Clownen

Såg detta inlägg av den relativt pålitliga Lasse precis :

Vad säger ni till dem som hävdar att ett plenum inte är ett dugg bättre än en vanlig dsb i våra grunda kar? Säger inte själv att det är så men det finns en del meriterade akvarister som hävdar detta.

Hehe ja jag ställde samma fråga när jag skulle skaffa lådan, kommer bara inte ihåg vad det hette (poly någonting tror jag). Rent allmänt så tror jag inte det är någon fara med hårdplast men vänta lite så svarar nog någon dig. Min är ofärgad och ser ut som en liten rektangulär tvättkorg som jag skar bort sidorna på. Jag tycker man ska försöka hålla bort stenen från sidoglasen och gärna skapa minst två delar för att få bättre cirkulation. Jag försöker även ha det så öppet som möjligt i botten för att cirkulationen inte ska bli lidande. Nästa kar kommer jag använda cement för att kunna fästa och öppna upp stenen ännu mer. Mvh Peter

Ganska vanligt att detta händer med denna art, pröva jod och se om det hjälper.

Ja det är ganska häftigt hur tåliga de är och att de är så lätt att föröka den här arten. Men vad gör karln med händerna i soffan i början (kanske borde göra detta när kameran är avstängd och inte halva hobbysfären tittar på...). http://www.reefvideos.com/reefshowcase_04_content.html Riktigt fina bilder Sillen, jag gillar mina egna mjukisar ännu mer nu när jag har skaffat en wavebox. De vajar riktigt naturtroget i strömmen.

Hej Peter Hur går det med ditt kar? Det var ett tag sedan du kom med en uppdatering. Hur mår Banggaierna? Mvh Peter

Har också tyckt detta, men samtidigt har ju många anemoner dött i en stream. Själv har jag ingen anemon och det är nog största anledningen varför jag inte brytt mig om detta (kanske dumt).

Ja eller också kanske man kan ta ett ännu grövre filtermaterial och inte göra det så tjockt (svårt att se på bilden).

Och detta påverkar inte pumpens kapacitet/livslängd? Tack för tipset.

Jisses vad den här tråden drog i väg . Nu har jag inte läst allt i den här debatten så du får ursäkta mig om dessa saker tagits upp tidigare. Jag experimenterar med makroalger och dsb i kombination med vissa koraller som inte kräver mycket ljus. I dessa kar har jag ingen mekanisk rening utan förlitar mig helt på ovanstående biologisk rening. Jag har även fört en debatt om tillsatsen av CO2 i saltvatten för att öka tillväxten av makro och phyto för att kunna öka tillväxten hos dessa arter och därmed få en effektivare näringsexport. Det finns vetenskapligt stöd för att detta även stämmer i saltvatten. Att lite nitrat även är bra för de flesta koraller tror jag de flesta kan hålla med om och det är mer regel än undantag att man håller nitraten på en viss nivå för att öka tillväxten hos koraller i odlingar. Hur detta skiljer sig mellan sps/lps/mjukkoraller vet jag inte men jag antar att olika arters tillväxt varierar beroende på hur högt nitraten är. Rent intinuitivt skulle jag gissa att mjuk och läderkoraller skulle växa bättre med högre nitrat i jämförelse med sps eftersom mjuka koraller generellt sett gillar "skitigare" vatten. Sedan är ju tillväxt inte samma som snyggast färg. En sps som växer i nitrat (näringsrikt) vatten har en tendens att bli bruna i färgen vilket de flesta håller med om inte är snyggt eller eftersträvansvärt. Men nu pratar vi om tillväxt och "färgdilemmat" behöver inte alls vara lika tydligt eller ens märkbart hos mjukkoraller/lps eller hos vissa sps. Det finns självklart en tillväxtgräns för detta och när zooxanthellerna blir för många genom exempelvis förhöjt nitrat så kommer korallens tillväxten att avta. Hur den här kurvan ser ut beror som sagt säkert på vilken art vi pratar om. Angående fosfater så tror jag inte de bidrar till ökad tillväxt hos koraller, eller rättare sagt de nivåer av fosfater som korallerna behöver är nog omätbara med vår utrustning och behöver knappast tillsättas för att korallerna ska trivas utan bör snarare hållas nere så mycket som möjligt. Att använda fosfater för att få en ökad tillväxt på makroalgerna och därmed öka näringsexporten kan kanske vara ett alternativ men då tror jag man begränsar sig till vilka koraller man kan ha. Då tror jag mer på CO2 som en "gödningskälla" utöver en eventuell tillsats av nitrat. I din situation så kommer ditt innefilter att producera nitrat så jag hade nog kört utan några nitrattillsatser under det första skedet. Sedan kan du ju ev tillsätta nitrathöjande tillsatser och se hur det påverkar makroalger och dina koraller vilket jag skulle tycka vore väldigt intressant. Om du även har lust att experimentera med kodioxid så meddela mig gärna hur det går. Lite järn kan också vara bra för tillväxten och främst stabiliteten i dina makroalger (krävs väldigt små mängder och även detta kan påverka färgen hos vissa koraller). Om du har tillräckligt med ljus så skulle jag pröva att ha bl.a. Xenia som även jag använder i mina "experiment" eftersom denna art effektivt tar upp näringsämnen. Ett sista förslag skulle kunna vara att låta dina makroalger ta upp näring från rötterna genom substratet (beroende på art) och inte enbart genom vattnet. Det finns produkter som miracle mud där växterna får näring, inklusive fosfater, utan att det så vitt jag vet skulle komma ut i vattnet och då ev påverka korallerna negativt (se till att ha ett lager med sand ovanpå). Hoppas som sagt att allt detta inte tagits upp tidigare. Mvh Peter

