Christian J

Jag köpte just lite nya snäckor, och noterade att de helt saknar kalkalgväxt på skalen. Mina äldre snäckor är däremot oftast helt övervuxna. Har inte tänkt på detta förut, men är det normalt att levande snäckor i naturen är helt fria från kalkalger, och hur kommer det sig i så fall? Det kan väl knappast vara algätare som betar av dem så att inte ett spår finns kvar. Vissa snäckarter (t ex Cypraea) kan visserligen rengöra skalet, men inte de vanliga akvariearterna väl? En teori är att våra akvarier är överfyllda med kalkalgfragment som fäster överallt, medan de har betydligt svårare att sprida sig i naturen pga de större vattenvolymerna. En annan teori kan vara att snäckorna kommer från platser med väldigt lite kalkalger, t ex sjögräsängar.

Koppar kan användas till medicinering av fisk, eftersom fiskar tål betydligt mer koppar än lägre djur. Jag tror Stig menade att vanliga hemmatester inte är tillräckligt noggranna för att mäta koppar i ledningsvatten, utan de är till för att mäta halten vid medicinering. Men jag tror inte du behöver oroa dig för koppar i ledningsvattnet såvida inte bostaden har helt nya kopparrör indragna.

Nackdelen med Diadema är att man kan sticka sig på dem, ingen rolig historia (taggarna går inte att dra ut). De lär även bli väldigt stora med tiden. Har du fortfarande kvar dinon? Kanske de inte gillar den, försök att suga bort den från trådalgerna så ofta som möjligt. Glöm inte heller att ta bort längre tofsar, ju kortare de är desto enklare blir de att beta av för djuren.

Triton-testet skickar man iväg (har inte provat själv), det kostar drygt 300:- per gång. Salifert, Seachem och JBL har testkit för koppar som man kan göra själv. Men kolla annars med andra akvarister i Västerås, om de kan hålla sötvattensräkor är säkert det kommunala vattnet OK, och om dina egna vattenledningar inte är alltför nya är de säkert OK med. Instämmer, tänkte mest för att kolla kranvattnet vid eventuell tveksamhet.

Det varierar beroende på var man bor. Enligt din profil bor du i Borlänge, jag har ingen aning om hurdant vattnet är där men det kanske någon annan kan svara på t ex @Lasse ? Dels kan vattnet från vattenverket vara tveksamt (i Göteborg där jag bor är det OK), dels sägs det att nya kopparledningar i den egna bostaden kan avge koppar (även om jag aldrig hört talas om något konkret fall av sådan kopparförgiftning). Även bly kan tydligen medfölja om man använder varmt ledningsvatten (vilket man kanske bör undvika). Det finns vattentester för koppar i zoobutiker, eller så kan man köpa ett Triton-test: https://www.triton.de/en/articles/how-to-get-your-aquarium-tested/ vilket testar många fler ämnen (dock ej nitrat tror jag, till skillnad från konkurrenten ATI: http://atiaquaristik.com/en/?one_page_portfolio=icp-oes-analyse ). Det finns även de som använder osmos som en extra säkerhet, trots att deras kranvatten är bra (detta är något som diskuteras ibland även här på forumet), så det är inte nödvändigtvis fel av en säljare att rekommendera det.

