Ingvar Hellmalm

Detta är en typ rödalg inte alls illa (trots dålig skärpa på fotot) om du skaffar kirurger så är de finito på nolltid. Dena typ är vad Juliam Sprung själjer dyrt i sina påsar (purel)

Svar det är 2st sympiotiska anemoner som dessutom har 2st anomonkrabbor. Jag har ytterligare 1 symbitisk anemon samt 1 Condylactis passiflora (från Karibien 15år gammal tagit själv). Akvariet är 150 cm från framrutan till bakväggen.

e det mandarinens huvud föda?+finns det fler djur som den käkar ha de

Ja de käkar också copepoder=annat kräftdjur. Om du har ett väl ikört kar+5år så ser du båda med ficklampa på natten även korallerna gillar dessa.

Jo det är jag med på men det gör du ju även om du inter kör skummet 2 ggr genom skummaren. Så jag förtydligar frågan. Vad vinner man på att återföra det bortskummade och kör det genom skummaren än gång till? Är det så att man är imponerad av skum förstår jag det men inte annars för detta är redan bortskummat, alltså avfall.

Jag återvinner inget det kastas går ju i golvbrunnen men det fungerar som ett susisivt vattenbyte min celenoidventil fyller ju på med osmos-kalkvatten och jag behöver bara tillsätta salt som jag regelbundet mäter med min ledtalsmätare. Jag försöker hålla 34,5-35 promille.

Någon ville se en bild till

Det går bra men det finns ännu bättre material som tas från fossila rev och användes för trädgårsinredning kommer inte på vad det heter just nu. Skall ta reda på.

Du vinner att det vatten som du byter tas av den protein och föroreningsrika översta fasen av vattnet.

Mitt karantänskar är så utformat att i ena änden så finns en tun slang från huvudkaret och i andra änden en slag till golvbrunnen. I karet finns en liten cirkulationspump. Jag tar vatten från huvudkaret och droppar långsamt till karantänskaret. Det fungerar som ett litet vattenbyte i huvudkaret. Om någon sjukdom visar sig så kan jag stänga av tillförseln och anpassa resp behandla. Detta lilla kar c:a 25l har jag gjort av plexi limmat med Acrifix 106.

Denitrifikation byggar på att man odlar bakterier som vid låg syrespänning (mikroaerofilt) andvänder den enirgi som finns i nitat och bildar kvävgas (som avgår) + vatten. Procesen kan ske i.

1) centralt i levande sten

2) plenum ala Schubert

3) djupsandbädds filter (hellst med inblandning av zeolitsand)

4) Fossås slangfilter ( tunn mycket lång slang där vattnet rinner långsamt vilket gör att det blir syrefattigt)

5) Zeolit som fungerar som en sorts levande sten är mycket poröst.

De bakterier som utför denna process kan gynnas om de har tillgång till någon kolkälla. Här har ofta används votka men det går med annat också t.ex vissa fruktssyror och sockerlösningar. (det är detta som Zeolitmetodens lösningar bygger på)

Bra. Så har jag haft det sedan 80-talet mina skummare har varit förseda med avlopp som gått till golvbrunnen. Detta förstås för de har varit av modell större.

Skicka dom gärna till mig!

Venturi är ett företag som antagligen var bland de första som tillverkade diffusorer. I dag gör de injektorer för flytande gödsel till lantbruksbevattning.

Dispergator är väl vad den andra grejen borde kallas för. Där har man utformat pumphjulet på ett speciellt sett så att det "vispar ihop" vatten och luft i små bubblor. En av de första lösningarna jag såg bestod i att man borrade en massa små hål i impellerns vingar. Det kan ju kanske vara så namnet nålhjul blev till.

Jag har en hembyggd skummare som jag först försökte driva med Eheim 1060 och injektor men utan att bli imponerad av resultatet. Sedan satte jag en dispergatorvisp som impeller och kopplade in en extra pump. Effektiviteten blev mer än dubbelt så stor. Det går ju åt en pump till förstås men det fungerar verkligen mycket bättre.

Alla injectorer kräver motor som ger högt tryck. Därför blev ditt resultat magert med Eheim 1060. Pumpen skall ge helst 2 Bar eller mer (dvs 20m tryckhöjd)

Tillslut en etisk fråga: Fraggar anser jag skall bytas-skänkas gratis mellan akvarister. Dels för att bevara arten för framtida behov då ju det händer att akvarie kraschar.