Du har inga bilder eller tips på tillverkning av insugsskydd till exempelvis Streampumpar? Skulle kanske vara bra att ha i denna tråd så nybörjare, host, host inte kör utan detta. Ett annat misstag jag tror man lätt gör från början är att man underskattar cirkulationsbehovet i karet. Om man ligger i underkant från början är det väldigt lätt hänt att alger och tillhörande problem dyker upp som sämre vattenvärden då skumningen inte blir lika effektiv. Med cirkulationsbehov menar jag inte enbart L/h utan också att man har ett varierat flöde med t.ex. controller eller en pump som ändrar riktning. Allra bäst i min mening är en vågmaskin (tunze wavebox) i kombination med cirkulationspumpar. Sedan måste säkerheten alltid komma först, kolla så att sladdar inte leder ner saltvatten till uttagen (vänd dessa alltid upp och ner eller fäst dem på väggen) och använd jordfelsbrytare. Saltvatten och el går inte bra ihop. Mvh Peter

Hoppas att det löser sig Cheezy! Ge inte upp nu när du kommit så här långt. Tycker akvariebyggaren borde ta åtminstone en del av den här smällen OM det är så att bottenglaset var underdimensionerat vilket det ju verkar vara. Har du hört med dem? Mvh Peter

refraktometer

Jag tycker det här var en riktigt intressant tråd som jag av någon anledning har lyckats missa ända tills nu. Jag tycker hobbyn behöver sådana här projekt och jag håller också med om att vi förlitar oss alltför mycket på tekniken och den marknadsföring som bedrivs inom hobbyn. Jag har faktiskt gått ett steg längre (eller kortare) än Lasse och har kört mitt 70L utan någon form av rening förutom det som sanden, den levande stenen och makroalger bidrar med. Jag har gjort vattenbyten på max 10% per månad och har inte haft några problem med nitrit eller nitratvärden. Karet används idag som odlingskar för mina Banggaikardinaler som varit 11 i antal det senaste halvåret samt hem åt en blenny, en sjöborre, en eremit och några snäckor. Belysningen är väldigt begränsad så jag har mest mjukkoraller i detta som även dessa hjälper till med reningen. Nu är inte min mening att börja diskutera mitt kar eller försöka påstå att detta är en optimal lösning utan jag vill bara ställa mig bakom Lasse och säga att det här med saltvattensakvarier inte behöver vara speciellt komplicerat för att det ska fungera. Jag skulle faktiskt vilja sticka ut hakan lite och påstå att det är lättare att skapa ett system som jag gjort med saltvatten än ett med sötvatten (dvs förlita sig på enbart biologisk filtrering). Det skulle innebära att teknikbehovet faktiskt kan vara lägre för saltvatten vad gäller reningen av vattnet (högre när det kommer till ljus och cirkulation). Det är knappast bilden jag hade av hobbyn när jag började för två år sedan. Lasse: hur gick det med din Tubastrea när du inte aktivt matade den (missade nog detta)? Lycka till med dina kommande projekt Lasse! Mvh Peter

