Christian J

Ja, om du kört UVC dygnet runt och clownfisken trots det fått prickarna på bilden så verkar det ju inte så effektivt... Å andra sidan vet vi ju inte om UVC-intag från botten i visningsdelen skulle vara så mycket effektivare. Kanske även cirkulationen i visningsdelen spelar roll? Annars har Cryptocaryon två frisimmande stadier: först upp till 18 timmar efter att den släppt från fisken, och sedan upp till 8 timmar efter att en ny kull parasiter kläckts från cystor i akvariets inredning (kläckta parasiter kan visserligen röra sig upp till 48 timmar, men kan då inte längre infektera fiskarna enligt http://edis.ifas.ufl.edu/fa164 ) --jag kan tänka mig att många parasiter även hinner följa med ner i sumpen under dessa stadier, men säkert inte alla.

Det verkar vara exakt tre veckor sedan förra utbrottet, vilket är helt normalt för Cryptocaryon. Iofs är det bara två veckor sedan förra fisken dog, så det kanske skulle kunna vara Oodinium också? Behandlingen är ungefär samma. Vilken sorts medel? Det finns knappast några fungerande preparat på den svenska marknaden för ovanstående parasiter, även om många lovar mycket. En behandlingsmetod som sägs fungera är "hinkmetoden" (hinkbytesmetoden, eller tank transfer method). Sök på forumet för detaljer. Ja sötvattensdopp sägs fungera ganska bra för Oodinium, kanske något sämre för Cryptocaryon. Parasiternas cystor kan sitta på stenen också. Men du behöver inte tömma tanken, det räcker att låta den gå utan fisk i ca 45 (Oodinium?) till 60 dagar (Cryptocaryon). så dör parasiterna ut av sig själva pga brist på värddjur.

Det där låter mer som ett nässeldjur, svårt att se på bilden.

Är det sanden så brukar det fastna i vaddfilter, annars lägger det sig efter några dagar.

Jag tänkte mer på eventuell ozon som läcker ut i inandningsluften. Kolla upp manualerna för oxydatorerna här: https://www.oxydator.de/produkte/ --observera att oxydator-behållaren släpper ut lite väteperoxid i taget genom diffusion, om jag förstått saken rätt.

Vad är silan för något? Låter mycket intressant om det är ogiftigt och inte alltför dyrt.

Bubblor från skummaren bör gå att se med blotta ögat. Andra orsaker kan vara ny sand, detritus eller bakterieblomning pga för mycket kolkälla. Vilket modell av skummare är det?

Med korallsten, menar du levande sten? Skulle tro att både cement och levande sten (egentligen porös kalksten) kommer att höja pH-värde och hårdhet för mycket i vanliga sötvattenskar, däremot kan detta kanske vara önskvärt i ett Tanganyika- eller Malawikar. För andra sötvattenkar kanske det även skulle gå att täcka inredningen med klarlack, men det kommer nog aldrig bli helt tätt.

Tror inte heller det är så viktigt. Det kan visserligen höja redoxpotentialen samt göra vattnet klarare, men väteperoxid (doserad med Oxydator?) åstadkommer samma sak på ett säkrare sätt (både för människor, djur och plastdelarna i skummare). Ozon kan även döda en del parasiter, men UVC verkar vara både effektivare och säkrare.

Byta riktning på vattenströmmen kanske (om den andra koraller skickar ut försvarstentakler) .

Vet inget om detta kar, men enligt manualen kan man behöva justera höjden på ytavrinningskammen. Kanske den sitter för högt, eller är algbevuxen?

Kan högt silikat utgöra ett problem? Randy Holmes-Farley verkar inte tycka det. Själv har jag 1875.00 µg/L i mitt akvarievatten enligt Triton ICP-test (pga att jag tidigare använt filtermediat Siporax och aldrig byter vatten?) och har inga problem med kiselalger, medan denna akvarist fick en höjning från 55.93 ug/L till 578.9 ug/L direkt efter tillsats av Siporax.

Att prickarna minskar beror på att parasiten (om det är Cryptocaryon) utvecklats till nästa steg i sin livscykel. Det är bara i dess två frisimmande stadier som olika behandlingar hjälper, så länge parasiterna sitter på fisken eller som cystor på akvariets inredning går det inte att bekämpa dem (se länken jag postade tidigare för detaljer).

Det är nog inte svamp. Möjligen skulle det kunna vara Lymphocystis (som ibland liknar svamp men är ett virus), men troligare en parasit som t ex Cryptocaryon eller kanske "Velvet"/Oodinium. Nja i den här situationen är parasitbekämpning det enda viktiga. Om jag hade både prick och ett UVC så skulle jag skulle nog kört det dygnet runt i ett par månaders tid. Även om du flyttar fisken (för kopparbehandling) så kommer eventuella parasiter att finnas kvar i huvudkaret. Karantänskar bör främst användas innan man sätter i nya fiskar. Stressen från detta kan dessutom förvärra tillståndet. Har du sett någon skillnad i mängden prickar under denna tid? Normalt brukar Cryptocaryon-parasiterna sitta 3-7 dagar på fisken innan de släpper taget (därefter tror man ofta att fisken blivit frisk, men de kommer oftast tillbaka igen i ännu större antal om man inte lyckas bekämpa dem under deras frisimmande stadie).