Förutom forumsponsorernas webbutiker så finns det flera i t ex Tyskland, bland annat: https://fish.aquaristic.net/ https://www.shop-meeresaquaristik.de/ https://www.sewatec.de/ Priserna där är ofta lite lägre, men eftersom frakt tillkommer lönar det sig bäst vid dyra beställningar. Jag tror det, om jag inte glömt något. Inredning tillkommer förstås (levande sten rekommenderas, kanske 5kg/100 liter?) plus lite småsaker som t ex håv, ett par hinkar, hävertslang, algskrapa. Om du har otur är kranvattnet olämpligt för saltvattenskar (pga t ex koppar eller andra föroreningar), då kan en osmosanläggning behövas. Kemiska vattentester (t ex KH, NO3, PO4) är det många som använder, men jag är inte säker på att tester alltid gör någon nytta i enklare kar. Dels visar de ofta fel, dels är det många som oroar sig i onödan över lite avvikande vattenvärden och tar till panikåtgärder som gör mer skada än nytta. Ja jag försökte ju hålla nere priset i min lista (förutom för skummaren och den dyrare streampumpen, som är toppkvalité för ett 100-liters kar vad jag vet). Dessutom är tanken att detta enkla kar med tiden byts ut mot ett större, så jag har inte tagit någon hänsyn till utseendet (utrustningen sitter tex fullt synlig i karet). Många menar även att större vattenvolym ger en stabilare miljö, jag vet inte om det verkligen stämmer men utrustningen (särskilt belysning) blir samtidigt mycket dyrare. Ja det är en praktisk/bekväm apparat men absolut inte väsentlig (såvida man inte håller stenkoraller och doserar kalcium i form av kalkvatten genom den). För djuren bör det gå lika bra om man fyller på avdunstat vatten för hand några gånger i veckan. Man kan även mäta salthalt enklare och noggrannare med en dyrare refraktometer, använda två streampumpar istället för en, välja en bättre algskrapa osv... :-)

Även med ny utrustning behöver det inte bli så dyrt, här är några förslag (priserna tagna på en höft). Köps allt begagnat blir det förstås ännu billigare. Skummaren och streampumpen nedan är av bra kvalitet, belysningen är i svagaste laget men räcker kanske för enklare koraller (inte Acropora) om inte karet är alltför högt: 100-liters Juwel-akvarium (stativ, värmare, filter och enkel belysning ingår): 2800:- Skummare Tunze 9004: 1000:- Programmerbar streampump Tunze 6040: 1000:- Sand, salt, hydrometer (mäter salthalt och temperatur), vattentester: 1000:- ------------------------ Summa: 5800:- En ännu billigare variant är att köpa begagnat kar och en enklare streampump. Om den medföljande belysningen är dålig (t ex T8-rör; minst två T5-rör kan eventuellt fungera) kan man kanske komplettera med en efektivare LED-armatur: Begagnat 100-liters kar med ställning och belysning: 500:-? Skummare Tunze 9004: 1000:- Enkel streampump Tunze 6020: 500:- Sand, salt, hydrometer (mäter salthalt och temperatur) vattentester: 1000:- ----------------------- Summa: 3000:-

Hejsan! Ja det blir betydligt billigare att köpa begagnat, även andrahandsvärdet på nya saker är lägre om du köper nytt och ångrar dig. Köper man begagnat får man å andra sidan se upp så inte glasrutor är repade och att utrustningen verkligen fungerar (en del säljare är nybörjare som inte själva vet). En annan sak som fördyrar är onödigt avancerad utrustning, det gäller kanske särskilt LED-armaturer. Även kar gjorda speciellt för saltvatten (t ex med ytavrinning och sump) brukar vara extra dyra. Du sparar även mycket pengar på att börja med ett litet kar (100 liter?). Om du sedan vill fortsätta med ett större kan du alltid använda det lilla karet som karantän, fraggkar eller liknande.

Peter Wilkens skriver en märklig sak om D. rubeola, en art som till skillnad från andra Dendro sägs leva på sand eller slambotten i naturen: "The base material must be stirred up once a week because of the heavy feeding, but this doesn't bother the Dendronepthya. In fact, after each stirring, the animals unfold beautifully, and the polyps catch the churned-up sediment and anything edible." (Marine Invertebrates, 1992 års upplaga, s 86). Enda fodersorten han nämner är zooplankton 2ggr/dag. Nu vet jag inte om korallerna verkligen fångat sediment eller om Wilkens misstolkat deras beteende, men vad kan de annars ha levt av i Wilkens' kar (enligt uppgift upp till tre år) om de inte tar zooplankton?

