Christian J

Ja, dessutom kanske det blir mer avfallsämnen än vad bakterierna snabbt hinner bryta ner om man man matar så sällan, särskilt om karet gått tomt i flera veckor innan så att bakteriepopulationen minskat. Det kanske är bra att öka mängden mat gradvis så att mängden bakterier hinner anpassa sig. Till en liten gul kirurg räcker det kanske med 10 kvadratcentimeter nori (fördelat på 2-3 tillfällen per dag), mindre om det finns trådalger i karet.

Om fisken legat länge i påsen (mer än några timmar?) finns risk att ammonium (som fisken utsöndrat i påsvattnet) ombildas till giftigt ammoniak när påsen öppnas och pH stiger (eftersom koldioxid från fisken vädras ut och nytt vatten tillförs), så eventuellt kan det göra mer skada än nytta att acklimatisera fisk mer än kanske en halvtimme(?). Är salthalten i påsvattnet samma eller högre än i ditt eget kar räcker det kanske att låta den oöppnade påsen ligga och flyta en kvart för att utjämna temperaturen, sedan öppna påsen och koppa i vatten under några minuter. (Använder du ammoniumbindande medel är det kanske inte så bråttom.) Lägre djur som snäckor, tagghudingar och sjöborrar bör man däremot droppacklimatisera i flera timmar. Saltvattensfisk är inte särskilt känslig för nitrit och nitrat, däremot kan mätbar nitrit tyda på att den biologiska nedbrytningen inte fungerar så bra ännu, och att det kanske även finns ammonium/ammoniak i vattnet (det senare är mer giftigt ju högre pH är). 20ppm nitrat är inte heller något problem, dessutom kan nitrit i vattnet störa nitrattesterna så att de visar betydligt högre värde än vad som verkligen finns. En gissning är alltså att fiskarna eventuellt förgiftats av ammoniak (kanske i kombination med prick), men inte av nitrit eller nitrat. Kirurger kan dessutom vara känsliga fiskar, så det är bättre att vänta lite med dem i ett nytt akvarium. Om parasiten finns i karet kan det dröja flera veckor innan den dyker upp på fisken. Det står mycket felaktigheter om detta på webben, här är en bra sammanfattning: Det skall dock sägas att fiskar i bra allmän kondition (dvs inkört akvarium) oftast själva verkar kunna stå emot prick, så det finns oftast ingen anledning till drastiska åtgärder, men det kan som sagt vara bra att vänta med känsliga fiskar som kirurger i början.

Butiker kan iofs också ha ganska extrema värden ibland.

Hör hög topp? Har du matat mycket? Nitrit borde vara omätbart efter några veckor, och tekniken och mängden LS verkar väldimensionerad. Möjligen kan helt nyimporterad färsk levande sten ha en längre inkörningstid pga mer organismer inuti som dör (jämfört med sten som körts in hos handlaren). Vilken sorts prickar (färg, antal)? Kan möjligen vara Cryptocaryon eller någon annan parasit. Om fiskarnas immunförsvar är försvagat t ex pga stress eller nytt kar blir de lättare offer. Har det varit stor skillnad i salthalt mellan de två karen? Snabb höjning av salthalt kan stressa fiskar (snabb minskning lär däremot inte vara så farligt). Att simma uppochner kan även bero på förgiftning av t ex ammonium. Kanske bakteriepopulationen i det stora karet minskat när det gått tomt i 3 veckor, för att sedan inte hinna med när fisken plötsligt kommit tillbaks (fast det låter ganska osannolikt med bara tre fiskar). Fick de prickar denna gång också?

Om vissa fiskar har svårt att hävda sig i konkurrensen kan det hjälpa att punktmata dem, istället för att tillsätta mycket mat på en gång i hopp om att tuffare fiskar inte skall hinna äta upp allt. Man kan även minska partikelstorleken på fodret så att storkäftade fiskar inte hinner med. Nori, pellets och flingor sägs höja nitrat mer än fryst mat. DSB tar bara bort nitrat, inte fosfat.

Härstammar odlade pods från kallare hav eftersom de förvaras i kylskåp i butiker, eller är de bara allmänt temperaturtåliga? Kan de föröka sig i 25-gradigt akvarievatten?

Så här ser ljuddämparen ut. Den första förgreningen (till höger) tar bort det mesta av plaskljudet och luftbubblorna från ytavrinningsslangen. Övriga förgreningar fångar upp de småbubblor som slinker förbi, så att bara en minimal mängd mikrobubblor kommer ut ur mynningen till vänster. Rördelarna är av polypropylen (finns på närmaste byggvaruhus och kostar bara hälften så mycket som PVC). Frågan är om de medföljande gummitätningarna går att använda? Tillverkaren Ostendorf upplyser tyvärr inte om de är gjorda av EPDM eller något annat. Tillsvidare har jag kilat fast rördelarna med buntband istället. Det visade sig att 9410-skummaren faktiskt kan resa sig upp på egen hand när den väl är igång och är fylld med vatten, men när den stoppas lutar den igen. ? Enligt manualen behöver den minst 14cm vattenhöjd, men tenderade att vibrera olycksbådande tills jag höjde till 16-17cm.

