stigigemla

Det fungerar bättre med dammkantmatta som det inte fastnar lika mycket skit i. Men man har jobb med att klippa till den och sy ihop bitarna med fisklina.

På den tiden när man hade syrestenar i skummare var det lindträ som gällde för det gav minst storlek på bubblorna. Satte man i en syresten av sten blev det inget skum alls. På den tiden var skummarna ofta väldigt höga för att få en längre kontakttid mellan bubblorna och vattnet. Nu har man har speciell impeller i skummarpumpar för att tillverka mindre bubblor. Har man en tiondels mm bubblor har de 10 gånger större yta än en mm:s + att de stiger betydligt långsammare. Och då behöver skummaren inte vara så hög.

Lägg i en liten bit flingfoder varje dag så bör bakteriekulturen komma igång på en vecka eller två. Jag tycker du skall rita ett streck någonstans på akvarieglaset där vattennivån är men det inte syns för mycket. När vattnet avdunstar ersätter du det med vattenledningsvatten varje dag så att vattenytan är precis på strecket. Det bästa är om du har en kanna bredvid akvariet som du fyller på så fort du fyllt på i akvariet. Dina djur är lite petiga med salthalten så det får inte avdunsta mycket. När du fyllt på vatten måste du röra runt så att det blandar sig riktigt. Jag skulle rekommendera att du tar riktigt lite artemia för de blir 7 -8 mm stora som vuxna.

Jag kör med pelleterat kol. Just på grund av att det har en större yta och verkar långsammare. Jag tycker de gör två fel i filmen. För det första gör de en hastighetstävling mellan koltyperna. För mig är det ganska ointressant hur mycket kolet tar upp på 5 minuter. Jag är mer intresserad av hur mycket det kan ta upp innan det är mättat. Det andra felet är hur man jämför färg på vattnet i hinken. Ljuset går två gånger genom vattnet i hinken. Ned till botten och upp igen. Så en korrekt jämförelse är med halva akvariets djup i hinken.

Jag skulle rekommendera att du försöker få tag i några Amhipopder i stället. De blir inte mycket större men bygger bohålor i finkornig sand och är yngelvårdande De har ett intressant sätt att umgås och är ganska tåliga. Men de behöver "riktigt saltvattensakvariesalt".

Det är skillnad på granulerat kol som de prövar i artikeln och pelleterat kol som Fauna Marins. Om det är snabbare eller långsammare vet jag inte men jag skulle tro på Fauna Marin. I artikel 2 rekommenderar de ju också byte en gång i månaden för näringsfattiga kar. Klippt ur artikeln alldeles före fig. 11. An interesting observation to emerge from these simulations is that, at least for the 100 gallon water volume/100 gm of HC2 case described by Table 5 and Figure 11, the GAC saturation times vary tremendously depending upon the clean/dirty state of the tank water. Under conditions of aggressive DOC removal (skimming, water changes, GAC use), the GAC charge should last over a month, but under more passive nutrient removal husbandry (no skimming? no frequent water changes?), the GAC charge will be depleted in just a few days.

Häftigt med lekande mandarinfiskar.

3v, 700mA och 3w går inte ihop. Det blir 2,1w. Att dioderna som tål max 700 mA kallas för 3w får man se som en försäljningsbeteckning. 3 watt tål de inte. Jag rekommenderar Meanwell LPC. De är tåliga och behöver ingen extra elektronik.

Vilket kol gäller detta? Det finns ju kol som grusliknande form i olika storlekar och pelleterat också i olika grovlekar. Var kolet i ett filter och i så fall vilken genomströmning? Eller strumpa? Eller bara strött på botten i ett testkärl? I de två sista fallen - vilken cirkulation? Det är inte min avsikt att låta negativ - jag är bara mycket nyfiken.

Parallellkopplade slingor är inte särskilt smart. När lysdioder går sönder kan det bli kortslutning i dem och då går all ström i den slingan med påföljden att fler dioder i den slingan skadas eller går sönder.

När det gäller funktionerna i cellernas ämnesomsättning är mycket överförd kunskap framför allt från alger. Det ser man tydligt när man kollar referenslistan till artiklarna. Funktionerna av nickel och zink när det gäller korallskelett kan inte gärna vara överfört från alger. Men referenslistan var lång. Jag tror min grundartikel också är publicerad i Coral Magazine. Jag har den i Tyska Koralle.

