Christian J

Ett alternativ är annars Stereonephtya, jag tycker de liknar Dendronephtya väldigt mycket i utseende men är betydligt enklare att hålla: https://reefbuilders.com/2015/12/10/stereonephthya-portrait-uncommon-soft-coral/ säljs här som Neospongodes: http://www.dejongmarinelife.nl/soft-corals/soft-corals/neospongodes-sp-lemnalia/2

3-7 dagar, sedan dröjer det 3-28 (men oftast 4-8) dagar innan nästa infektion: http://edis.ifas.ufl.edu/fa164 (72 dagar gäller nog främst kallvatten). Har för mig att prick ser annorlunda ut på fenor och ögon, men det kan även vara något helt annat. Har exakt samma fläck funnits på fisken i 3 veckor är det nog inte prick.

Tyvärr hade jag ingen tanke på detta då, annars hade jag mätt oftare... Efteråt höjde jag KH med bikarbonat. Ja kanske jag doserade ättika för länge? Hade för mig att det var 5ppm NO3 kvar när jag slutade, men nu ser jag i anteckningarna att det faktiskt sjunkit till omätbart redan 18/3. Får nog vara lite försiktigare nästa gång. Jag har/hade kalkalger, men vet inte om tillväxten ändrades. Kalcium var 380mg/l den 27/4 (samma dag som KH var 5).

Orsaken till min fråga är att jag upplevde en snabb(?) sänkning av KH efter att jag doserat ättika i ganska höga doser under våren: 23/1 - började med ättika. 5/2 - 7-8dKH 6/3 - halv tesked kalciumhydroxid i ATO (bara vid detta tillfälle) 27/3 - slutade med ättika 27/4 - 5dKH Med andra ord 2-3 graders minskning på 2,5 månader, trots tillsatsen av kalciumhydroxid. Inga koraller fanns i karet.

Vad jag vet är inte Lobophytum mer känslig för salthalt än andra djur. Det är helt normalt att mjukkoraller drar ihop sig ibland (men kan också bero på vantrivsel, t ex pga för starkt ljus, stark ström mm).

Det växer ju även bakterier i det fria vattnet vid kolkälledosering, förbrukar inte de alk?

Kolla vad det är som speglas, kanske det går att ändra på rummets färger och inredning, eller använda diffusa fönsterskärmar. Ja, fast även väggar, tak(?) och möbler kan reflektera ljus. I mitt vardagsrum (med ljusa väggar och möbler) blir det speglingar oavsett vilken vinkel man betraktar karet från, även när enda rumsbelysningen är en taklampa. Men jag har iofs en "ren" bakruta på mitt kar och det är den som speglar mest. Speglingar från frontrutan syns betydligt mindre mot akvariets inredning.

Tanken är väl att ljuset skall reflekteras ner i golvet och det borde väl en glaskassett också klara av (såvida det inte blir bättre speglingsgrad om glas har kontakt med vatten)? Å andra sidan kommer direkt solljuset uppifrån dagtid, och då borde det väl ändå reflekteras ner. Indirekt solljus kan väl däremot komma från alla möjliga riktningar om du har reflekterande inredning i uterummet. Läste förresten om någon som belyste sitt tropiska saltvattenskar med indirekt(?) solljus genom en ljusbrunn, det kanske vore något för dig också? Kanske man rentav kan filtrera bort värmestrålningen, jag tror det finns transparenta material som klarar det.

En gång i Eilat dök jag på "Dolphin Reef", ett inhägnat strandområde för delfiner. Där växte det påfallande stora Dendrokolonier från konstgjorda strukturer på grusbotten, kanske 1-2 meter under ytan vid stranden. Jag tyckte det var ett ovanligt ställe, de brukar väl annars vara vanligast där det är strömt (och mycket plankton). Kan delfinernas gödsling ha bidragit på något sätt?

Tack för utmärkta svar! Vad tror ni om kemiska tester för NH4, NO2 och pH, är de kanske tillförlitliga men onödiga? Detta är alltså ICP-testet från ATI-Aquaristik? Är det i dagsläget Triton och ATI som erbjuder ICP-tester för hobbyakvarister, och spelar det någon roll vilken av dem man väljer (testar inte Triton nitrat längre)? För den som är ny inom saltvatten och kanske inte hört talas om ICP-tester förut så beskrivs metoden här tror jag (hoppas det är korrekt sida): https://en.wikipedia.org/wiki/Inductively_coupled_plasma_atomic_emission_spectroscopy i praktiken skickar man ett vattenprov med posten till testföretaget. Vad är AF, Aquaforest?

