Ingvar Hellmalm

Mycket måste man höra innan öronen ramlar av!

Om du ser pricken troligen Cryptocarion. Beh. tag osmos eller destvatten, buffra med bikarbonast till pH 8 tillsätt metylenblått (ganska mycket så du knappt se genom) dippa normalt 1-5 min (beroende på vad fisken tål), men som sagt jag har skrivit spaltmeter om karantän och imunförsvar m.m.

Ovanstående rek. för nyinköpt fisk innan den går i karrantän spar mycket bekymmer. Därefter karrantän 3 v. innan insättning i huvudkaret.

Plenummetoden bygger på att man skall få en pH gradient utan bildande av svavelväte i bottenskicktet.

Jag tar det schematiskt räknat från botten (hela skall täckas):

1. vatenspalt c:a 1,5 cm Åstadkommes genom att man t.ex. använder pvc elrör (16mm)

2. någon form av galler. Skall vara tåligt i USA använd eggcatels. Jag använde takplast som jag slitsade.

3. sandskickt som skall vara stillaligande. minimum 7,5 cm gärna 10. Mitt var 12cm.

4. separationsfilm finporig. Mycket viktigt! Lägg ett plastmyggnät och ovanpå en sådan glasfibermatta som man använder till dräneringsrör.

5. sandbädd med fin korallsand gärna levande minimum 2,5 cm gärna 5. Mitt var 5

Jag vill påpecka att man inte får fuska med konstruktionen då kommer man aldrig att få det att fungera som man vill och kan lika gärna göra en djup sand bädd (som har vissa risker).

Fördelar: man behöver ingen kalkreaktor, inga mineraltillsatser (sker genom naturlig nedbrytning av krollsanden). Man har dessutom en fantastisk planton bildning som gör att man har lyckats hålla arter som inte gått i något annat system (se Bormans rapporter).

Underhåll: kortallsanden förbrukas och ny måste tillsättas (gärna som levande sand, "living mudd"). Min förbrukning var c:a 30kg/år

Nackdelar: mycket svårt att ändra systemet enkelt utan att riva allt . När det understa skicktet slutligen förbrukats (blivit för tunt) måste man också riva upp och fylla på. Jag hade 500kg då jag startade och efter 10 år när jag slutade så var det c:a 300kg kvar. (för lite!)

I Monaco går dock fortfarande det ursprungliga som byggdes 1982 men de använde 1m mellasandskickt 30cm toppskickt 15 ton levande sten och detta på 150kubik vatten.

Det kan det. Sacrophytom vill ha gulare ljus. (de vänjer sig troligen) men du kommer att få mycket finare Acroporor och mindre alger (lite djupare vatten)

Svar nej!

Valonior har ett mycket hårt skal och kan plockas bort för hand. Om man har något vasst och sticker hål på dom så äter alla kirurer dom med förtjusning. Obs jag har aldrig sett att dom skulle sprida sig mer eller bli fler om man gör så (vilket många påstår). Detta är en bra vatten alg som kan vara mycket svår att få bort om dom t.ex. växer bland knappar. De tolererar även rel låga ljusnivåer, som tur är så växer de långsamt och gör ingen större skada om dom inte konkurerar med någon annan art. När de blir stora 8-20mm så släpper de ofta taget och förs med strömmarna till en ny plats där de kan föröka sig. Jag vill påstå att det knappt finns ett enda revkar där de inte finns så var inte för orolig.

Tyvärr tyvärr. Utstående ögon som denna fisk orsakas aldrig av dåligt vatten eller mekanisk skada (då ser man det på ögat). Orsakan är en böld i botten på ögonhållan (vanligast Mycobatrium marinum) eller trång kammarvinkel (glaukom). Prognosen i båda fallen är pesima.

Pest avlägsnas hela snarast.

Tuberculosis marinum är det vanligaste, trots detta försök Tetracykin 10mg/l eller Baytril 5mg/l i ett separat kar.

Glömde tillägga att bläckfiskar bränner sitt krut fort och de flesta blir bara 2 år gamla så är det tyvärr med de små arter som vi kan hålla i revkar.

Jag har även hållit vanlig bläckfisk och den är lika intressant men kräver vatten som håller 15 C. Kanse kan man transportera en från medelhavet? De fångas bäst med en kruka eller flaska med bete. Man kan även binda en krabba i ett snöre och försöka längs kajkanterna oftast släpper de inte bytet innan de är på land.

