stigigemla
-
Antal inlägg
15 757 -
Gick med
-
Senaste besök
-
Dagar vunna
54
Typ av innehåll
Profiler
Forum
Kalender
Galleri
Saltvattensguiden.se ideell förening dokumentportal
Bloggar
Frågesport
All aktivitet
-
Man kan gärna ha Antiphos eller liknande också. Inkörningstiden brukar vara ungefär fyra veckor till nitrittopp. Sedan börjar man mata LITE och väntar på att nitrat och fosfat minskar. (Några veckor). Efter det börjar man med ljus. Jag tror du har alldeles för bråttom.
-
Jag tror att när pumpen går blir det inte mer än nio volt. I övrigt har du räknat rätt.
-
Jag skulle vänta med att byta vatten. I Röda havet t.ex är det ännu saltare. Men när osmosen är på plats skulle jag byta ett par dunkar i veckan.
-
Försök att försiktigt borsta av alla lösa flagor på stammarna. Detta kan vara "Brown yelly disease" som jag haft flera gånger och stoppat på detta sätt. Det går också att blåsa bort dem med luftslang och munkraft.
-
Jag skulle köpa litet gängtejp. Först skruvar man ur kopplingen där det läcker + att man pillar bort den gamla tejpen. Sedan lägger man på ny tejp på pluggen i gängans riktning utifrån och in. 6 varv brukar vara lagom. Så är det bara att skruva i pluggen igen. Läcker det så är det bara att göra ett nytt försök. Rullen räcker till ungefär 50 försök på så små kopplingar. Slangarna måste lossas innan du gör detta.
-
Den första bilden tycker jag verkar vara någon sorts svampdjurskoloni precis som Raketforskaren säger. Den andra bilden ser ut som om det fällt ut kalk på stenen. Det kan vara idé att kolla ditt kalcium, magnesium och pHvärde.
-
Nu har planerna ramlat iväg ytterligare en bit i tiden. När jag skulle koppla upp automatisk vattenpåfyllning i går skar jag bort en flisa av pekfingret så nu tar det väl en månad innan jag kan gå i vatten ordentligt igen.
-
De två små spolarna på en kärna uppe till höger på första bilden är avstörningsfiltret för 230 volt. Men du har väl redan testat den?
-
Kalk är som ett pulver som "dammar upp" om man rör runt vid den. Är det en bakteriefilm bör den lossna i större flagor. Kanske runt en mm eller så. Bakteriefilmen är flyttbar så den brukar fylla igen ett litet hål man borstat upp. Har du bakteriefilm bör du vänta innan du sätter i fler djur.
-
Man skall väl inte heller glömma: 4: Reflektorerna. Deras utforming påverkar också mycket hur ljuset går ned i vattnet. Jag tror att det är bruket av måsvingereflektorer och deras mer koncentrerade ljusknippe (på bredden) som gjorde det möjligt att använda lysrör till 60 och 70 cm höga kar i dag. Kolla t. ex Zeovitforum.
-
Kolla Google :bilder Amphipoder eller kanske Mysis så har du nog dina djur. De håller sig under vattenytan i hela sitt liv.
-
600 Bequerel var gränsen. Efter Tjeronobyl höjdes den i ett slag till 1200 och nu är den höjd till 2000. Man räknar med att barn är mycket känsligare för strålning än vuxna. Ett indicium för detta har man i de intervjuer med föräldrar till barn i området som sändts i TV. Men Draedon om de plockar bort en massa blåbetong och du ökar ventilationen blir ju halten av radondöttrar mycket lägre.
-
Läs: http://www.reefkeeping.com/issues/2003-08/sp/index.php Här står det om hur saltvattenspricken förökar sig och olika metoder att bota den. Här ser man vilken fördel det är med insuget vid botten.
-
Får jag en möjlighet kommer jag gärna och mäter ljuset.
-
Det är olika Zeolithtyper. Det finns ett antal olika med olika kemiska egenskaper. Standard sötvattenszeolith tar upp kalium ur vattnet vilket inte är lyckat i saltsammanhang. Men vi har trådar om Zeolith / Zeovit. Där finns det mycket mer info.
-
Det måste inte ha varit pricksjuka. Det händer ibland att mina fiskar har prickar på sig som ramlar bort inom en timme. Jag misstänker att det är rester efter tentakler från "rörmusslor". (De ser ut som ett varv ljusbrun hundskit ungefär en cm diameter med ett skaft på. Ur änden kommer det två vita trådar som den använder till att samla upp plankton och sånt som finns på inredningen.)
-
Bottenfilterkonstruktioner brukar bli nitratsamlare så det brukar vi varna för i saltsammanhang.
-
Den behöver mycket ljus. Jag tar för givet att du tagit den på mycket grunt vatten?
-
Ibland är det två helt olika men möjliga lösningar på samma problem. Jag brukar kolla vem som skrivit inläggen. Vissa medlemmar har jag stort förtroende för...
-
3-4 /1 skall vara det normala. Ofta sitter en utbytbar ventil vid utloppet för slaskvattnet. Men först skulle jag kolla med firman du köpt den av. De har väl Mail.
-
Jag håller med Lasse i detta. Men jag har en annan ingång till Rowaphos som kanske kan störa någon. Rowaphos binder ju silikat men mycket mindre mängd än fosfat. Vad händer om man har Rowaphos som tagit upp en del silikat och sedan tar upp mer och mer fosfat? Frigörs det silikat då? Det skulle i så fall kunna medföra kiselalger i burken och dessa är ju (åtminstone ibland) svåra att skilja från cyanobakterier.
-
Dubbla tankar Lasse och jag men ändå samma. Insuget till UV:t ur karet bör vara vid botten i karet. Inloppet till själva UV:t bör vara lägre än utloppet så att det inte samlas luftbubblor i det.
-
Ingången till UVC bör vara i nedkant för det är där de flesta parasiter simmar ut när fiskarna sover nattetid.
-
Det kan kanske bero på att de ätit för mycket torrfoder och fått i sig luft med det. Men det troligaste är som Dykaren säger tyvärr.
-
Kan du ta med litet mer text går det att översätta. Stoss -stösse har flera olika betydelser på svenska.
