Ingvar Hellmalm

Troligen en Sabellae art

Har du stort kar med många stora fiskar som har copepoder så överlever de ett tag men förr eller senare svälter de ihjäl. Varför vet man inte ricktigt då detta sker även på de som äter artemia bra. Kanske något de behöver från Copepoderna? Långsiktiga överlevnaden är mindre än 1% och dessa finns oftast i stora offentliga kar med många hundra fiskar. Även jag har gjort misstaget i mitt första 3000l kar med över 150 fiskar och de överlevde då max 1-2 år. De är ännu mer födoämnes specialister än mandarinfiskarna som också lever på Copepoder (en sorts små kräftdjur) men de parasitiska Copepoderna kan till skillnad mot de andra ej formera sig i våra kar då oftast en mellan värd saknas, Detta till skillnad från de som mandarinfisken äter.

mm parasiter som prick

Obsolut inte! De tar ingen prick alls och kan dessutom få prick själva! Denna fisk lever uteslutande på prasitiska Copepoder och överlever inte länge när dessa inte finns utan svälter oftast ihjäl även om de kan läras att äta artemia. Jag m.fl. har länge avrått från att köpa denna fisk som trots det sälj ofta. Putsarfiskarna lever dessutom alltid i par och upprättar en sk. putsarstation. De är dessutom väl så utrotningshotade som Bangaien då de är mycket lättfångade. Sluta köp denna fisk!

Som putsare räkommenderar jag i stället räkor eller vissa gobies. Cryprocarion marinum stadierna tar dock inga putsare!

Så var symtomen med de som hade kalkavlagringar bak!!! trycklagret

Deltecs pumpar har problem med trycklagret kolla att deta är tät (gäller i varje fall äldre modeller).

Se tidigare länkar då detta har ventilerats många gånger.

Dessutom har Giesala bytt många på garantin. Svensk representan är Simontorp.

Instämmer.

Hoppas det varar lika länge som mitt vi firar 40 år i år.

Det är ju bra då det är ett tecken på att den växer (kostymen blir för liten) och mår bra.

Jag tycker elektrisk pH mätare kallibrerad mellan 4-7,00 (räcker då de moderna är linjära mellan 4-10). Jag vill framhålla att detta är ett av de viktigaste instrumenten och de kan även kompleteras med en redoxelektrod. I dag är priserna dessutom moderata och i jämförelse med annat i saltakvaristiken låga. Jag anser att detta är ett absolut innehav då mycket annat kan skippas.

Se även tidigare längkar då detta diskuterats ingående.

Thore har tolkat fel!

Den äter mikroalger och dammsuger stenar glas korallgrenar m.m. men den äter absolut inga koraller. Jag hade dock mina i många år och jag har haft flera av dessa. Tyvärr när karet blir algfattigt så är det mycket svårt att få dom och överleva då de inte enl. min erfarenhet tar något annat (inte ens Nori eller Julian Sprung) och bara blir mindre och mindre och slutligen försvinner, tyvärr då de funkar som ricktiga och nyttiga dammsugare.

Jag hade totalt 5st i mitt 3000l kar. Det var för många men en överlevde dock 6 år.

Denna har jag också fått med levande sten. Är en nyttig varelse typ sjöhare, men svälter tyvärr ihjäl om den inte får tillräckligt med alger. Min var endast nattaktiv (kanse beroende på mycket och stora fiskar)

Dålig bild men jag tycker inte det likar en glasros.

De prof. anordningarna kör en reaktor (typ gammal skummare) och låter utgående vatten rinna över aktivt kol innan det går tillbaka till karet.

Petrol anledningen är främst att hålla rH värdena höga och konstanta. Använd min formel det gör alla proffsodlare. (man måste naturligt vis ha en redox-pH mätare)

Imperator minimum 700 l anser jag. Gärna större. Jag har haft flera i mina 3000l kar. De är verkligen vackra. Om man har ett mindre kar så får du tillväxthämning och de dör ofta när de skall byta färg till vuxen. Min var dock 38 cm i längd och vägde nära 4 hg

Nej det tror jag inte! I varje fall inte om det är rätt doserat. Jag har dock kör ozonisatorer i 20 år utan att märka detta.

Bangaien är uppmärlsamad och är inkomstbringande därför tror jag att just denna art klarar sig och detta mycket tack vare akvaristers intresse Tack Clownen m.fl.

Jag som jobbar i flera bevarandeproject är dock pessimistisk när det gäller många arter i skandinavien spec. när det gäller gruppen Insecticida. T.ex. kortsvansad blåvinge, Apollofjäril, Memocyne Dårgräsfjäril, Ekbock, Noshornsbagge ja jag kunde fortsätta länge....

Ett glädjande besked vill jag dock sluta med! Grönlingen (fisk) har nu genom renare vatten kostateras ha kraftigt ökande populationer i Skåne och anses ej längre så hotad som tidigare. Även uttrarna är tillbaka.

Nerita spec.

M-74 och dess orsaker kan vi disk någon gång när vi träffas Ingvar . För övrigt håller jag med dig helt och även vad gäller hotet mot Bangaierna.

Vad jag förstår har CITES till en viss del ändrat inriktning från att ha en ren bevarandepolitik till att mena att man bör ha lokalbefolkningen med sig och genom att lokalbefolkningen får en ekonomisk orsak att vårda vissa bestånd så får man i praktiken ett bättre skydd av arten än en ren banlysning. I fallet med Bangaierna så skulle kanske fortsatt fångst för akvarieändamål ge lokalbefolkning en orsak till att hålla koll på den grundläggande miljöförstöringen. Jag vet inte vilket som är rätt och fel men jag tror att det är viktigt att vi inte sitter här uppe och idiotförklarar CITES.

