addo

Först hade jag tänkt dra ner kanterna på plattformarna mot framrutan, precis som jag gjort på den med finkornig sand. Men sen ändrade jag mig mitt i processen för att jag inte ville stoppa vattenflödet, ha bättre åtkomst och framför allt kunna se in i under plattformarna. Jag gjorde en testplattform i våras som gick i ett halvår ungefär och den började det krylla av liv under mot slutet så jag ska nog lämna det öppet Jag försökte filma lite i dag men youtube komprimerade videon så kraftigt att det ser för hemskt ut. Det blir nog till att fota i framtiden. dålig film Det som är kvar nu är att limma alla koraller på plats och stoppa in en sten till i tomrummet bakom den högra stenhögen. Stenen som ska in har jag i nanot just nu men den är tyvärr täckt av Clavuaria som måste bort innan jag sätter den på plats. Vi får se hur lång tid det tar innan jag orkar ta tag i det jobbet.

Så efter härdning av betong i trädgården, följt av urlakning i vatten. Samt inkörning av den döda stenen i först sötvatten med bakterier och sen saltvatten med levande sten och fosfatremower. Kunde jag börja byta sten från akvariet med ny sten lite åt gången vid vattenbyten. Här är en bild från när allt var klart precis. Jag ska försöka få till en film i morgon

Fasen fick inte till det riktigt, vile länkat in dom som thumbnails...

Jag bestämde mig för att lyfta substratet på mindre plattformar för att enkelt kunna lyfta ut separata smådelar i fall jag ville komma åt under eller rensa substratet osv. Jag lyfte även upp all stor sten på ben av acrylstänger, sen ligger det lite mindre stenar på stenen och plattformarna. Plattformarna består av fraggraster med fastlimmade acrylben, med tyll (jätte billigt plastnät från tygaffären) på och en gjuten betongsarg klädd i korallkross. På den plattformen där jag har sand så kör jag med en lite högre sarg och nylonstrumpa i stället för tyg mellan rastret och substrat. Vid botten har jag satt två maxspect gyre 230 för att blåsa rent under allt. Nu kar det varit igång i ca en och en halv vecka så det är nog för tidigt att säga något om hur det fungerar i längden. Inget detrius blir liggande på botten i alla fall. Tyvärr visade det sig att gyre-pumparna lätt suger upp sandkorn och stomatellaskal när dom är så nära botten vilket leder till obalans och oljud, jag får rensa pumparna mycket oftare nu än tidigare. Jag återkommer straxt med bilder

Nu är det dags för uppdatering Jag har scapeat om hela karet äntligen, men efter som det var en lång process som inkluderade allt från gjutning till inkörning av död sten och byte av cirkulationspumpar så valde jag att dokumentera allt och redovisa det på samma gång. Jag hade några förutsättningar för vad jag ville åstadkomma. -Dels har jag känt ett behov av grova grusbäddar att ha ricordeor och sympodium på för enkel fraggning. -Jag har också varit sugen på någon sandsovande gjylta, så jag behövde få in sand. -Eftersom jag aldrig har fått utslag på ett nitrattest sen inkörningsperioden så ville jag inte ha mer denitrifikation, nu får jag bra resultat efter jag börjat med aminosyror (för kvävet)och korallmat. - jag är sen min sötvattenstid livrädd för syrefattiga sandbottnar i kombination med lite nitrat vilket alltid har gett mig hemska mängder cyano. En sak som spelade in var också att jag fått akvariet stabilt och hittat ett sätt att sköta det som jag känner mig trygg med, därför ville jag inte gå i från barbotten och behöva en ny inlärningskurva. Efter att jag haft det här gnagande i bakhuvudet ett tag så blev jag av en slump fascinerad av dom nya maxspect gyre pumparna med styrning av två pumpar. När jag senare kom att tänka på viviarium för pilgiftsgrodor och daggeckos som jag alltid varit sugen på att skaffa, och därför läst ganska mycket om, så slog det mig. FALSKBOTTEN! Inte i form av en btn modul på botten eller limmat grus på botten som jag sett tidigare. Utan som vissa med viviarium kör för att kunna vattna massor utan att riskera stående vatten och en sumpig miljö för växternas rötter. Dom kör helt enkelt väldränerat substrat på en plattform som vattnet kan rinna igenom till en "sump" som ligger nedanför plattformen. Nu var ju jag inte ute efter dränering utan ville att det mesta detriuset skulle rinna igenom och framförallt att substratet skulle hållas syresatt. I ett barbottenkar så vill jag även att detriuset ska hamna i sumpen och inte bli liggande på bottenglaset.

Jag kan nog inte hjälpa så mycket, men allt handlar om genomströmning i förhållande till ljusstyrka. Så om du hittar en lämplig modell så har den ett angivet flödesintervall, där vill du inte ligga vid maxflöde utan lågt-mitten ungefär för att allt ska hinna "grillas" ordentligt. Om din retur pump ger ett flöde som fungerar med det så kan du koppla på den på returpumpen. Sen sägs det att det är bra att ha insuget i närheten av där fiskarna sover, jag tror det beror lite på hur man driver sitt kar. Jag kör barbotten med supermycket flöde längs botten så för mig tror jag parasiterna spolas runt i hela systemet och det inte spelar så stor roll var jag tar vattnet till UVCn.

