Gå till innehåll

stigigemla

Hedersmedlem
  • Antal inlägg

    15 757
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    54

All aktivitet

  1. Hur högt vattnet går över kammen beror ju på flödet. Hos mig med en Newjet 3000 som returpump kan jag inte ha fullt flöde på pumpen för då rinner det nästan över tänderna på kammen. Det går att dra upp kammen en cm minst från nedersta läget i fästet. Räkna med att vattenytan skall vara en och en halv cm ungefär över glaskanten ungefär så blir det nog bra.
  2. Du behöver inte vara rädd att det skall skvalpa över i avrinningsfacket. Nivån i akvariet kommer att ställa in sig så att flödet till facket (och sumpen) motsvarar returpumpen. Nivån du vill ha i facket bestämmer du med höjden på durson. Ett ytavrinningsfack på rätt ställe syns inte alls så mycket som ett eller två rör. Jag prövade med ett slitsat rör till mitt 1550 men det blev inte snyggt. Det blev ett fack i stället.
  3. Det är ju bara att pröva. Men enligt min erfarenhet gör en våggenerator att man får samma cirkulation med mindre än halva pumpkapaciteten.
  4. Man behöver inte mycket våg för att det skall bli hög strömningshastighet. I mitt fyrahundra, en och en halv meter långt var vågen ungefär fyra mm hög. Men det är riktigt att det blir inte så exakt ytavrinning. Men det problemet har man alltid vid stark cirkulation.
  5. Jag skulle göra ytavrinningen i "osynliga" änden av karet om det skall vara en rumsdelare. Det blir litet skvalpigt genom att ytavrinningen matar vatten stötvis till ytavrinningskammaren. Men med en durso går det lätt att få tyst avlopp ur kammaren.
  6. Det var ju retligt att läsa detta. Ett tag tycker man att det skall lösa sig och sedan får man samma smäll som man själv delat ut. Bittert.
  7. Jag bara river och sliter och har aldrig sett någon inverkan på andra djur eller alger.
  8. Jag har bara 25 mm borr men det släpper igenom mer än 2000 liter med min patenterade genomföring (25mm slang). Köper du glas och limmar själv kostar det nästan samma som ett färdigt kar men glasmästaren kan borra större hål än vad jag kan. Och du kan ju bestämma måtten själv. Jag har sneda glasskivor till ytavrinningen i mina kar. Har du kollat annonserna här på guiden på begagnade kar? Vad spelar det för roll om du har ett par liter sunkigt vatten i ytavrinningsfacket? Det är ju inte där du har djuren. När du väl skall starta sumpen tappar du ju bara ur det vattnet i en hink. Jag vet inte hur mycket glaset kostar på Arnolds men på Växjö glasmästeri har jag betalat: 6mm 400:-/kvm 8mm 750:-/kvm 10mm 1050:-/kvm Om du nöjer dig med 50 höjd så blir ju glaset billigare och du får ned mer ljus till botten.Jag har fyra rör i bredd på 50 x 35 cm kar. Med femtio högt bör det vara sex rör minst.
  9. Algerna föredrar ammonium före nitrit före nitrat. Jag skulle vänta med att skrapa alger och att mata fiskarna till dess ammoniak och nitrittoppen är över.
  10. Ja, du kan ha ytavrinning på karet det är bara att sätta en ändplugg eller (stängd) kran på slangen från ytavrinningen. Ja, du behöver mer ljus genom att du kommer att få en del små koraller av mig. Skummaren kan du skippa tills du skall skaffa fisk. Osmosvatten kan du hämta hos mig. Det behöver du redan i starten (Växjövatten). Ytavrinningsfacket kan du lätt sätta dit själv i köket. Köper du ett nytt kar kan jag borra det åt dig. Skall du ha fisk behöver du nog minst så mycket sten. Med småkrypen får du mycket mindre ämnesomsättning i vattnet så då behöver du mindre sten. Men småkrypen kommer med stenen. Mareapumparna är mycket klenare än vad man vill tro. Tosso här på forumet tror jag har två Marea 2400 till salu som inte alls räckte till hans tvåhundrafemtioliters kar.