Kör du i lite i frysmaten också, det går på några minuter. Sedan är det ju som Greger säger att vattenkvaliteten också är viktig. Angående putsarräkor så har jag märkt bättre resultat med putsargoibies på mindre fisk (mindre fisk blir ofta skrämda när en räka som är dubbelt så stor börjar erbjuda sina tjänster). Mvh Peter

Ja det är ju också något man får ta med i beräkningen eftersom vitlöken även påverkar "ofarliga" tarmparasiter som ofta förekommer hos vild fisk och som säkert tar en hel del näring från fisken. Detta kan ju också leda till att fisken blir försvagad och har lättare för att få t.e.x. utbrott av prick. Kräsna fiskar som pincett och mandarin är speciellt i riskzonen eftersom de i vanliga fall har svårt att få tillräckligt med mat i akvariet. Om man lägger till tarmparasiter till den ekvationen så försämras överlevnadsmöjligheterna ytterligare. Man behöver då heller inte övermata vilket kan leda till sämre vattenkvalitet och en större risk för sjukdomsutbrott. Fram med vitlökspressen nu ! mvh Peter

Tråkigt det som hände med dina fiskar Svärd. Stop parasites funkade ju inte heller för dig så det låter lite konstigt om du blev övertygad om detta medel men inte vitlöken i detta samband. Det finns inget 100% skydd men om jag vore dig så skulle jag inte sluta med vitlöken och helst köra det kontinuerligt eftersom effekten troligen främst är förebyggande. Skulle alla som fått prick och som har UV förkastat denna teknik skulle det inte vara många med UV på forumet heller. Körde du även med UV förresten? Lasse: Det skulle vara intressant om du skulle kunna hitta mer om den danska undersökningen. Det finns även kommersiella undersökningar från Norge som visar att risken för att fisk ska drabbas av "fish lice" minskar märkbart med vitlök (fish lice kan sitta även på huden). Man prövade även med vanlig lök men detta hade ingen effekt. Dessa parasiter liksom prickparasiterna suger blod och det är genom blodkärlen som vitlökseffekten fås och jag tror därför inte det spelar någon roll om parasiterna suger blod från magen, tarmen, hjälarna eller huden. Anledningen varför vitlöken inte används inom fiskodlingen är såvitt jag vet att köttet började smaka vitlök vilket även detta är ett tecken på att vitlöken går ut i kroppen. Mitt råd är som vanligt att köra med vitlök kontinuerligt, det finns betydligt mycket mer som pekar på att det är effektivt mot prick och jag tycker det är tråkigt att man ska begränsa arsenalen. Vi behöver alla hjälpmedel som finns och ingen lösning är hundraprocentig. Tråkigt också att en del personer på forumet högljutt förkastar vitlöken utan att backa upp sina uttalanden eller basera det på att "jag testade vitlök en gång när mina fiskar redan fått prick och det funkade inte". Jag har kört kontinuerligt med enbart vitlök i 6 år (4 år söt/2 år salt) utan att en enda fisk dött av prick och jag har nästan aldrig fått ett utbrott och då har det bara rört sig om enstaka individer. Säger dock inte att detta är bevis på att vitlöken fungerar, det finns betydligt mer vetenskapliga tester som visar detta. Mvh Peter