Jag har läst på forum om grupper av Zebrasoma som med tiden blivit aggressiva mot varandra, vet ej om det berott på åldern, att karet blivit för litet eller något annat (individuella personligheter?). Men normalt borde det inte vara något problem om man antingen sätter i flera ungdjur samtidigt eller låter nya exemplar gå i en bur i början. Valenciennea ligger ganska nära botten när de släpper ut sanden, så det är nog mest Fungia-liknande koraller som skulle drabbas lite. Men sandvändare kommer definitivt att utrota alla kräftdjur i sanden, vilket kanske inte är bra för t ex nedbrytning av detritus? Jag skulle hellre ta räkgobies, de ser ungefär likadana ut men har andra matvanor, plus att man får symbiosen med räkan.

Zebrasoma är ett släkte man kan ha flera exemplar av, så jag skulle föreslå minst två. Samma sak gäller t ex dvärgkejsare. En idé är att välja arter som kompletterar varandra i färg, form och beteende. Jag tror inte något hemakvarium är stort nog för att sandvändare skall överleva enbart på mat från sandbotten, men de borde kunna äta annat också om de inte skräms bort av andra fiskar.

Jag tycker det ser ut som trådalger täckta av dino(?). Ja de långa tussarna borde vara lätta att rycka bort för hand så ofta man orkar med. Men hur höjer man NO3 utan att algerna genast tar upp det?

I min gamla Akvariets Lexikon tipsades det om att låta framrutan luta neråt 10-15 grader, vet ej om det kan funka. Kanske en sump i källaren (eller nergrävd i marken?) utjämnar temperaturen lite? Eller så skulle du kunna låta en termometer styra en elektrisk markis automatiskt. :-p

Kan pH-chock vara en förklaring? Jag var ju ganska slarvig med acklimatiseringen eftersom salthalten var så nära, men skillnaden i pH vet jag inget om. När jag sedan flyttade fiskarna till huvudkaret kanske de fick en chock till. @stigigemla jag tillsatte två kapsyler till mitt 100l kar, vilket är normaldos enligt förpackningen (1 kapsyl/5ml till 40l vatten, "Dose may be safely doubled"). Om det var fel koncentration från fabriken skulle ju syrebrist kunnat vara en förklaring, men det var inga problem när jag använde samma flaska för två år sedan. Möjligen skulle koncentrationen i flaskan ha kunnat öka efter flera år genom avdunstning (om korken varit dåligt åtskruvad), men den är fortfarande 75% full trots att jag använt en del. Och borde inte fiskarna ha återhämtat sig från syrebrist när jag flyttade dem till det andra karet? Fisken som klarade sig längst sprattlade i håven (så den verkade inte ha problem med musklerna eller nervsystemet) och den fortsatte andas en timme till.

Frågan är vad, t ex svavelväte borde väl ha brutits ner. Räkan hade bara bott i karet i 4 månader, det verkar konstigt om något ackumulerats på så kort tid samtidigt som räkan vant sig.

Ingen aning, oavsett så kastar jag butiksvattnet och förra gången kom fiskarna från en annan butik. Instämmer, jag tillsatte mest Stressguarden ifall det skulle uppstå ammoniak i karet. Tänkte mest för att bibehålla en lagom stor bakteriekultur i filtret. Behövs det fisk för det? Jag hade läst nånstans att det tog ett par veckor... Ja vad kan det annars vara? Fast Seachem säger "StressGuard does not have a finite date of expiration, and should remain effective indefinitely if stored out of extreme heat or cold."

Köpte just ett nytt JBL NH4-test, enligt detta är NH4 mindre än 0,05ppm (lägsta mätbara värdet) såhär 24 timmar senare.

Transporttiden var högst en timme. Har inte använt koppar eller några andra tillsatser förutom Stressguard. Man kan förstås inte utesluta koppar eller annat från vattenledningsvattnet, får erkänna att jag ibland fyllt på med ljummet vattenledningsvatten (varmvatten kan ju enligt vattenverket innehålla förhöjda halter koppar, bly etc). Å andra sidan överlevde en räka i samma kar i flera månader, även medan de första fiskarna dog. EDIT: Nästan så jag skulle vilja investera i ett Tritontest för att kunna utesluta... Det kanske är bäst att tömma hela karantänskaret för säkerhets skull. God idé att använda vatten från huvudkaret. Kanske man skulle kunna sätta upp en tillfällig karantän med vatten, LS och filtermaterial därifrån. Vad tror du om att spökmata karet medan det går tomt, eller måste det verkligen vara riktiga fiskar? Acklimatisera sötvattensfisk låter tidsödande, kanske någon billig frökenfisk blir enklare.