En klassiker är att skaffa fler för att sprida aggressionerna, men du lär behöva en 25-30 stycken i ett kar av din storlek. (jag gissar bara antal utifrån andra arter jag haft) I affären gick dom nog i ett oinrätt kar vilket motverkar revirbildande och dom gick nog i ett mindre kar vilket också påverkar, så det går inte riktigt att jämföra hemma och i affären.

Trist! Hoppas du kommer tillbaka.

Ingen egen erfarenhet, men det är inget problem att testa. Är det för lite ljus så kommer det antagligen bara resultera i tråkiga färger och dålig tillväxt på korallerna. I så fall kan du köpa en till prime att komplettera med

Både A-lagret och Triton kan man beställa i från. Jag tror dock det är samma glasmästare som bygger åt båda.

Jag har inte doserat nitrat själv men det finns flera som doserar nitrat enligt femtielva-metoden som Perk skrev. Att mata mer tycker jag fungerar för att höja fosfat men inte nitrat, det är i alla fall svårt att höja nitraten med matning utan att samtidigt höja fosfaten.

Hög fosfat och låg nitrat brukar sällan vara en bra kombination. Det brukar även vara en bieffekt av att köra en kolkälla som nopox att nitrat förbrukas sanbbare än fosfat. Jag kör inte kolkälla själv men har sätt att vissa tillsätter nitrat för att komma till rätta med obalansen, jag antar att du även kan köra fosfatremover för att ta hand om överflödig fosfat. Det kanske även är dags att minska ned på mängden nopox lite, det finns ingen vits med att helt nolla nitraten.

Ni skulle även kunna reda ut i fall axilur dödar plattmaskäggen som det sägs, eller om det bara är kvar i karet så pass länge att alla ägg hinner kläckas och dom nyfödda maskarna dör. Man kan se skillnaden på kläckta och okläckta ägg, dom kläckta äggen har en ljus fläck där äggets inbyggda "lucka" försvunnit i samband med att masken har krupit ut, medan dom okläckta är jämna i färgen. Jag hittade en bild där skillnaden syns ganska tydligt. https://cdn.reefs.com/blog/wp-content/uploads/2015/05/whitby08.jpg Ni skulle alltså kunna leta rätt på en samling okläckta ägg, låta korallen gå i axilur och se i fall äggen kläcks eller inte.

Jag har som tur är inte haft AEFW men, men jag har aldrig haft problem att doppa något annat än lenhudade acros som tex dom Jonas nämnde. Men om ni sätter igång separata kar borde ni kunna testa axilur utan att behöva behandla hela systemet.

Under och innan dsb var populärt så låg i fokus på nitratreducering, sen började barbotten (i modern utformning, inte berlinmetoden) och zeovit slå igenom. Båda dom la ett ett större fokus på fosfat än nitrat. Jag tror fokuset inom hobbyn i stort skiftade till att folk började prata fosfat. Dom etablerade DSB-exterterna hade vare sig bra svar eller trovärdighet i hur man reducerar fosfat, innan folk började fråga om fosfat på allvar hade dom princip sagt att fosfat matar sandbottnen. Och avrått från GFO för att den tog fosfat från sandbottnen. "Old tank syndrome" var aktuellt på den tiden också, DSB-experterna hade teorier om att det var microfaunan i akvariet som utarmades med tiden och rekommenderade diverse kurer för att motverka det (tex att köpa critterpacks med småkryp till DSBn, och undvika djur som sandvändare som äter småkryp). BB folket hade den enkla förklaringen att kvävet har ett öppet kretslopp (vädras ut i luften i form av kvävgas när nitraten bryts ner), fosfor har inte det. Därför kommer fosfathalterna byggas upp i näringsdepåer som tex en DSB och till slut börja läcka ut i det fria vattnet med alger och lessna koraller som följd. Nu så här i efterhand tror jag båda hade rätt även om jag var på BB-sidan då. Efter folk har börjat hålla koll på fosfat så tycker jag inte jag hör något om "Old tank syndrome" längre. Men jag stöter på historier om folk som haft problem när dom börjat med enbart död sten ganska ofta, så jag tror nog småkrypen gör nytta. Och att artrikedomen har en tendens att minska över tid i mer eller mindre slutna ekosystem är ju bevisat inom ekologi, så i våra jätte slutna akvarium är jag övertygad om att det sker. Och det bör kunna leda till problem om fel kryp försvinner. Dessutom gick trenden mot högre flöde i karen, och det är ju självklart också krångligare att fixa med sand i karet. Ett svamlande svar på varför jag tror DSB blev impopulärt Jag tror även som du att behovet av ett supereffektivt nitratfilter som en DSB har försvunnit för dom flesta, nu verkar var och varannan akvarist behöva tillsätta nitrat. Jag gillar experimentet med att skärma av en bit sandbotten, däremot misstänker jag att en kattsandsspade är en för liten yta.