Köpte du någon, och isf vad tycker du om den? Har just beställt en själv, men undrar om det fungerar bra att montera den under vattenytan. Chaeto flyter väl, så hamnar inte lampan för nära då? Eller kan man montera lampan djupare ner och rikta den uppåt, mot undersidan på algerna?

Det där är väl den avgörande punkten... Men det är ju även skillnad på olika koralldjurs behov (skivanomoner vs Acropora exempelvis). @Ceddan --vilka typer av organismer hade du tänkt dig till att börja med?

Ovanstående är nog det bästa rådet (beroende på pris och skick förstås), men för att ändå svara på de övriga frågorna: 1-2 streampumpar och en inneskummare (t ex Tunze 2012). Möjligen skulle du kunna använda aktivt kol i den, men det blir nog snyggare att ta bort den. I saltvattenskar står skummare och levande sten för den mesta biologiska vattenreningen. Detritus och annat skräp är oftast enklast att suga upp med hävert, vaddfilter fungerar inte särskilt effektivt. Om du köper en bra begagnad LED-belysning skulle du kunna sälja den igen för ungefär samma pris (å andra sidan gillar väl även Malawiciklider starkt ljus?). Dock behöver LED-lampor monteras högre upp över vattenytan (t ex 20cm), så du får ta bort luckorna på ovansidan av Juwelkaret. Alternativt skulle du kunna hitta en begagnad lysrörsramp (T5) nästan gratis, fyra T5-rör bör räcka om det är bra reflektorer. Nackdelen är att nya rör varje år kostar mer än LED i längden (förutsatt att LED-ramperna verkligen håller i 10 år som utlovats), och Juwels akvarier har oftast ovanliga dimensioner som gör att standardrör inte passar. Förmodligen inte till koraller och anemoner, men t ex fiskar och räkor bryr sig inte. Så du skulle ju alltid kunna börja med ett par fiskar och räkor, och köpa en bättre belysning senare. Nej sump är inte nödvändigt, och knappast värt att bygga själv (även jag själv just gjort det). Fördelen är främst att man får plats med mer teknik utan att den syns.

Är de bara ca 3cm stora när de säljs kan det väl inte bli så mycket. Fullvuxna skall tydligen bli 6cm.

Jag fotograferade dem 2010 tror jag (bara stillbilderna är från Sjöfartsmuseet, inte Youtube-filmerna).

Här är ett par filmer som jag tycker verkar rättvisande. I den första smälter de in i de blå skuggorna, men jag tycker ändå att de har ändå en spöklik charm, särskilt på nära håll. I den andra filmen är bakgrunden lite ljusare, där framträder deras blå teckning starkare. Stimbeteendet i filmerna är som jag minns det från Sjöfartsmuseet.

Jag har bara alltför mycket mat (alger) tillsnäckorna, däremot kanske jag snålat lite på maten till räkorna senaste veckorna. Jag har även några pepparmintsräkor som konkurrerar med putsarräkan om eventuella matrester. Risken är att räkorna lärt sig tycka om snäckor pga hunger, och nu inte vill sluta även om jag matar ordentligt med annat.

Jag har haft ca 75st 5mm stora (Turbo?) snäckor som vuxit upp i karet. På dagarna brukade de söka skydd i hörn, under stenar eller inuti algskrapan, men på senare tid har jag sett påfallande många av dessa småsnäckor ligga uppochner på botten med slutet lock, och de verkar inte längre samlas under stenarna på dagarna. Jag har även noterat många tomma små skal på botten. Så för ett par veckor sedan fick jag se min Lysmata debelius (som jag haft i flera år) springa iväg med en liten snäcka i klorna. Kan räkan ha lärt sig att angripa mindre snäckor?

Jag har bara sett dem på Sjöfartsmuseet, och där höll de sig mestadels stilla i stim. Här är några bilder därifrån: Det beror nog mycket på ljusförhållanden, bakgrund, mm. Bilderna ovan är på ett och samma stim, den översta av dem är nog blåare än i verkligheten. Det finns f.ö. fler fina Apogon-arter, men jag har inte sett dem i affärerna särskilt ofta.