Nu hände samma sak igen med ett par nya fiskar. Först sänkte jag salthalten till 1 promille över butiksvattnets. Fiskarna sattes sedan direkt i, bara ett par minuter efter att påsarna öppnades (möjligen kan detta orsakat temperatur- eller pH-chock). Jag tillsatte även en normaldos Seachem Stressguard som påstås binda ammonium (tre år gammal flaska). Fiskarna var lugna men andades lite fort. Efter en halvtimme höll en fisk munnen precis under vattenytan, vilket verkade onormalt. Efter en timme låg en av dem på botten och andades knappt. Jag flyttade då över båda till en korg i huvudkaret (utan acklimatisering, 2,5 promille högre salthalt). Fem minuter senare var första fisken livlös medan den andra låg på sidan och andade fort. En timme senare var även den andra fisken livlös. Jag såg inga förgiftningssymptom på fiskarna (t ex röda fläckar), de var bara bleka. För en månad sedan sög jag upp mängder av detritus och döda alger i karantänskaret, i samband med det dog de flesta trådalgerna men bubbelalgerna har klarat sig. Sedan dess har jag kört ett patronfilter dygnet runt. N och P är omätbara, alk är 7dKH. Inga nya alger har växt upp. Senaste dagarna har jag tillsatt lite mat för att bygga upp bakteriekulturen. Kan det verkligen vara syrebrist nu? Det är bara lite detritus kvar, filtret har gått i en månad och jag hällde just på syrehaltigt kranvatten. Förra gången klarade sig dessutom fiskarna lite längre, trots att karet var mer vanskött då. Och borde inte fiskarna hämtat sig från syrebrist när jag flyttade dem till huvudkaret? Förgiftning? Jag känner inte någon onormal lukt (av t ex svavelväte eller ammonium). Kan de senaste dagarnas matning har gett upphov till ammonium trots filter, levande sten och Stressguard? Jag har även funderat på om något annar giftigt kommit in i karet, t ex någon metall, men innan dödsfallen levde både en Sinularia och en räka i karet. Kan min flaska Stressguard ha blivit dålig tre år efter inköp? Minns tyvärr inte om jag även använde den förra månaden.

Jag tänkte på Fauna Marins rekommendation att byta delar av bottensanden: "DEPOT FACTOR OF 1.8 – 2.2  Elevated PO 4 deposits are present. We recommend slowly changing your substrate with natural coral sand ..." Kan så låga pH-värden uppstå lokalt genom t ex bakterier, varefter alger i närheten genast tar upp den återlösta fosfaten?

http://reefkeeping.com/issues/2005-01/rhf/index.htm#15 skriver om hur kalkvatten kan binda fosfat vid kalksten (som sedan kan frigöras igen), undras om andra metoder för kalktillförsel ( t ex Balling) kan ge samma resultat?

Det är fortfarande olöst. :-D Mina algtrådar är för långa för att djuren skall vilja äta av dem, men samtidigt för korta för att jag skall kunna få grepp om dem. Skall skaffa fler sjöborrar, kanske även vänta tills algtrådarna växt ut mer så de lättare kan tas bort manuellt (ironiskt nog kanske det kräver mer näring så att de växer?). Vet inte om det hjälper att minska belysningen nu när skadan väl är skedd. Oavsett tar det nog sin rundliga tid, så tålamod behövs.

Kan tillägga att jag också fick en plötslig uppblomstring av gröna trådalger från ingenstans i april, trots att jag redan hade en algätande kirurg, två sjöborrar, snäckor och eremiter. Enda "negativa" förändringen var att jag ökade ljusstyrkan. Fosfat var mellan 0-0,1ppm, nitrat 5ppm (sjönk sedan till omätbart när algerna tog upp det sista).

Algätare är viktigt, liksom att algerna får konkurrens av andra organismer t ex kalkalger och koraller. Trådalger gillar bland annat fosfat, nitrat, ammonium och ljus (extra solljus så här års kan kanske bidragit). Även på korallrev skulle det växa trådalger om de inte betades av, så det måste inte tyda på något större fel på vattnet. Försök ta bort de långa trådarna manuellt. Det tar längre tid än bara några dagar innan du märker resultat av sjöborrarna.