Exempel jag gav en fragg från en underbart blå Acropora spec. den blåaste jag någonsin sett någonstans. Till en kille i Blekinge. 2 år senare så sprack framrutan av okänd anledning (efter 10 år) på mitt första 3000 l kar. Stor chock förlust av massor. Tridacnor som vägde 15kg o.s.v. 3 år senare byggde jag ett nytt 3000l (tog 3år att komma över chocken). Ytterligare 5 år senare kom killen från Blekinge på besök och jag fick en liten fragg av min ursprungliga Acropora (som jag letat efter i 8 år utan att hitta) så nu har jag stora välmående koraller av arten och jag har skänkt vidare till alla som besökt mig. På samma sätt fick jag fragg av Dinter Stüber på 80-talet av A. (numera) formosa som är bevarad sedan dess i akvarier över hela Europa.( kom ursprungligen från en levande sten spec Stüber) Vad tycker ni? Fraggförsäljning tycker jag är för de som lever kommersiellt på detta inte för akvarie vänner när dom byter sins imellan. Det skulle även hjälpa nystartade att komma igång då hobbyn kostar mkt pengar.

Om man borrar med diamantrör så kyler man med vatten. Viktigt är att hålla konstant vinkel och använda t.ex ett mobilt pelarborrstativ. Jag har upp till 12mm borr. De större är aldeles för dyra att köpa själv ( flera tusen) så försök med Dremel blir billigare och lättare är dock svårt att få exakt runda hål men det krävs ju inte alltid.

Jag måste säga att jag är förvånad! Måste man verkligen gå mer än 10 år tillbaka för att hitta någon som har problem med algrenare.

Själv kör jag med ett refugium med Caulerpa som hittils fungerat bra. Jag tar ur minst en liter i veckan sedan jag höjt belysningstiden till 17 timmar. Men jag vet ju att låter jag det växa så tätt attalgerna blir så skuggade att de dör av undertill i skuggan är kraschen nära.

Håller helt med. Har nu det samma. Mitt andra kar på 3000l som jag hade mellan 1981 och 1991 hade ett sådant fiter som var byggt av plexi och var 3 m långt 25 cm brett och försett med tvärfack. Belysning med växtlysrör. Funkade någorlunda men var svårskött. Nuvarande är mycket lättare att sköta är belyst med MH.

annars kan ja rekommendera lifeguard fluidized bed filter.. är ett biofilter som bygger på sand..

Dessa är mycket effektiv sandfilter som bl.a i stor skala användes i laxodling. Omvandlar ammoniak och nitit väldig effektivt till nitat som anrikas om det inte bryts ned på annat sätt (denitrfikation som sker mikroaerofilt). Normalt rekommenderar man inte sådana biofilter (var av bottenfilter är ett) till normala korallrevskar. De kräver för många vattenbyten. Eller att man använder ett denitrifikationsfilter med eller utan votka. I dag förordas framför allt biofilter typ levande sten enl Berlinmetoden.

Har man en bra kylare kan man vända på året. Enligt min erfarenhet går många djur bra under 17 grader andra vill ha max 14. Vanliga sjöstjärnor dör i massor ute på sensommaren om temperaturen går över 19 grader.

Egentligen bör fiskar ha max 11 grader för att upfatta det som vinter. Mina data är i huvudsak från egen erfarenhet från 70 talet kanske Sven Hellmalm kan komplettra med nyare information.

Mellan 8 och 18 grader är OK. Under 8 går all fiskaktivität ned i dvala. Detta gäller normala västkusten djur men det finns också artiska arter som t.o.m bildar glykolliknande substanser i vävnaden och kan vara aktiva även vid 0 grader. Generelt kan man säga att arter som lever nära ytan tål mer värme medans de som lever djup vill ha 4-8 grader

Har aldrig haft UV och aldrig mistat någon kirurg p g a prick (ingen annan fisk heller). Ingen av mina Zebrasomor har haft prick. Någon dag (vid introduktion) har man kunnat se enstaka prickar på hepatus och Acanthurus men inget som har besvärat. Kan det vara så att UV sätter ned immunförsvaret på fisk (ung. som att alltid äta penicillin) och de klarar sig inte utan när de väl blivit invanda med UV.

Det tror jag inte. Snarare tvärt om. En minskad mängd parasiter ger en chance att bygga upp imunität, blir det för mycket så dör fisken. Olika arter av fisk är olika känsliga. Dessutom har individtätheten i akvariet stor betydelse. Rikligt med koraller är även bra då dessa fångar många frisimmande larver. (fungerar som ett sorts UV). Det gör att problemen är mycket mindre i väletablerade kar. Det är stora problem att beh. i ett revkar se tidigare trådar jag skrivit.