Jag har aldrig hört att Virdis skulle vara aggressiva mot andra fiskar. Din gylta har säkert inte fått sin personlighetsförändring. Det är inte säkert att det blir så heller, det verkar variera mellan individer. Det ska nog gå bra att transportera Apopgon i 4 timmar så länge dom varit i butiken ett tag, kör lite lugnt bara så det inte blir så skakigt och håll påsarna mörkt (det vanliga när man kör fisk) Så länge gyltan inte är aggro så kommer det inte var problem med någon av fiskarna.

C. Virdis ska vara rätt bra att mobba varandra har jag hört, lätt hänt att hackkycklingarna dör, det ska gå bättre med stora grupper för att sprida aggressionerna. Gyltan ska kunna få en dr Jekyll/ mr Hyde personlighetsförändring när dom kommer upp i storlek och bli hyperaggressiva. Jag har inte vågat testa någon av arterna utifrån såna historier. Som stimfisk är nog någon typ av Apogon bäst, snälla och stimmar otroligt bra. Men dom är ganska känsliga, speciellt för transport. Så med dom är det bra att vänta tills dom gått i affären ett tag innan man köper. A. Leptacantus och apogon parvulus är vanliga i handeln. En av mina favorit fiskar är Serranus tortugarum Dom stimmar inte super bra men har mycket personlighet, är super snälla och helt revsäkra. Inga problem att hålla dom i grupp.

På tidigt 2000-tal när dsb var "all the rage" i USA, med eget expertforum på RC osv så var sandvändande fisk och annat som åt microfauna ett ett stort nej i alla fall. Det var även starkt rekommenderat att köpa critterpacks med lämplig fauna minst en gång om året, gärna två för att fylla på med nyttiga småkryp. Frågan är ju lite knepig för att jag antar att många har sandbotten just för att ha alla roliga sandvändande djur.

Ingen aning i dom trakterna. Men det är ju en standardvara som dom flesta saltbutiker brukar ha inne konstant, så det är nog bara en tillfällighet om ingen har inne nu.

Snyggt! Det har växt sen jag var hos dig Hur går det med fraggkaret?

Jag kör lösningen med rasterhylla i baffeln att lägga media och biofilter på. Med ett lager korallgrus/siporax eller liknande som täcker hela hyllan (i filterpåse) slås alla microbubblor samman till större bubblor och flyter upp till ytan vilket jag även föreställer mig rensar och syresätter filtermaterialet lite. Fosfatmediet lägger jag ovanpå filtermaterialet på någon plats med lite högre flöde. Kör du den lösningen så behöver du definitivt bara en under>över baffel, men det kan vara värt att bredda lite i fall du vill komma upp i en mängd biofilter som gör något. I vilket fall så tycker jag hyllan ska vara i det facket där vattnet strömmar uppåt. Sen skulle jag personligen inte kunna hålla mig att trycka ner mangrove i sanddelen, så det kan vara värt att fixa en belysning som lämmnar en del utrymme uppåt i fall det skulle bli aktuellt i framtiden.

Det blir skador på korallen i alla fall, utan tvekan. Jag har sett den åtskilliga gånger, det blir väldigt tydliga bitmärken efteråt. Det är på korallens friska vävnad så det är inga alger där. Den är oftare på koraller som slemmar av någon anledning, tex efter ett dopp, så jag funderar på om det är slemmet den vill åt och skadorna är en bieffekt. Den gillar inte polyper eller knaggliga koraliter så acroporor som tex tenius, humilis och millepora är helt orörda. "Lenhudade" som tex a. suharsoni och lokani blir tuggade på, även montipora setosa var väldigt utsatt när jag hade en sån.

Är det inte enklare att köra ytavrinning längs hela baksidan och skippa den bakre glaslisten helt? Hoppskydd i all ära, men jag skulle värdesätta att inte ha något som är i vägen/skymmer sikten när jag skrapar rutan/rensar gallret mer än hoppskyddet. Skulle det bli problem med hoppande fiskar kan du alltid lägga dit en remsa akryl eller liknande.

Anonym? Min är extremt tam och uppmärksamhetssökande , det måste skilja mellan individer. Men den äter på alla "lenhudade" spser, jag funderar konstant på att göra mig av med den men den har hängt kvar tack vare sin personlighet. Firefish tyckte jag var fina men hur tråkiga som helst när jag hade såna.

Tänk på att du ska komma åt att skrapa rutorna, dom bakre öarna ser ut att vara lite nära Sen är det ofta stabilare om man lägger dom små stenarna som "ben" åt dom större. Jag tycker man ska undvika symmetri när man scapear, det ger intryck av att vara konstgjort. Nu finns det såklart symetri i naturen men vi uppfattar det inte som ett naturligt utseende. Jag skulle flytta/ta bort en av öarna. Dannes tips om tredjedelar är också bra.