Gå till innehåll

Ingvar Hellmalm

Medlem
  • Antal inlägg

    1 319
  • Gick med

  • Senaste besök

Inlägg postat av Ingvar Hellmalm

  1. Sniglarna är hermafrofiter och parar sig och båda lägger ägg som blir larver och tillslut vuxna om de får något att äta. Vissa har dock plantoniska larver och dessa förökar sig mycket sällan i kar. Detta var svar på snäckor? ej sniglar

  2. Ville bara tala om vad djurskyddslagen kräver. Ett akvarium vars längd är 3gånnger fiskens maxlängd d.v.s 210cm samt en bottenyta som är lika stor i kvm d.v.s om 50 cm djupt 1050 liter så denna fisk kan du skippa. Ditt akvarium kommer snart att vara urvuxet. Den äter alla fiskar som den kan svälja dock inte kirurger som är tillräkligt stora, ej heller tryckere och puffers. Räkor har jag aldrig sett den ta d.v.s puttsaräkor. När jag skulle göra av med min så fick jag ta krok och en bit strömming. Den vägde då 1.7 kg!

  3. Nej det tror jag är rätt namn Saltvattenkemi. Här tycker jag att man skall ta upp sådana frågor som är basala typ vad händer när koldioxid löser sig i vatten o.sv.

  4. Skall man silikona alu så måste man först anvanda primer, tunn vätska som härdar på 5 min och därefter silikona direkt. Gäller silikon mot alla metaller. Aluminium påverkas av baser (pH över 7) lite olika beroende på kvalität. Det finns saltvattensäkert för t.ex. båtar. Det som händer är att man får utfällning av Aluminiumhydroxid (vit fläckar) På ett akvarium blir Au ramen prickig med gropar efter lång tids användning. Jag tror inte detta är något större problem för invånarna i karet. Det är större risk att använda vattenledningsvatten, där all rening sker genom att fälla ut föroreningar med aluminiumhydroxid. Faller till botten och filteras ut mekanisk.

  5. Det är en mycket svår kompromiss med ljus. Om du dyker djupare än 3 m på vilket rev som helt så går allt i blått och under 10 m djup så måste du använda ficklampa för att se färgerna. Koraller och andra djur är anpassade för detta ljus dock inte våra ögon. Många grant färgade fiskar som vi tycker, har i denna belysning ett perfekt kamoflarge blir nästa osynliga mot bakgrunden. En röd fisk blir nästan svart och kan lätt gömma sig mot bakgrunden. Jag har försökt att göra så. Metallhalogen 14000K + 20000K samt komplement med dagsljus rör (svag belysning) Detta komplement är inte till för korallerna utan för att våra ögon skall se och tycka det är vackert. Det behövs inte så starka lysrör jag har bara 3st 54W T5 över mitt 3000l kar. I stora ofentliga kar gör man likadant. Använder ofta 1000 eller 2000W 20000K lampor och kompleterar för betraktarnas ögon ofdta med vanliga halogenspottlights. Optimum av resorbans har zooancellerna runt 420 Ångström.

  6. Jag gillar Coralvue 14000K, dessutom gör korallerna det. Det finns inga gula typ Osram 6500K i tropikerna även om vår ögon tycket annorlunda. Coralvue 14 0ch 20 skall ha en effektiv brintid på 12000 tim. mina går på 2 året nu utan att ha förändrat ljuset. Har du elektroniska ballaster?

  7. Jag hade 4 st 40w lysrör över mitt 420 liters kar. Metridiumanemoner var svåra. De behövde kallare än vad jag hade för att utvecklas bra. Under 17 grader gick de bra men då fick jg kondens på rutan. Det var djur från medelhavet som gick bäst. I dag är det förbjudet att ta med sig men på nätet har jag sett några butiker i Österrike och södra Tyskland som säljer. Jag förutsätter att de är legalt plockade så att man kan ta med utan problem.
    Du har helt rätt men jag valde denna för att det är en av de svårare. skall helst ha mella 4-8 C. Jag tycker att om man skall hålla ett inhemskt biotåpakvarium (som jag tror frågan gällde) så skall man inte välja arter från medelhavet. Dessa skall dessutom ha mycket saltare 38-42 promille och 25C på sommaren och 8-15 på vintern.
  8. ljuset i havet på västkusten är likartat det som är i östersjön, dvs grönt. byt ut det blå röret mot ett grönt så har man lyckets med en illusion i alla fall.
    Gör inte detta! De svävande alger och cyannobakterier (ärtsoppan i östersjön) som gör vattnet grön vill vi inte ha i kallt saltvatten. Använd dagljuslysrör (7200-7700K) eller om mycket stort MH 6500 K typ Osram superstar.
  9. Det går utmärkt att använda vanligt salt för revakvarier. Salthalten får naturligtvis annpassas. Det är stor risk att ta vatten vid stranden i Sverige. Sjukdomar, föroreningar och alldeles för högt innehåll av närsalter som man inte vill ha. När vi tar vatten till större offentliga kar så tar vi det via balasttankarna på fartyg och ute på nordsjön så långt från land som möjligt. Vi törs inte ta närmare land. Silvereel AB fick stora parasitproblem på sina ålar när dom tog nära land och fick installera en UV anläggning för många miljoner och avdöda alla kryp så de inte kom in till ålarna. Lysekil tar dock in vatten direkt men inloppet ligger flera hundra meter ut och de har haft problem med musslor som växt i insuget och tätat. Danmarks akvarium lagrar sitt vatten i stora tankar i mörker så att allt dör (plankton) och filterar genom sand innan dom använder vattnet. Det är endast kostnadssjäl som gör att akvarierna tar naturvatten. Det finns dock vissa platser längs västkusten där man kan ta vatten närmare land det beror dock på vad du tänker hålla för arter.