Tyvärr har jag inte sett en enda Stereonephtya i butik de senaste åren, men iaf för 20 år sedan brukade Herkules importera en gulbeige art. Dendronephtya är ju i mycket större behov av forskning angående hållandet. :-) Stereonepthya tyckte jag var väldigt lätta att hålla och föröka, så de kan kanske vara ett säkrare alternativ i ett visningskar.

Ett alternativ är annars Stereonephtya, jag tycker de liknar Dendronephtya väldigt mycket i utseende men är betydligt enklare att hålla: https://reefbuilders.com/2015/12/10/stereonephthya-portrait-uncommon-soft-coral/ säljs här som Neospongodes: http://www.dejongmarinelife.nl/soft-corals/soft-corals/neospongodes-sp-lemnalia/2

3-7 dagar, sedan dröjer det 3-28 (men oftast 4-8) dagar innan nästa infektion: http://edis.ifas.ufl.edu/fa164 (72 dagar gäller nog främst kallvatten). Har för mig att prick ser annorlunda ut på fenor och ögon, men det kan även vara något helt annat. Har exakt samma fläck funnits på fisken i 3 veckor är det nog inte prick.

Tyvärr hade jag ingen tanke på detta då, annars hade jag mätt oftare... Efteråt höjde jag KH med bikarbonat. Ja kanske jag doserade ättika för länge? Hade för mig att det var 5ppm NO3 kvar när jag slutade, men nu ser jag i anteckningarna att det faktiskt sjunkit till omätbart redan 18/3. Får nog vara lite försiktigare nästa gång. Jag har/hade kalkalger, men vet inte om tillväxten ändrades. Kalcium var 380mg/l den 27/4 (samma dag som KH var 5).

Orsaken till min fråga är att jag upplevde en snabb(?) sänkning av KH efter att jag doserat ättika i ganska höga doser under våren: 23/1 - började med ättika. 5/2 - 7-8dKH 6/3 - halv tesked kalciumhydroxid i ATO (bara vid detta tillfälle) 27/3 - slutade med ättika 27/4 - 5dKH Med andra ord 2-3 graders minskning på 2,5 månader, trots tillsatsen av kalciumhydroxid. Inga koraller fanns i karet.

Vad jag vet är inte Lobophytum mer känslig för salthalt än andra djur. Det är helt normalt att mjukkoraller drar ihop sig ibland (men kan också bero på vantrivsel, t ex pga för starkt ljus, stark ström mm).

Det växer ju även bakterier i det fria vattnet vid kolkälledosering, förbrukar inte de alk?

Kolla vad det är som speglas, kanske det går att ändra på rummets färger och inredning, eller använda diffusa fönsterskärmar. Ja, fast även väggar, tak(?) och möbler kan reflektera ljus. I mitt vardagsrum (med ljusa väggar och möbler) blir det speglingar oavsett vilken vinkel man betraktar karet från, även när enda rumsbelysningen är en taklampa. Men jag har iofs en "ren" bakruta på mitt kar och det är den som speglar mest. Speglingar från frontrutan syns betydligt mindre mot akvariets inredning.

Tanken är väl att ljuset skall reflekteras ner i golvet och det borde väl en glaskassett också klara av (såvida det inte blir bättre speglingsgrad om glas har kontakt med vatten)? Å andra sidan kommer direkt solljuset uppifrån dagtid, och då borde det väl ändå reflekteras ner. Indirekt solljus kan väl däremot komma från alla möjliga riktningar om du har reflekterande inredning i uterummet. Läste förresten om någon som belyste sitt tropiska saltvattenskar med indirekt(?) solljus genom en ljusbrunn, det kanske vore något för dig också? Kanske man rentav kan filtrera bort värmestrålningen, jag tror det finns transparenta material som klarar det.