Det är troligen en parasit, ja. Kanske Cryptocaryon (men det finns även annat som ser ungefär likadant ut). Mer info här:

Om kolkälledoseringen gör att det bildas tjockare lager biofilm (bakterier) på inredningen så kan jag tänka mig att en del av denna biofilm slits loss av vattenrörelsen i karet, sedan hamnar klumparna i skummaren. Dessutom nämnde ju Lasse bakterier som växer på kringflytande partiklar. Kan även phytoplankton i karet gynnas av kolkälledosering, och sedan skummas ut eller tas upp av djuren? Kanske mängden bakterier i det fria vattnet delvis hålls nere just pga skumningen. Kanske, i början av 80-talet experimenterade en del holländska akvarister med att tillsätta mjölksocker till sina akvarier. Detta vilket ledde till minskad nitrathalt, vilket man antog berodde på ökad denitrifikation. Vad jag minns gjordes dessa experiment i kar utan skummare. Å andra sidan brukar väl kolkälledosering i dagens kar även leda till minskad fosfathalt, i ett bestämt storleksförhållande till mängden nitrat, vilket tyder på att det då inte rör sig om denitrifikation?

Ja, jag syftade på den mindre mängd bakterier som finns i det fria vattnet (och som kan dödas med UVC). Vad jag förstått kan mängden bakterier i det fria vattnet öka med kolkälledosering, dessa kan skummas bort vilket medför näringsexport.

När UVC dödar bakterier så återgår deras kväve till kretsloppet i akvariet (till skillnad från en skummare som avlägsnar bakterierna från vattnet), så att öka mängden bakterier med kolkälla för att sedan döda dem med UVC låter kontraproduktivt.

Renheten kan skilja: http://reefkeeping.com/issues/2005-01/rhf/index.htm#3 däremot bör de enskilda molekylerna av kalciumhydroxid vara identiska (det finns iofs olika isotoper av kalcium och syre, men jag vet inte om det har någon praktisk betydelse i det här fallet).

Nu har Tunzes kalciumhydroxid anlänt. När jag började använda Aqua Medics burk tyckte jag från första början att pulvret hade en svagt gråaktig nyans, och när jag nu öppnade Tunzes nya burk noterade jag direkt att färgen var helt kritvit.

Nu är burken med Aqua Medic kalciumhydroxid (350g) slut efter bara 6 månader. Som jämförelse räckte min tidigare burk från Tunze (250g) i 5 år, och åtminstone de första 4 åren var det inga problem att hålla uppe alkaliniteten: först i år började alk sjunka, vilket fick mig att starta den här tråden. Om inte kvalitén skiljer sig mellan burkarna så måste förbrukningen ha ökat något enormt i år, vilket jag tycker är konstigt eftersom jag bara har små mängder koraller och måttlig kalkalgväxt (däremot stora trådalgproblem). Jag har nu beställt en ny burk Tunze kalciumhydroxid, återkommer när resultaten visar sig.

Min åt både flingor, pellets och fryst mat; men den hade väldigt svårt att hävda sig mot de andra fiskarna, så oftast fick den ingenting om jag inte grävde ner pellets i sanden åt den. Mat som låg ovanpå botten missade den helt, som om den saknade luktsinne. Mat som svävade fritt i vattnet lyckades den fånga, men oftast missade den målet.

Mandarinfiskar är fina och intressanta allihop. Ett problem kan vara att de ofta är beroende av små kräftdjur som de hittar på den levande stenen. Kanske 7 månader räcker för att ha byggt upp ett bestånd med kräftdjur, å andra sidan tror jag att pepparmintsräkorna konkurrerar om samma föda. Om du kan se smådjur i karet (eller i ett refugium) kanske det finns så det räcker.

Det krävs nog filterstrumpa, skum eller vad för att få bort synliga partiklar. Som städpatrull gör den nog mer skada än nytta tror jag. Dels äter den snabbt upp alla smådjur i sanden, dessa smådjur tror jag är gör mer nytta som städare än Valenciennea. Dessutom äter egentligen inte Valenciennea detritusen från sanden (en del får de visserligen i sig av misstag), det mesta virvlas bara upp i vattnet för att sedan sjunka tillbaka till botten igen (om det inte fastnar i ett mekaniskt filter först).

Har för mig att min Valenciennea muralis lugnade sig lite, men det dröjde många månader. Att bakterier rörs upp kan eventuellt vara gynnsamt för koraller och svampar, men det kanske även irriterar fiskarna.