Ja det är väl bara ungdjuren som är helt svart/vita och lever i grupper i stora symbiosanemoner (kan se spektakulärt ut i naturen), de vuxna sägs vara väldigt aggressiva (enbart mot artfränder?) och brunfärgade. Vet ej hur fort de växer upp. Enligt https://reefbuilders.com/2014/10/10/reef-nuggets-1-damsels-disguise/ är C. tricincta fredligare än D. melanurus. En mirakelfisk? https://www.liveaquaria.com/product/364/?pcatid=364 Inte ens ett stim Apogon leptacanthus? http://www.reefbastards.it/schede.php?do=view_image&id=153&gal=schede_reef

https://www.advancedaquarist.com/2018/4/aafeature skriver: "Zooxanthellae density of S. pistillata cultured under red light was reduced by 40% as compared to blue light, which was reflected by paler corals." Orsaken kanske är som https://www.advancedaquarist.com/blog/red-light-negatively-affects-health-of-stony-coral skriver: "In layman's terms, the study reinforces the theory that corals use red light as their gauge for light intensity and regulates photosynthesis according to the amount of detected red light." Detta innebär inte nödvändigtvis att naturliga mängder rött ljus är skadligt för koraller (iaf inte om de kommer från grunt vatten), tvärtom låter det som om lagom mycket rött ljus kan skydda korallen från effekterna av starkt blått ljus. Sen tror jag att korallers färg åtminstone delvis är en smaksak, så länge de växer och trivs i övrigt så finns det kanske inget rätt och fel. Många akvarister vill ju göra korallerna blekare med avsikt (genom att minska mängden bruna zooxantheller) så att övriga färger framträder bättre.

Nackdelen är förstås att det lätt blir mycket dyrare med ett stort, både tekniken och de levande djuren. Absolut. Ja för ett kar med fisk, kräftdjur och mjukkoraller är 1-2 streampumpar, inneskummare och bra ljus lagom att börja med. Rekommenderar även lite levande sten, men det behövs inga enorma mängder (förr rekommenderades det 1kg/10 liter, jag skulle nöja mig med högst hälften). Temperatur och salthalt räcker gott första månaderna.

Nästa uppgift blir att minska bubblorna och oväsendet från ytavrinningsslangen. En nylondamstrumpa eller filtersocka tar bort mycket av plaskandet, men funderar på att även installera en så kallad "reverse durso" (dvs ett Y-rör vid vattenytan med en täckplatta på förgreningen, där det är tänkt att luften skall slippa ut genom ett litet hål). Eller finns det bättre lösningar? Här är en tunnare slang trädd genom genom den grova: https://www.youtube.com/watch?v=DWmo7EmHhtg --hur fungerar detta? Bromsar innerslangen flödet, eller är det något annat som händer? När jag testade verkade det som om positionen på innerslangen inuti den yttre verkade spela viss roll. Kan det vara farligt att göra så här, t ex om något djur skulle slinka ner genom häverten och fastna mellan slangarna? (min ytterslang har 40mm innerdiameter)?

Bestämde mig för silikonslangar till både ytavrinningen och returpumpen, med bara en mindre sektion PVC-rör över kanten på akvariet. Hade först tänkt använda mjuk PVC-slang från ytavrinningen, men började sedan oroa mig för hormonstörande mjukmedel (kanske helt i onödan). Föreställer mig även att en längre slang på returledningen är säkrare än stela rör, ifall någon skulle råka knuffa sumpskåpet ur läge (även om det förhoppningsvis aldrig kommer att inträffa).

Kanske störningarna av sanden har frigjort bakterier som sedan lätt förökat sig pga brist på konkurrens när LS tagits bort, förhoppningsvis återställs isf balansen med tiden. Om det är algerna som luktar borde även lukten försvinna med dem. Dino har en säregen lukt har jag för mig, trådalger luktar annorlunda. Om du kör UVC nattetid kan det eventuellt hjälpa mot dino. Annars vet jag inte hur man bäst handskas med både dino och trådalger samtidigt. Kanske man kan låta trådalgerna konkurrera ut dinon först, och sedan ta bort trådalgerna.

Lite dyrt tycker jag. Vet inget om belysningen och filtret, men tvivlar på att de är särskilt bra. Streampump och skummare saknas också. Jag hade hellre satsat på ett begagnat kar (vilket som helst), en begagnad Tunze 9004-skummare och en streampump. Detta plus lite levande sten är allt man behöver för vattenreningen. Dessutom tillkommer något att mäta salthalt med, en värmare och någon form av belysning. Lättare koraller har inte så stora krav på ljuset, och de flesta andra lägre djur bryr sig inte alls.

Uppdatering: jag trodde att Aqua Medic's medföljande skopa hade en teskeds volym, men när jag kontrollmätte var volymen bara 1/3 tesked. Jag har med andra ord bara doserat en tredjedel så mycket som jag trott sedan jag började med Aqua Medic's kalciumhydroxid. Senaste veckan har jag istället använt en riktig sked och har genast fått bättre värden på alkalinitet.

Jag limmade också för drygt 24 timmar sedan, och har därefter sköljt rören, men känner ändå en svag doft av lim eller aceton när jag sniffar i mynningen.