    De flesta som finns längs västkusten är mycket tåliga mot nitrat 100-200mg/l är oftast inget problem. Dock kan det bli stora problem med fosfater som byggs upp vid matning ( se Universeum) så någon form av fosfatfilter är bra.

    Belysningen över ett kallvatten kan vara betydligt mera sparsam än i ett revkar (inga symbiotiska zooanceller ) om man skall hålla lägre djur typ M senile så behövs dock stora mängder plankton.

    Kylning är dock helt nödvändig temp bör aldrig gå över 18C och helst en sänkning på vinterhalvåret. Bläckfiskar behöver dock 15C max. Bäst och finaste arterna hittar du längs norska kusten tänk dock på att salthalten skall då höjas till 35 promille (precis som revkar) för rena västkust arter räker 15-20 promille (bäst är limfjorden) och östersjöarter 5-10 promille. (bäst i sundet).

  10. Låt bli att skada dom. De är vackra har haft sådana sedan mitt första kar 1978. Tagit i dom många gånger utan något hänt. Jag gissar att de inte är giftiga i akvarier normalt då de saknar den symbiont som tros producera giftet. Om man skadar dom så släpps gifter ut i vattnet (se sjögurkor). Dock skulle jag inte använda dom som smörgåspålägg.

  11. Jag har mänger i mitt kar. Skördar och slänger regelbundet. När det står ljust och strömt så blir de något mörkare och blåre i färgen och pumpar mindre, när de står mindre strömt och djupare så pumpar de mer.Kanse för att de skall tillföras lika mycket vatten oavsett var de står. Xenia är bra reningsverk i kar fungerar nästan som Caulerpa.

  12. Kan det vara så att RE och Ati klarar av det som de "gamla" rävarna, ex Deltec och H&S inte klarar av ! Dvs att med bara en pump suga in ca 2000 l luft/h. Då får man ju en mycket mer effektiv och energisnål skummare och då kanske de klarar av de angivna 3000 liter. När man konstruerar en skummare vill man ha så stor kontaktyta och tid mellan luft och vatten. Det kan man lösa antingen med att tillföra mindre luft och ha längre uppehållstid ( de höga skummarna) eller så trycker man in mängder av luft i en kort skummare antingen genom 1 st effektiv pump eller flera pumpar beroende på hur mycket luft de klarar av att dra med sig. Trolig anledningen till att inte Deltec & H&S har klarat av att dra med sig mer än 6-700 l luft/pump/h är hur man utformar tätningen, för där ligger svårigheten med den här typen av skummare. Pga att luft och vatten blandas i pumphuset så ställs det större krav på axel och lager. Redan att köra pumpar i saltvatten ställer helt andra krav på lager och axel än i sötvatten.

    Jocke

    Varför skulle det vara så. H&S använder samma 1260 pump. (med den nya impellern) Ingen shance i värden att den suger 2000l luft sanningen är att det är 900-1200 l. Jag har 4 sådana på min skummare och uppgiven belastning är 4500-6000 l akvarium! Bredden är 600mm och höjden 850 mm utan skål! Eheimpumpen har inte kappacitäten att suga 2000l oavsett hur man utformar tätningen. Jag har mätt och fått 1000-1200 l lite olika för de 4 pumparna varför vet jag inte.
  13. Tack för det men jag vill nog vara lite ödmjuk här - det är fortfarande en tillsats av kolföreningar och spårämnen (förutom bakterierna) i deras system! Ett system i biologisk balans utan tillsatser är alltid att föredra!

    För övrigt är även rowaphos-reaktorn utkastad!

    Ja men i ett slutet system så blir det svårt. Denitrifikationbakterierna får tillräkligt av den mat jag ger fiskarna. Men det är detta som votkametoden bygger på hos de som använder denna. Man får vara försiktig och inte tillsätta mer än det behövs. Spårämnen, Stromtium, Barium, Magnesium och små mängder järn behövs då de förbrukas av korallerna. Vissa mjukkoraller uppskattar dessutom en liten tillsats av Jod.
  14. Hm. När du jobbade som vetrinär använde du dig bara av hälsokost och besvärjelser ;) .
    Det har igenting med besvärjelser att göra. Men kanse med hälsokost.

    Så länge man inte vet utlösanda faktorer så kan man bara göra mer eller mindra inteligenta gissningar. Dessutom jobbar jag fortfarande som vet vid ett stort akvarium-terrarium samt 2st andra djurparker. En mycket lik sjukdom som RTN orsakas av Virbios (kan införas med fisk) och denna går ibland att bota (coral dip) dock finns inget vaccin för koraller. jag ska på konferens i Budapest i maj om något nytt kommit fram så skall jag rapportera.

  15. har haft min literatus i 11 månader. växer så han knakar.. äter allt.. favoritmat är rostad nori..
    Så har det varit med min också men.....???
×
×
  • Skapa Ny...