goldfishes: Om man inte vill att stjärnpoyperna skall sprida sig ute i sanden lägger man stenen ute i sanden. Då fyller polyperna först stenen och när de börjar sprida ut sig över sanden kan man riva av litet och dela med sig.
  15. Litet runt om kring det jag skrev förut. Normalt sett har reven mycket lägre nivå av oorganisk näring än vad vi har i karen. Även om vi kör med skummare ,refugium och fosfatreducering. De näringsnivåerna räcker ändå till för att korallerna skall kvävas av alger om man inte har betare. Vi måste alltså ha betande djur i karet om det inte skall växa igen. Refugiet kan inte åstadkomma så låg näringsnivå att algerna i huvudkaret inte växer för då skulle de inte växa i refugiet heller. Vi kan alltså inte ha koraller + macroalger i samma kar. Även om vi rensar macron med jämna mellanrum blir korallerna övervuxna med andra alger för eller senare.
  16. I naturen är det flera arter av stjärnpolyper som växer upp på stenkoraller och kväver dem. Värst är väl Erythropodium följt av Briaerum.
  17. Grenkopplingarna är inte limbara men går fint att använda med svart poyetenslang. Kranarna är ofta inte helt täta men för att reglera ett flöde nere i en sump är de utmärkta. Har du EKO eller Citygross i närheten betlar 2/3 för dem. Det finns ändkappor man limmar utanpå PVC-rör och ändplugg man trycker in i PE-slang. Waterboys.se har en del PVC och det ligger i Alvesta så där kan du handla billigt när du hälsar på mig nästa gång.
  18. I mitt 250 fraggkar klarar jag bara av att ha två. I mitt stora kar är det tio men då står 6-8 vid framrutan nästan uppe vid ytan. När det gäller maten är de långsammare än Chromis och kirurger men snabbare än Magnifica och decora. Men de vid ytan är så pass många att mobbningen fördelar sig. Skulle jag bara satt i tre fiskar är jag övertygad om att en skulle blivit ihjälmobbad även om karet är nästan tre meter. Är det vildfångade brukar de som dör ha gjort det på en månad. Överlevnadschansen ökar om man sätter vildfångade i separata kar den tiden.
  19. Artemia har ett kitinskal medan fiskar har inre skelett. Jag tror kitinen innehåller en hel del fosfat. Jag löste litet snäckskal i syra och fram ett rejält fosfatvärde.
  20. Det normala är faktiskt att man har kirurger, Salaris, kaninfiskar och liknande för att konkurrera med algfilmen. Men det är ju mera mat per hugg i Macroalgerna så de försvinner först. Korallreven i naturen algar igen utan algätande djur har man testat fram. Så näringsnivån behöver inte vara särskilt hög för detta.
  21. Tittar man på Reef Central är det inte ovanligt med DSB + macroalger i ett refugium. Det kan vara i sumpen eller ett separat kar 1/3 till halva volymen ungefär. Men detta används med skummare. Jag tror du klarar dig med en skummare runt 5000 kronor. Bubble Master 200 eller motsvarande Fauna Marin tror jag är bra val.
  22. Den jag mätte drog inte så mycket ström heller.
  23. Här har du den på engelska. http://www.arcadia-uk.info/product.php?pid=3&mid=11&lan=en⊂=&id=4
  24. De var uppe i en tidigare tråd. Jag tror jag skrev att de uppfunnit månljuset efter att ha mätt en.
  25. Det är snarare dagiskramar.
×
×
  • Skapa Ny...