stigigemla

Enligt namnet verkar det vara en Sticodactyla haddoni men jag tycker den har alldeles för långa tentakler. Det verkar som om exportören blekt den för vad jag vet finns den inte vit i naturen. Den och de andra i samma släkte vill ha en djup sandbotten att gömma foten i. 10 - 15cm rekommenderas. Starkt ljus och litet mat fordras. Haddoni är känd som den värsta fiskätaren så man måste nästan ha den med clowner för de jagar bort andra fiskar från anemonen.

Det kommer. De finns i Ronneby, Lerum och kommer om drygt en vecka till JR. Tyvärr ganska få denna gång men jag har många på väg...

Man kan väl försöka. Av clowner är det väl snart vanligare med odlade. Banggaier kommer snart in odlade igen på JR och Pseudochromisar odlas mer och mer. Dvärgkejsare odlas. Kirurger och stora kejsare "halvodlas" i liten skala genom at man fångar larver och föder upp. Men varje år kommer det några arter till i kommersiell odling. Ett problem för oss är att de flesta kommersiella fiskodlare finns i USA eller bara säljer på USA men det är över 50 arter i odling. I Europa har vi TMC som har ett sortiment och några småskaleodlare av Clowner. I Sverige har vi nog överskott på Clowner nu och Banggaierna närmar sig också överskott.

Tanken är väl att sanden skall vara aerob upptill för att nedåt ha mindre och mindre syrehalt. Då får man en fauna i ytan och andra typer skiktat nedåt. Tittar man på sandbottnar på västkusten så har de med en litet grövre kornstorlek ett tjockare skikt aerobt medan de riktigt finkorniga kan vara svarta redan efter en halv cm. Man skall inte ha alltför finkornig sand för då blir det för liten volym att bryta ned svavelväte på. Djur som gräver för våldsamt i sandbotten är inte heller bra för då kan svavelväte komma upp i vattnet. En väl fungerande sandbädd har nog dessutom så effektiv nedbrytning att det inte bildas svavelväte över huvud taget.

Jag tror plastsprutorna är gjorda i polyeten och i så fall klarar de sig tills limmet torkar fast.

Jag hade själv kallt saltvatten i fyra år på sjuttiotalet. Kylaren var ett vanligt kylskåp fast utan skåpet med frysfacket utvikt till en slät plåt som stog intill baksidan. Akvariet var ett 420 liters träakvarium med täckglas och 4 x 40w lysrör. På vintern hade jag 14 grader i karet och på sommaren gick det upp till 17. Jag hade bottenfilter och skummare men idag skulle jag inte göra så. Jag skulle använda en tunn sandbädd och kalkstensinredning. Nitratet skulle jag motverka med Zeolith. Dessutom skulle jag ha dubbel framruta och isolerade sidor. Jag har bergvärme till huset så ur borrhålet kan jag få "gratis " kyla till akvariet.

Problemet är att Symbiosanemoner är på väg att försvinna i naturen. Förökningstakten är mycket låg. En anemon kan bli mycket gammal, antagligen flera hundra år så det blir en lucka i biotopen när den försvinner. Det finns ingen ny som simmar in till den platsen. Korallrevsfiskarna däremot lägger något - några tusental ägg varje vecka under leksäsongen och de flesta fiskar som fångas är mindre än ett år gamla.

Flytande sandfilter är utomordentligt bra på de första nedbrytningsstegen och att hålla vattnet klart och att det inte gulnar. Men de lämnar nitrat och behöver kompletteras med nitratnedbrytning som Levande sten eller Zeolit, djup sandbädd och nitratfilter. Utom möjligtvis i karantän för enbart fisk.

Jo men kalciumet i korallsanden hindrar att pH sjunker under 7 ungefär så att detritusätarna kan överleva.

Jag har ett gammalt Cyprio dammfilter som väl gått 15 år ungefär i sötvatten. Inga synliga förändringar på plasten.

Ja, men hur många nöjer sig med två fiskar på 5 och 8 - 10 cm i ett fyrahundraliters. Med den låga belastningen är jag dessutom övertygad om att bottenfaunan blivit ännu rikare utan cirkulation i bottenlagret.

Jag kör Tunze 4002 med vågmaskin på dimmerprincip. Fungerar bättre än Fisher 3500 som får problem med kylningen när man drar ned på varvet.

Jag tror det finns en saltvattensexportör på Zansibar nu.

Det var samma kemiprat där som här. (Fast sötare).

Alla bör undvika bottenfilter i saltvatten. Det bildas en massa nitrat i det.

Kommer inte färgen på reflektorbilden från skyddsplasten?

Det ser ut som sjöpungar för mig. Blir en cm ungefär och förökar sig bra i nystartade kar med litet kisel i vattnet. (De stadgar kroppen med kiselsyrestavar).

Jag skulle byta bottenglaset. Är det ett "hörn" i hålet kommer det säkert att spricka vidare från den kanten.

Du får bruksanvisning med skummaren så det är inga problem.

Det räcker med luftpumpen till Midiflotor.

Kolla så att insuget till pumpen inte är strypt av något skräp. Och stryp sedan utgången litet.

Nej jag är ingen kemilärare men jag har läst litet kemi en gång i tiden. Vad som löses i kalkreaktorn beror på CO2 mängd, cirkulationen i den, blandningen i substratet och i viss mån av vad finns redan i vattnet. Vi ligger nära löslighetsgränsen både för kalcium och magnesium så innehållet i vattnet kan nog betyda ganska mycket för vad som löser sig. Vanlig Magnesiumklorid som pulver innehåller ungefär 12% Magnesium och lösningen brukar innehålla 50 - 70% av detta. Magnesiumkarbonat innehåller ungefär 29% Magnesium.

Kolla hur Malta gör. Han har ett lågbudget 100 liter.

Med två rör kan du köra det ena helblått och det andra duo.

Halten från korallrevet kan nog vara riktigt mätt. Vad jag har sett ligger de ofta litet lågt i salthalt.