Ja det tycker jag, jag vet att Sillen inte är en nybörjare och tycker själv att det är relationen mellan olika parametrar som kan vara svårt att förstå. Jag är ganska säker på att sillen känner till vad MG ,CA, KH osv är och trodde han mer behövde hjälp med att få en bild av hur parametrarna påverkar varandra. Han sa att han hade "svårt att få det att gå ihop". Jag sa också att det fanns mer under länkarna i artikeln, bla. den länk som Capote gav. Sedan vet jag inte om jag skulle kalla hur ozonet påverkar syremolekylen för varken grundläggande eller speciellt nödvändigt för att förstå saltvattenskemin på en grundläggande nivå. Eller??? Jag har väldigt dålig koll på detta samband men känner att jag klarar mig bra ändå. /Peter

Håller med dig om att det kan vara svårt att få en överblick om kemidelen. Här är en övergripande länk om de viktigaste parametrarna och hur de relaterar till varandra. Gå sedan in under länkarna additional reading om du vill ha mer detaljerad information om en viss del. Hoppas att det kan hjälpa dig: http://www.reefkeeping.com/issues/2006-06/rhf/index.php Här är också en kemiräknare som räknar ut hur mycket av en viss produkt man ska dosera för att komma till önskad nivå: http://jdieck1.home.comcast.net/chemcalc.html Mvh Peter

Dubbelpost sorry

Jag håller med om att Tunze överlag har väldigt bra kvalitet på sina produkter, inte minst pumpar, men dit hör inte skummare efte vad jag läst. Säger inte att de skulle vara direkt dåliga men knappast bland de marknadsledande. De nya modellerna kanske är bättre?

Jag brukade ploppa i lite rom på fredagskvällen när jag åt fäska räkor till mina diskus och det var mycket uppskattat. Vet inte hur näringsvärdet är dock (ganska lågt gissar jag). Fryste in det som blev över.

Lite roligt att du säger det Lasse för jag märkte sama sak. När mitt kar temporärt varit i sovrummet blev korallplaceringen lidande. Jag hade en euphyllia som stod i ordentlig blåst och den verkar trivas som bara den och en stor skillnad i expansionen mot de som stod i lugnare vatten. Jag har också läst att de inte vill ha strömt men det verkar finnas undantag? Här är en artikel "Water flow is more important for corals than light..." som kan vara intressant att läsa Martin: http://www.advancedaquarist.com/2006/6/aafeature2 Mvh Peter

Jag har fått min wavebox nu men kan inte installera den innan jag fått fixat mitt mittstag ordentligt. Det kliar i fingrarna .

Jag tror inte heller man får stirra sig blind på bara cirkulationen och L/h utan också överväga lösningar som en vågmaskin typ Tunze Wavebox. Det kommer alltid att finnas områden som inte rörs runt med vanliga cirkualtionspumpar (oavsett) hur måga pumpar du har. En wavebox flyttar praktiskt taget hela vattenvolymen i karet och gör så att det inte blir några deadspots ens inne i den levande stenen. De kostar en del men jag tror det är svårt att skapa en naturtrogen "cirkulation" utan dessa. Självklart måste man kombinera dessa med vanliga cirkulationspumpar. Att alternera vattenriktningen och köra med pumpar som använder kontroller som gör att cikulationenshastigheten ökar och minskar tror jag också är viktigt att tänka på snarare än att säga att en viss total cirkulationshastighet krävs för ett kar med ett visst mått. Sedan beror det ju också på hur mycket sten och koraller du har i karet samt vilka arter du har. Därför tycker jag det är svårt att ge en tumregel för detta. Generellt tror jag vi har för lite eller en felaktig vattenrörelse i karen. Mvh Peter