Kan bara nämna som kuriosum att en handlare fick in 2 st blåringade som transporterade i ett plaströr i en påse. Han hade ingen aning om vad det var så han petade ut dom med fingrarna i ett kar. Kunskap behövs alltid då man håller djur och speciellt det farligaste av alla bilen!

Jag har läst mycket spekulationer!!

Jag har haft 2 st blåringade och de är mycket fredliga till sin natur och biter ingen om man inte försöker klämma dom mellen fingrarna!

Tyvärr är de födoämnes specialister och lever endast på krabbor. Jag fodrade mina med strandkrabbor som jag fångade i Limhamn (jobbigt!). De tar dessutom inte gärna dött foder!

En annan nackdel är att de är relativt kortlivade blir bara 2-3 år.

Annars tycker jag det är mycket intressanta och inteligenta djur, men som alltid så måste man veta vad man gör och det gäller många arter som man håller i akvarier.

Att observera. jag har ännu inte hört om någon akvarist som dött av ett bett!

Mycket av denna diskusition är av modellen "råttan i pitzan"

Men man måste veta vad man gör!!!!

Annar en mycket interessant och trevlig bekantskap som jag haft under sammanlagt 5 år.

83% natriumbikazrbonat+17% natriumcarbonat buffrar tiull pH 8,3

Wrang Greger har redan förklarat detta.

Men en elektrisk laddning av tillräklig spänning orsakar ett kraftigt magnetfällt som för mår spränga syre molekylen O2 i två bitar O + O. Då den ej kan finns fritt så slår den i hop sig med närmaste reaktiv granne O2 är polärt och den hänger på och bildar det mycket reaktiva O3.

Det är tyvärr så att O även kan reagera med kväve och spec. om vattenånga (H2O) finns närvarande så bildas nitrösa föreningar som faller ut som sett vitt pulver i ozonisatorn som måste rengöras.

Det finns även annat sätt att splittra O2 och det är genom joniserande strålning (vilktet vi skall vara tacksamma för) och det är så solen gör (samt vissa lysrör). Här separeras delarna genom att den tillföra energin exiterar O2 molekylen. Slutligen så kan man även åstadkomma detta i en partikelaccelerator (fungerar som bowlingklot).

Hoppas du förstår jag har försök förklara så popullär jag kan och undvikit de spec. termer bl.a för bindningarna som finns.

Även jag har dykt i Sydafrika (i bur). Jag skulle inte rekommendera denna övning när vithajarna jagar säl. Vithajen är en av det inteligentaste fiskar som finns och dessutom varmblodiga och förlitar sig på överraskningsanfall underifrån. I filmen tycker jag de mest är nyfikna och äter inte människor som de spottar ut vid misstag (vi smakar väl inte gott)..men jag har sett dom jaga säl..

Se deep blue planet där dom har fantastiska bilder på säljakt.

Äääh... förlåt en dum fråga, men blir det inte organiska klorföreningar som slutprodukt när man bryter ned organiska ämnen med klor? Det blir ju "organiska syreföreningar" när man bryter ned med syre.

Naturligtvis är det så att de stora mängderna klor som används vid vid pappersbruken och släpps ut aktiva (inte förbrukas vid blekningen) är en pest för omgivningen då de bryter ned det mesta. Ett annat problem är de mycket stora mängder fibrer som också följer med sköljvattnet. Längs vissa norlandsälvar är sedimentlagren 11 sjömil ut så djupa som 1 m! Detta kommer att ta tusentals år att bryta ned och är dessutom rika på kvicksilver som genom bakteriell vekan omvandlas till metylkvicksilver som är lösligt och vandrar i näringskejan. Låt oss konstatera att pappersmassaindustrin har varit en av vår värld stora miljöbovar och vi Svenskar borde tillsammans med Finnarna skämmas. Hoppas att vi nu lyckas få Ryssarna attt förstå vad vi lyckats åstadkomma med östersjön innan det är kör helt.

Slutligen vill jag konstatera att det tydligen numera finns bra stabiliseringsmedel så man kan hålla 18% Väteperoxid. Trots allt så är det bäst att förvara Väteperoxid kallt det förlångsammar nedbrytningen villket generellt gäller alla kemiska rektioner. På 3% lösning för medicinskt bruk (vilket jag använder mängder av) står förvaras kallt.

Vad jag varnade för var att göra egna spädningar vilket bevisligen lett till flera olyckor då ren syrgas är mycket farligt och explosivt.