Nej inte det som normalt avsees med sandfilter ökar nitaten i karet. Djup sandbädd är något annat så även plenum.

Då tändes hoppet igen av Ingvar ... En undran är om din tankstorlek också kan spela in i deras beteende mot koraller, du har ju rätt så stor tank, eller?

Ja jag har 3000l men massor av lägre djur. Jag matar med foderautomat. Små mänger 8 gånger per dag, men även innan när jag matade en gång per dag så rörde de inget. Jag har fött upp dom sedan de var små, växer otroligt snabbt. De vill även ha en del grönt plockar på levande stenen (kanse småkryp) men äter med fötjusning Spirulin och även en del Juliam Sprungs alger. De är mycket lättfödda. Om du skaffar och det inte går så skicka dom till mig. De skall helst gå i stim och jag har bara 2 st.

Jag har 2 acuminatus de har aldrig rört någonting men jag matar ju bra. De är arisiv feeder och äter allt man ger.

Mina omlimningar håller fortfarande.

Man måste vara försiktig och verkligen avfetta röret vid återlimmning. Det misstaget har jag gjort då jag fick en mikroläcka på trycksidan av en skummare (som inte hade läckt på många år) Detta skedde när jag var utomland i 3 mån. Via min automatisk vattenpåfyllning så var det sötvatten i karet när jag kom hem. Jag har brunn där skummaren stod så ingen märkte. kostade mig 100 000 i döda djur så det gör jag inte om. Visste inte att Z. flaveskens kunde leva i sötvatten ( 1,009!)

Som stig säger tag ut rutan använd en kevlartråd som glasmästarna tar ut bilrutor med.

Om sprickan ej är allt för stor så skulle jag först syra botten med salts syra, skölja med vatten och låta torka länge måste var helt torrt. Därefter hälla ett lager med tunnflytande epoxy (för att laminera båtar) som flyter ut helt och tätar kan göras tjock i ett moment likanar glas (BTH plast i Arlöv). Därefter skulle jag måla hela karet med polyuretan (2komp. för båtar) t.ex marinblå eller mörkblå i 3 lager. Blir hårt som glas mycket hårdare än epoxy. Det är mycket svårt att gjuta på ett nytt betonglager med armering utan att det spricker igen. Se tunneln genom hallandsåsen. Saltvatten kräver dessutom spec blandning av betong även om man målar (se sundsbrobygget). Epoxi är ej helt tät även om många tror det släpper igenom mikromängder av vatten genom osmos som får armeringen att så småningom rosta och då spricker det igen. Vanligt problem på betongbåtar. Epoxykvaliteer typ tar m.fl som innehåller mikroflagor av aluminuim går natuligtvis att använda, men man måste målar med polyuretan då jag vet att aluminium är giftigt för revinnevånare.

Jag var hos rörkrökarfirma idag och handlade lite böjar etc i PVC.

Bla suckade jag dåöver att det inte gick att köpa lösa kopplingar till PVC kulventiler. Dvs bygger man om så måste man köpa ny kulventil.

Jag fick då tipset att använda varmluftspistol... och det gick kanon bra:smiley17:. Bara värma lite på det som man har limmat och vill lossa så mjuknar allt och detbara att vrida av .

Den kunskapen finns säker hos många här men den var ny för mig så jag vill i alla fall tipsa om det :glad:

Industriplast säljer lösa anslutningar. Till de blå kranarna (för vatten billigare) passar dessutom vanliga rörkoplingar. Har du från början limmat ordentligt med avfettning typ aceton så är det svårt att lossa utan att skada någon del man får värma och rulla av röret innuti krankoplingen. Skrapa bort kvarvarande lim med en vass kniv, värm lite till och tryck i ett nytt rör utan lim så att formen på krankoplingen blir rund innan ni limmar nytt:snurrig:

inga tillstånd krävs för att föra in i sverige des ska bara raporteras till jordbruksverket inom 24timmar. ut ur spanien kan nog vara lite värre kanske det vet jag ej.

vi ska till turkiet i höst tänkte med samma tanke som du. men det är klart verkar ju inte vara någon större rekomendation då ju.

Turkiet är tredje land behövs införseltillstånd! Rapporten skal ske till gränsveterinären (jag) senast 24 tim innan ankomst. Med alla tillstånd som krävs (t.ex. transportcertifikat m.m.) så avråder jag