MVH Lasse

Här har du en mycket viktig punkt! T.ex. orsaken till att vithajen i Gansbai i sydafrika nu är att betrakta som räddad är att det vuxit upp en mycket lukrativ och inkomstbringande turisindustri (med i nuläget 7 bolag) i stället för hajfensoppa.

Detta är det ända sätt som fungerar i praktiken. Vi måste förstå att det ända sätt som räddar en art är att lokalbefolkningen ser och förstår att det är lönsamt att anstränga sig och bevara arten då den ger inkomster.Detta gäller även Banaier.

Jag vill bara påpecka att de blåringade (har haft 2st) är mycket fredliga och inte biter någon om man inte klämmer dom mellan fingrarna. Det finns ju många giftiga akvariedjur som är allmäna i karen.

Det stora problemet är att de är födospecialister och bara tar krabbor (levande) Jag födde mina på strandkrabbor som jag fångade (jobbigt!) och tyvärr bränner de sitt krut snabbt och blir max 3 år men troligen bara 2 (de jag hade blev 2 resp 2,5 år).

Mycket intressanta djur djur!

Jag skulle gissa på någon Poritis spec.

Lasse detta vet jag mycket väl. (har spec. kompetens i fisksjukd) men min punkt var att vi måste bevara den ekologiska nischen och om denna förstörs så är det kört. Dessutom den vilda laxen hittar tillbaka till sin födelseplats men det gör inte den odlade. Varför?

Dessutom M-74 har inte lyckats bindas till förorening med polyclorerade kolväte (från massaindustrin m.fl). Vissa bakterier produceras tiaminas som bryter ned tiamin och varför detta sker vet man inte. Kanse bara ett tecken på allmän övergödning? Den misstänks även ligga bakom de fynd av butulism som dödar stor mänger f.a. måsar i östersjön ... men forskning pågår så vi får väl se det återstår minst 3 år i detta projekt.

Man har misstänk dessa kolväte för mycket t.ex. säldöden men i det fallet visade de sig vara en variant på valpsjukevirus. så vi får se.

Bangaierna hotas mycket av miljöförstöring och om denna får förgå så försvinner arten vilket drabbar minst 2000 arter varje år i världen. Jag skulle kunna räkna upp flera hundra arter som försvunnit eller är utrotningshotade i Sverige men avstår. Detta är inte rätt forum.

Helt riktigt vad som sagts. Man måste noga övervaka Banaierna. Den populationsmiskning som har setts tillskrivs mycket miljöförändringar och ej utfiskning och detta ser jag som ett mycket mycket större hot p.g.a. det lilla utbredningsområdet och då är det verkligen kört. Jag hoppas att alla som har Bagaier sätter i gång att odla så man i framtiden kan (om så behövs) åter utplantera som vi har gjort och gör med många andra djur. Någon nämde östersjölax och där är det enl. många redan kört och detta trots att mijoner smolt sätts ut men praktiskt taget inga kommer tillbaka för att vandra upp i de älvar som de har satts ut i. Man håller nu på att helt omvärdera utsättningarna som kraftbolagen är ålagda att göra. Smolten är för gamla och feta när de sätts ut och har tydligen förlorat orgenteringsförmågan och drabbas av sjukdomar typ tiaminbrist. Här har vi dock för all framtid förstört miljön och med hotande elbrist ligger våra 2 st oreglerade älvar illa till. Hoppas Bangaierna aldrig hamnar i detta läge. I Sverige är idag många hundra arter hotade eller redan utrotade p.g.a ekologiska orsaker. Svensk urskog utgör t.ex endast 3% av skogen men det är lätt att anklaga t.ex. Brasilien som fortfarande har 87% kvar. Vi i Sverige måste värkligen skärpa oss på många områden även om det bara drabbar någon liten insekt.

Jag körde i alla år Koralenwelts 3 komponen med automitisk doserpump. 1) strontium+Bor 2) Feran 3) mikrospårämnen (med bl.a. jod) dock använde jag låg tillsats 2 ml/1000l fördelat automatiskt på 4 dosgivor per dygn. Fungerade perfekt!

Normalt dåligt men det gick tydligen i detta fall.

Tyvärr tyvärr Clowen du har fel. Det var på förslag att föra in Banaien på cites men förslaget blev tyvärr nedröstat. Arten hade allt för stor ekonimisk betydelse för lokalbefolkningen som fångar den för export ( rör sig om många miljoner ex.) och man ville inte låta folk dö av svält. Man redovisade även en undersökning som gick ut på att trots mångmiljon fångst (kommer inte ihåg exakt siffra) så har arten inte minskat i sitt utbredningsområde. Dock förde man upp arten på obs-listan då mycket små ekologiska förändringar kan hota arten.

En en gång tyvärr, men så är det.

Som redan är sagt de gillar inte direkt blås, men även inte för mycket ljus de bör plaseras djup i karet och tycker mycket om T5 belysning i det blå spectrat. Detta är en av mina absoluta favoriter! Jag har haft alla kända arter. divisan är lättas och den riktiga hammarkorallen den svåraste (på lång sikt). Vad jag vet så fångar de mest mikroplanton som bakterier och dyligt. Allra bäst trivs de i lite grumligt planktonrikt vatten med jämn och måtlig ström.