  11. Jag har läst den innan jag byggde min Wavebox men den fungerar bara som en styrning för Tunzepumpars elektronik (0 - 10 volt?).
  12. Den "Gamla" definitionen på Pachyclavularia violecea var en sammanhängande violett matta som polyperna växer upp från medan mattan hos en Briaerum går ut i utlöpare som kan (oftast) växa ihop närmare mitten på mattan. Briaerum och Pachyclavularia har "skaftet" kvar när stjärnorna dragit in sig. Det har inte Erythropodium.
  13. Jag har tre olika arter av grön stjärnpolyp som antagligen är i olika släkten. Släkten att kolla är Briaerum, Clavularia, Pachyclavularia och så har jag en som växer i hål i stenen som den antagligen fräter in själv. Är den brunaktig så kan det också vara Erythropodium caribaerum. Antagligen har jag glömt något släkte som också kan bilda stjärnpolyper. Det skall också finnas en rosa?
  14. Sätter man ytavrinningen mitt på baksidan fungerar ytavrinningen bra. Jag har en Aqua Medic ytavrinningskam som är 30 cm. Den sväljer max ungefär 2000 liter per timme. Fördelen är att den kan tas av för att rengöras men det gör inte jag som har en gammal tandborste. Tänderna är sågade så att det är ungefär en tredjedel bredd för vatten och två tredjedelar vatten. Till andra kar har jag ett plastnät som jag silikonat fast. Det är köpt på Planteimorten i Köpenhamn och har en maskvidd av litet drygt 6mm. Fördelar är: Det blir 90% vatten och 10% plast över bredden så det sväljer mycket vatten per dm. Man kan klippa till så högt man vill så att fiskar inte hoppar över och så brett man vill så det sväljer hur mycket vatten som helst. Nackdelar: Man måste klippa ur tre maskor i höjdled så att det inte sätter sig en massa skit på de vågräta trådarna och vatten nivån stiger tre mm plötsligt när vattnet stiger plötsligt för att det kommit upp till en vågrät tråd i nätet. Man kan inte ta ur nätet för att tvätta det men jag har ju min gamla tandborste.
  15. Tosso som lagt ned sitt saltvatten har sin Mangrove kvar. Den är väl ungefär 40 cm hög.
  16. Jag skulle göra det som PWM. När man har "hög" frekvens t. ex 50Hz så har man pulsbredd ungefär 14 ms plus och 14 ms minus för att få ut samma effekt som med sinusvåg. När man sänker frekvensen (= större periodtid) minskar man pulstiden eftersom pumpen behöver mindre effekt när den går saktare och den riskerar att gå varm eftersom det blir sämre kylning med mindre mängd vatten som passerar impellermagneten. Det skulle ju vara kul om någon (annan) elektroniker kunde fixa ett bygge för 220 volt ppumpar eller 24 volt dammpumpar. Jag hinner tyvärr inte för jag har börjat med saltvattensakvarier....
  17. Sätt upp belysningen Jörgen så kommer jag med min Par mätare. Förhoppningsvis stämmer kalibreringen något så när.
  18. 2x80w finns det inte många av på marknaden. Flera tillverkare har tydligen slutat så man blir tvungen att använda 2 st. 1x80w.
  19. Jag kommer och tar med fraggar och Banggaier i färdiga påsar som inte behöver packas om.
  20. Pröva med att spruta in något aiptasiamedel med en riktig stålkanyl.
  21. Och jag skulle inte våga ha streampump med kofisk. Inga giftiga djur som kan fastna med streampumpar är min paroll.
  22. För högt kH fäller ut Ca = minskande. Och tvärtom (kanske vanligare) högt Ca driver ned kH.
  23. I ett hundra liters växer det mycket bättre med 2x24w T5 med bra reflektorer än med halva ljuset. Mer tillväxt per watt.
  24. Blåkorallen är en hård mjukkorall. Den har kalkskelett och vita skottspetsar.
  25. De mesta problemen med alumiumbaserad fosfatreducering har varit med mjukkoraller.
×
×
  • Skapa Ny...