Naturligtvis vet jag vad LCD-50 är. Men här är det väl ändå inte tal om hur man tar livet av koraller eller inte utom hur de mer eller mindre växer och färgar. Jag har aldrig påstått att detektionsnivåerna i tritontesten skulle vara livsfarliga för korallerna. Uppfattade du det så har jag uttryckt mig klumpigt. Men spårämnena påverkar hur korallerna växer i lägre nivåer för en del ämnen än vad tritontesten klarar. Och då räcker inte tritontesten till för att avgöra om det är lagom halt av de ämnena.

Så långt som till att hälften av djuren dör tycker jag inte vi skall gå. Zinkbrist gör korallskelettet tunnare likaväl som mycket fosfat. Zink är antagonist till kobolt. Alltså ett högt koboltvärde kan verka som en brist på zink. Nickel har med förgrening av skelettet att göra och har krom som anatagonist. Alltså ett högt värde av krom gör att skelettet inte grenar sig så mycket. Detta har inget med överlevnad att göra om det inte är så att korallen bryts loss och hamnar i skugga. Dessutom har de funktioner i ämnesomsättningen. Krom har med insulinets funktion att göra vilket borde var centralt när det gäller att tillverka aminosyror från socker från zooxantellerna. Zink har med nedbrytning av aminosyror att göra vilket bör vara centralt i och med att koraller bara har 4 -5 essentiella aminosyror. Resten syntetiserar korallen. Men jag vet inte hur mycket energi synteserna kräver. De kan ju tänkas vara så energikrävande för vissa koraller att planktonfångst gör en mycket snabbare tillväxt. Och så vidare. Jag har sett mer än 20 olika spårelement listade med funktioner. Men när det gäller direkt påverkan av färger finns det inte lika mycket utom när det gäller de fluorescerande färgerna. Där kan man hitta en del i artiklarna om fluorescerande proteiner på Advanced aquarist.

Det UVC-system Lasse beskriver finns i en affär. Där är det lite svårare för fisken som kommer in är ofta i dålig kondition från exportören och transporter. Så där är ett rejält system bra att ha. I min karantän har jag ren botten. Jag skrapar ur den före varje leverans. Jag har ett flöde på ungefär en akvarievolym per timme och ett flöde på drygt 1000 liter / timme genom varje Deltec / Ruwal UVC 39w. Det räcker för att hindra spridning av prick mellan akvarier och i de flesta fall också i akvarierna. Det finns två undantag. I karen där jag karantänar gyltor har jag ett sandlager de sover i och där kan prick spridas. Gyltorna brukar inte drabbas genom att de sover nedgrävda och parasiterna simmar ut nattetid. Men ofta har man annan fisk med för att trigga dem till att äta bättre. För clownfiskar och parasiten Brooklynella räcker inte detta utan där behövs ett separat kar med låg salthalt. Man kanske skall lägga till att en rejäl matning av fiskarna också motverkar spridningen av parasiter.

Normalt sett så är magnesiumförbrukningen låg eller mycket låg i ett revkar. Därför är Magnesiumhalten låg i Ballingdunken. Ballingmetoden bygger på att förbrukningen skall vara ungefär lika stor ur alla dunkar. Det blir ju rätt jobbigt att fylla på 10 liter lösning. Jag tycker du skall fylla på pulver i skummarfacket i sumpen. Det står i kalkylatorn och på magnesiumburken hur mycket som man max bör ta vid varje tillsats och i kalkylatorn står det hur mycket pulver som rekommenderas. Anledningen till att pumpen är maximerad till en liter per dag är att den slits vid användning. Med en liter per dag bör slangen i den hålla minst 8 år. Men skulle man köra pumpen till automatisk påfyllning via tid slits pumpen fortare för det går åt mycket mer påfyllningsvatten + att det är risk för ökad/minskad salthalt och kanske till och med översvämning om avdunstningen minskar i karet. Därför rekommenderar jag att man har en automatisk påfyllning med sensor (er) för vattennivån. Och en mer lämpad påfyllningspump än en slangpump.