Klorin som finns i närmaste livsmedelsbutik bör naturligtvis inte överdoseras så att det blir onödiga utsläpp, vilket gäller i ännu högre grad för husållsbruket där det oftast överdoseras. Gäller de flesta s.k. rengöringspreparat och även kloramin som används av alla mjölkbönder för sterilisation av tankarna.

Ett råd. Stäng av kalkrekorn ett tag och se vad pH blir. Jag hade samma problem innan jag definitivt uteslöt den i systemet.

I det fallet har du fel stig. Klorin lämnar inga rester. Kloret avgår genom dunstning. Väteperoxid (som jag använder dagligen) går också men löser ej kvarvarande fettsyror vilket natronlutet gör. Klor är dessutom bättre på att bryta ned organiska rester än syre (samma grupp i elementarsystemet) ....men Stig 18% väteperoxid är explosivt! 36% är stabiliserat genom tillsatser och skall förvaras i plastflaska under kyla, använd absolut inte 18% d.vs. späd absolut inte 36% med hälften vatten och försök förvara det i en glasflaska.

Det kan bli ditt livs överraskning.

Det använde jag i alla år och tycker det funkade OK

Brist på näing och jod! Dessa vill ha mycket näring samt jod.

Borrande alg. Tag fragg! Kommer långsamt att ta över så sker även i naturen.

Sök på zelenoidventil det finns miljoner.

Det hela hänger på densiteten dvs. spec vikten på vattnet (salt är tyngre) vilket ger ett större partialtryck och därmed mindre bubblor. Det går dock mycket väl att skumma även sötvatten dock krävs det en diffusator och minst 10 BARs övertryck.

Detta var just vad Sander åstadkom med sina modeller "Helgoland" för att producera dricksvatten av det svagt bräckta vattnet på Helgoland. Modellerna funkar än i dag!

Mycket lätt att kopla. Om du har minst 2kg gärna 6 kg vattentyck på inkommande så är det bara att skuva på en slang sedan är det klart. Obs osmosvatten är även mycket bra för stykjärn m.m. Rekommenderas!

Tror det samma om ditt vatten inte är extremt surt. pH 5 eller under.

Svar till Clownen m.fl. Det är mycket viktigt att använda så ren kalsiumhyroxid som möjligt. Helst pro analysii många pulver som sälj i handeln har alldeles för många föroreningar (bl.a. tungmetaller) och duger bäst till att göra vita sträck på fotbollsplanen ej i karet.

Min kalkmixer var så inställd att omrörning skedde 4 gånger per dygn. Påfyllning av osmosvatten skedde i botten och avtappning till karet från ytan. Genom att via den automatiska påfyllningen långsamt och jämt tillsätta kalkvatten på detta sätt så blev pH mycket konstant. Jag behövde ung 30l påfyllning/dygn.

Jag vill även påpeka att ett av de största skräcksenarier som finns med ökat koldioxid till atmosvären inte är uppvärmningen som man tror av tidningarna, utan en pH sänkning i havet (som redan konstaterats!) vilket leder till försämradad skalbildning och död av de mikroorganismer som producerar 60% av allt syre vi andas. I dag är haven den största absorbanten av koldioxid från luften och 3/4 av all koldioxid är bundet i havsvatten. För att motverka detta så bör varje människa plantera 10 nya träd under sin livstid d.v.s det behövs 100 miljarder nya träd!

Varför nämner jag detta?

Jo för att poängtera att pH har en mycket avgörande betydelse för att våra koraller skall kunna binda kalk till sina skelett. Utan rätt pH så spelar det ingen roll hur mycket Ca vi tillsätter då korallerna inte kan utnyttja detta. Karbonaterna får vi gratis från luften där skummaren är mycket effekiv i utbytet.

Drömmsenariot vore om vi kunde tillsätta kalsiumbikarbonat men denna förening är bara intermediär och finns endast i sinnevärlden.

Jag använde en kalkmixer ett tag men slutade då den hade en konstant förmåga att sänka pH. Om man med div knep försökte höja pH innan vattnet kom till karet så föll Ca ut. Tillsatte CaCl en tid och då byte jag 10-15%/mån, men slutade även med detta då det visade sig att mitt plenum gav tillräkligt och mycket konstant (420) mycket jämnare än tidigare trots att jag använde dos pumpar med automatik. Den enda tillsats jag gjorde därefter var kalkvatten samt Korallenwelts 3 komponat och det funkade utmärkt de återstående 7 år som karet var i drift.