stigigemla

Jag tycker jag ser en plattmask mitt i bilden. Det finns många olika och de flesta är födoämnesspecialister. Några äter koraller. Det finns bland annat en sort som äter Acropora, en annan som äter Montipora och en som äter Zoanthus. Det är nästan omöjligt att se någon skillnad mellan dem. Kan du inte se dem på någon korall har du antagligen en sort som äter bakteriefilm på glas och inredning. Men det är läge att kolla korallerna noga om de får angrepp. De är födoämnesspecialister så går de på koraller hos dig är det troligtvis bara ett släkte som blir drabbat.

Hos mig får de tinad mysis och artemia.

Enligt min erfarenhet är fasciatus den som är svårast att få att ta ersättningsfoder. Ramosus och fuscus brukar ta frysfoder redan i karantänen.

Det här om järn löses ut ur GFO är en komplicerad historia. Järn kan i sig knappas lösas i saltvatten med pH runt 8. Kommer jag ihåg rätt är det bara några mg/l lösligt vid pH 4. Tvåvärt järn löses 100 x mindre för varje pH enhet högre så att vi löser järn direkt från GFO kan vi glömma. Men järn är ett "omtyckt" ämne av mikroorganismer så att de via enzymer kan ta upp järn kan vi vänta oss. Att GFO klumpar sig med tiden vid lågt flöde är väl känt och det är en indikation till. Men nu är GFO:n porös så att bakteriella processer mycket väl kan ske inuti kornen. Å tredje sidan måste man ofta tillsätta järn via spårämnesdosering för koraller eller algrefugium även om man använder GFO.

Jag tror inte heller det är just svavelvätebildningen som frigör fosfor/fosfat. Jag tror det är den anaeroba miljön under cyanomattan med ett lägre pH som gör att fosfor/fosfat frigörs.

Nej jag har 3 stora sådana i ett akvarium med snäckor, mjuk- och läderkoraller + skivanemoner. Och det finns också Rhyncocinetis räkor där.

Svårt att säga då det finns många liknande arter av ormstjärnor. Den vanligaste blir 3-4 cm och filtrerar + att den tar upp bakteriefilm. Minst 99% alltså att det är ett nyttodjur.

Det finns flera Spirulina. https://en.wikipedia.org/wiki/Spirulina_(genus) Och sedan har vi Arthrospira där de som odlas (A. pratensis och A. maxima) ingår(https://en.wikipedia.org/wiki/Arthrospira)

Det är ju stora fiskar som är glada i att simma så 2m brukar jag se som ett minimått.

Organics har jag prövat för länge sedan men det går lika bra att se på skummet i skummaren. Koppartesten fungerar för att kolla kopparmedicinering. För ett revkar behövs 100 gånger bättre känslighet. Jodtest använder jag regelbundet. Jodbrist gör att räkor får svårt att byta skal. Jod påverkar också färger på koraller. Strontiumtesten är väldigt svår att använda. Kaliumtesten är riktigt bra men det förbrukas nästan ingen kalium så har man fått ett bra värde varar det. Silikattesten behövs inte för att man ser förekomsten av silikat på svampdjur i karet. Dessutom har de flesta silikatfilter till osmosen och det mörknar när det börjar ta slut så det är lätt att se.

En god hjälp kan vara att ta ett foto till på korallen. Lägg fotona bredvid varann på bildskärmen och jämför. Då ser man ju om såret ändrar sig.

Jag tycker det ser ut som om någon ätit på korallen. Jag skulle kolla med ficklampa någon gång mitt i natten.

Ja med kalcium bildas blandkarbonater med metaller. Det är därför det är mycket effektivare att fälla koppar och zink med kalciumkarbonat än t.ex natrium(bi)karbonat.

Jag sökte på metal calcium precipation och fick 1200000 träffar. Så visst kan man använda kalcium för att fälla ut metaller. Kommersiellt används det för att fälla ut koppar och zink. Ett exempel: http://link.springer.com/chapter/10.1007%2F978-3-642-03454-1_15

Du får lov att ringa bokningstelefonen i affischen.

Ja. I en del salter fäller det ut kalciumkarbonat när de blir fuktiga. I så fall får du en liten ljusgrå fällning på botten av hinken du blandar och ett lägre kH.

Helst en plåtlåda då den leder ut värme bättre. Men du har tur om du hittar någon så det är bara att montera in och se om det blir varmt efteråt.

Om profilen är 10 bred blir det 10 cm framför och bakom den skall täcka med ljus. För att få samma täckning i sidled är det lämpligt att fördela dioderna på 60 - 10 - 10 = 40 cm längd i profilen. 60 eller 90 grader skiljer mest på hur högt över karet rampen bör vara. Men det blir mindre färgade skuggor med 90 grader. Det ligger ett plåtslageri på Smedjegatan som jag tror kan ha fyrkantprofil hemma. De kapar i så fall enligt önskemål. I Växjö så är det väl bara Kjell och Clas som kan tänkas ha lådor hemma till drivarna.

Korrekt. Då var det bara dykflaskan jag hade rätt på.

Du har nog räknat lite fel. Moderna skummare drar ofta uppåt 1000 liter per minut. Det blir 60 000 liter per timme. En dykflaska innehöll förr i tiden 3500 liter luft vilket räckte mer än en timme på lågt djup. (mindre än 5 meter).

Problemet är att få bort den trasiga. Det gör man lättast med en pincettlödkolv. (Dubbel lödkolv som ser ut som en stor pincett) Eller så kan man använda två lödkolvar + en spetstång. (Komponenterna är oftast limmade före lödningen). Smidigast är att använda chims. Det är en tunn plåtremsa ungefär en cm bred och ett par tiondels mm tjock. Man värmer med en lödkolv och trär in chimsen rätt genom lödningen. Låt det kallna och dra bort chimsen. (Tenn fastnar inte på det materialet) Sedan tar man den andra lödningen på LEDen. Limmet brukar murkna av värmen så att man kan vicka loss leden med en pincett.

Hos mig hade elektroderna en inkörningstid på ungefär ett dygn. Men när de hängde i sumpen kunde man plugga in och ur dem snabbt.

De har ju en fot som en snäcka.

Jag testade två likadana elektroder och de visade samma i sumpen efter kalibrering. +240 mv i ett försäljnings fisksystem utan ozon eller koraller mm.

Kan du ordna en bättre bild på en av de små?