ICP - OES räcker tyvärr inte för oss. Vissa spårämnen går det bra att mäta men inte andra. Centrala spårämnen som zink, nickel och krom t.ex går bara att få testresultat av när de närmar sig förgiftningsrisken. OK zink och nickel har väl inget med färg att göra men väl med strukturen av korallskelettet.

Nej men nitrat kan tas upp och lagras av en massa olika organismer. Beträffande alger och fanerogamer finns det rätt mycket undersökningar. Jag har för mig att koraller också kan lagra nitrat. Jag har tyvärr lång erfarenhet av att försöka få ett mätbart nitratvärde. Jag brukade tillsätta 1 mg/l åt gången men dagen efter var det borta. Det var först efter 6 dagar i rad jag fick mätbart värde. Och nu ligger jag på ungefär 2,5 och tillsätter ungefär 1 mg/l i veckan. (Fast jag skall kolla om förbrukningen ökat nu i och med att jag tillsatt en massa fosfat).

Prova gärna att öka Nopox men i mycket mindre steg. 1 ml var tydligen lite. Öka till 1,5. Om fosfatvärdet har ökat efter en vecka öka till 2. Biopellets är bara en annan kolkälla så det fungerar på samma sätt. Mät inte mer än en gång per vecka. Det bara skapar oro.

Det finns rätt många "hobbyrapporter" om att strontiumhalten påverkar bildningen av röd färg i koraller. T.ex Red Sea anger det för sin spårämnestillsats. Men för korallens välbefinnande tror jag inte det spelar någon roll då det som Jonas skriver inte finns någon undersökning som tyder på detta. För övrigt är kalkbildning i saltvatten ett intressant kemiskt fenomen. Ca och CO3- halten i saltvatten är högre än vad löslighetsprodukten anger som möjligt. (Jag tror i storleksordningen 5 x). Man pratar om "supersaturering" Det beror på att magnesium stör ytan av utfälld kalk så att det inte bildas ett väl strukturerat kristallgitter så lätt.

Fosfatvärdet ändras aldrig så mycket som planerat vid vattenbyten då upplagrad fosfat i stenen, koraller och alger ökar och minskar. Det samma gäller också nitrat vid värden nära noll.

För mig ser det mer ut som en mussla. Vore det en snäcka går den ut och betar alger på natten.

Det blir lite rörigt då han blandar dammar, alger, sötvatten, saltvatten och parasiter med söt eller saltvatten. Ett Deltec/Ruwal 39w UVC tar (om jag kommer ihåg rätt) 96% av prickparasiterna vid ett flöde av 2000 liter per timme. Räknar man tre vattenvolymer per timme gör det en akvarievolym på max 667 liter. Om man nöjer sig med att bromsa smittospridning vid mindre angrepp har jag goda resultat med 1 akvarievolym per timme. Alltså om man ser någon enstaka prick. Att komma ihåg är att parasiterna är långsamma simmare - max ungefär 50 cm per minut. En god cirkulation där fisken sover gör det alltså mycket svårare för parasiterna att nå en värd. Det finns artiklar med riktiga mätdata på nätet. Jag tror t.ex på Advanced Aquarist. Personligen rekommenderar jag Deltec/Ruwal 10w för ett flöde på max 250 liter per timme och akvarievolym max 250 liter.

Du har stor hjälp senare om du skriver upp allt du tillsätter i vattnet och vattenvärdena du mäter.

Det är bara zooxantellens klorofyll jag likställer. Naturligtvis är det viktigt vad korallen ätit och därmed har som avföring. Artemia har ett förhållande. Mysis ett annat. Det är inte ovanligt med vetemjöl i pellets som är i stort sett osmältbart av fiskar. Hur inverkar det? I akvarier får vi lite lustiga värden om vi t.ex tillsätter Aminosyror. De vanligaste där är ju knappast 21 - 4 - 7. Asparginsyra och Glutaminsyra är det väl oftast mest av.

Nej men förbrukningen av gödningsämnen hos fanerogamer (kärlväxter) är förvånansvärt likartad vad det gäller N, P och K. Och genom att koraller också har klorofyll som energibindare förutsätter jag att förbrukningen är liknande. För NPK är det ungefär 21 - 4 - 7 men där är det ju P inte PO4.