En gång i Eilat dök jag på "Dolphin Reef", ett inhägnat strandområde för delfiner. Där växte det påfallande stora Dendrokolonier från konstgjorda strukturer på grusbotten, kanske 1-2 meter under ytan vid stranden. Jag tyckte det var ett ovanligt ställe, de brukar väl annars vara vanligast där det är strömt (och mycket plankton). Kan delfinernas gödsling ha bidragit på något sätt?

Tack för utmärkta svar! Vad tror ni om kemiska tester för NH4, NO2 och pH, är de kanske tillförlitliga men onödiga? Detta är alltså ICP-testet från ATI-Aquaristik? Är det i dagsläget Triton och ATI som erbjuder ICP-tester för hobbyakvarister, och spelar det någon roll vilken av dem man väljer (testar inte Triton nitrat längre)? För den som är ny inom saltvatten och kanske inte hört talas om ICP-tester förut så beskrivs metoden här tror jag (hoppas det är korrekt sida): https://en.wikipedia.org/wiki/Inductively_coupled_plasma_atomic_emission_spectroscopy i praktiken skickar man ett vattenprov med posten till testföretaget. Vad är AF, Aquaforest?

Jag har läst på forum om grupper av Zebrasoma som med tiden blivit aggressiva mot varandra, vet ej om det berott på åldern, att karet blivit för litet eller något annat (individuella personligheter?). Men normalt borde det inte vara något problem om man antingen sätter i flera ungdjur samtidigt eller låter nya exemplar gå i en bur i början. Valenciennea ligger ganska nära botten när de släpper ut sanden, så det är nog mest Fungia-liknande koraller som skulle drabbas lite. Men sandvändare kommer definitivt att utrota alla kräftdjur i sanden, vilket kanske inte är bra för t ex nedbrytning av detritus? Jag skulle hellre ta räkgobies, de ser ungefär likadana ut men har andra matvanor, plus att man får symbiosen med räkan.

Zebrasoma är ett släkte man kan ha flera exemplar av, så jag skulle föreslå minst två. Samma sak gäller t ex dvärgkejsare. En idé är att välja arter som kompletterar varandra i färg, form och beteende. Jag tror inte något hemakvarium är stort nog för att sandvändare skall överleva enbart på mat från sandbotten, men de borde kunna äta annat också om de inte skräms bort av andra fiskar.

Jag tycker det ser ut som trådalger täckta av dino(?). Ja de långa tussarna borde vara lätta att rycka bort för hand så ofta man orkar med. Men hur höjer man NO3 utan att algerna genast tar upp det?

I min gamla Akvariets Lexikon tipsades det om att låta framrutan luta neråt 10-15 grader, vet ej om det kan funka. Kanske en sump i källaren (eller nergrävd i marken?) utjämnar temperaturen lite? Eller så skulle du kunna låta en termometer styra en elektrisk markis automatiskt. :-p

Kan pH-chock vara en förklaring? Jag var ju ganska slarvig med acklimatiseringen eftersom salthalten var så nära, men skillnaden i pH vet jag inget om. När jag sedan flyttade fiskarna till huvudkaret kanske de fick en chock till. @stigigemla jag tillsatte två kapsyler till mitt 100l kar, vilket är normaldos enligt förpackningen (1 kapsyl/5ml till 40l vatten, "Dose may be safely doubled"). Om det var fel koncentration från fabriken skulle ju syrebrist kunnat vara en förklaring, men det var inga problem när jag använde samma flaska för två år sedan. Möjligen skulle koncentrationen i flaskan ha kunnat öka efter flera år genom avdunstning (om korken varit dåligt åtskruvad), men den är fortfarande 75% full trots att jag använt en del. Och borde inte fiskarna ha återhämtat sig från syrebrist när jag flyttade dem till det andra karet? Fisken som klarade sig längst sprattlade i håven (så den verkade inte ha problem med musklerna eller nervsystemet) och den fortsatte andas en timme till.