Christian J

Det är det jag inte förstår riktigt, det borde väl bli samma effekt om man ökade det vanliga flödet istället?

Förr hade jag en sump ovanför i en garderob på andra sidan väggen. Det krävde visserligen ett 5cm borrhål mitt på väggen...

Är inte säker på att jag förstod ovanstående, skickas vatten genom T:et konstant? Vid normalt bruk verkar det räcka med tillräckligt högt flöde i häverten för att små bubblor ska följa med vattenströmmen nedåt istället för att ackumuleras längst upp i häverten. Detta kan vara lite förrädiskt om detritus minskar returpumpens kapacitet med tiden, och det svagare flödet till slut gör att småbubblor börjar samlas i häverten, men gör man rent returpumpen i alla fall ett par gånger om året bör det inte vara något problem.

Överrinningsbox fungerar bra, men man bör ha säkerhetsmarginaler. Om/när returpumpen stannar måste sumpen ha utrymme för det extra vattnet från visningskaret innan häverten bryts. Om/när häverten bryts måste visningskaret ha utrymme för allt vattnet i sumpen och ATO-behållaren (när sumpen töms av returpumpen kommer ATO-pumpen att i värsta fall gå non-stop tömma hela ATO-behållaren). En annan (vettig?) lösning kan vara en sump placerad högre än visningskaret. I så fall pumpar man upp vattnet från visningskaret, och så rinner det tillbaks av gravitationen. Detta gör att man slipper en hävert, men man bör ha ett ordentligt överdimensionerat returrör så inte returflödet kan blockeras.

Verkar vara anekdotiskt: https://www.reef2reef.com/threads/beware-of-vinegar-the-pump-killer.643396/ men det skadar kanske inte att vara försiktig. Kollade snabbt i några manualer, och både Ecotech Vortech och Tunze Turbelle rekommenderar fortfarande ättika (vinegar). Tunzes Stream 3-manual sätter däremot en övre gräns på 10% koncentration för motorblocket och 5% för impellern. Här är en tidigare forumtråd:

Kommer du inte bara höra mer av den andra tekniken då? I mitt kär är det skummaren, ytavrinningen och returpumpen som låter mest.

Här listas den för 60 Euro, det borde väl vara billigare i butik: https://www.tunze.com/SE/en/details/7090.000-turbelleR-controller-add-on.html Du har ingen kontroller från en annan pump du kan testa med? Eller rentav köpa en begagnad pump enbart för kontrollern?

Jag har haft mina Turbelle Nanostream 6055 Electronic i 9-10 år nu, och har bara bytt impellrarna ett par gånger. Just styrbara pumpar har sagts ha begränsad livslängd på de elektroniska komponenterna (kondensatorer), ca fem år enligt Tunzes support har jag för mig. Ironiskt nog ska just Stream 3 ha längre livslängd på sina. Här står mer om livslängd på DC-pumparna: https://www.reef2reef.com/threads/tunze-9004-dc-vs-non-dc.294453/#post-3594877

Dessa har 5 års garanti enligt Tunzes hemsida, men du kan ju prova att kontakta supporten ändå. Kontrollenheten kanske går att byta ut till en rimlig kostnad. Stream 3 påstås väl vara extra tyst, och med extra avancerade lager och andra komponenter, så tveksamt om det finns bättre pumpar i de avseendena. Däremot vet jag inte hur avancerad Tunzes puls/intervallstyrning är jämfört med konkurrenterna.

Ja den nya AI Orbit verkar vara lik Maxspect Gyre, men med fler programmeringsmöjligheter och påstås vara lättare att demontera. Kanske värda att kolla upp. Eller kanske ett par Nero-pumpar (körda i intervall) ger den bästa kombinationen av vattenrörelse och osynlighet trots allt, de är ju plattare än både Turbelle och Vortech. Bara man kunde slippa strömsladdarna i karet, de stör mig enormt på mina nuvarande Turbeller. Kanske man skulle kunna använda kabelkanaler med magneter för att trycka strömsladdarna tätt mot glaset?

Uppdaterar tråden med nya rön! Numera har jag en Tunze 9410, även den tenderar att skumma ljusare och ljusare med tiden. Periodvis har den rentav fyllt skummarkoppen med rent vatten på bara några minuter. Efter fullständig rengöring har problemet genast försvunnit, men dessvärre tar det bara ett halvår så börjar den översvämma igen. Skummaren brukar bli övervuxen med kalkrörsmaskar, men själva pumpen verkar inte ha varit särskilt smutsig inuti (inget slam eller kalkavlagringar, möjligen fragment av chaeto i dispergatorn), så jag vet inte den exakta orsaken ännu. Ett tag trodde jag att kolkälledosering (ättika) på något sätt påverkade bubblornas storlek, men kanske ättikan snarare får chaeto att sönderdelas vareter fragment fastnar i skummarpumpen?

Ja bland annat kaktusar och orkidéer omfattas: https://jordbruksverket.se/vaxter/handel-och-resor/hotade-vaxter-och-produkter-av-hotade-vaxter---cites/orkideer-kaktusar-rosenrot-och-andra-vaxter-av-hotade-arter tydligen ges undantag för exemplar odlade inom EU, men dokumentation krävs: "CITES-intyg är ett intyg som vanligtvis krävs för handel med A-listade arter inom EU. Men om du ska handla med A-listade orkidéer som bevisligen är artificiellt förökade så behövs inget CITES-intyg. Men du måste alltid kunna visa att växten är artificiellt förökad och har laglig bakgrund. Laglig bakgrund visar du till exempel med dokument som följer med från odlaren." (samma gäller kaktusar). Men jag tvivlar på att Jordbruksverket inte skulle våga polisanmäla vanliga privatpersoner som sålde vidare en begagnad kaktus (tidigare lagligt inköpt från den lokala blomsteraffären), det skulle nog resultera i ett ramaskri.

Menar du enligt lagen eller handlarnas tolkning av denna?

Räckte det inte med kvitto (med åtminstone släktnamn) från butiken där man urprungligen köpte korallen (möjligen diskuterat i tidigare CITES-trådar på forumet)? Då borde det åtminstone gå att sälja tillbaka till samma butik man köpte moderkolonin från, och troligen till andra butiker också. Om det inte räcker med kvitto skulle det väl innebära att returrätt också är olagligt, eftersom man då inte kan bevisa att korallen man returnerar är samma exemplar som man köpt. (Låt oss bortse från att butiker kanske inte erbjuder returrätt på levande, resonemanget här gäller själva CITES-reglerna.)

Jag uppfattar det som att membranet släpper igenom oavsett dimension (för andra ämnen än nitrat och silikat är det 98%). Från AquaMedics manual för easy line professional 50/100/150/200 GPD: "Rejection rate: The retention rate of the membrane is up to 98%. Nitrate and silicate are only rejected up to max. 70%."

Osmos kan nog ge en viss ökad säkerhet, men långtifrån 100%. Mitt osmosfilter kan exempelvis bara avlägsna upp till 70% av nitrat och silikat, vilket kanske inte räcker långt om vattenverket plötsligt skulle släppa ut enorma halter. Vill man vara riktigt säker vad gäller just nitrat så är det kanske säkrare att testa kranvattnet med nitrattest innan varje påfyllning? Det kanske även finns andra ämnen som osmosfilter inte tar bort, även om jag är osäker på vilka (koppar? bly?).

Jag använde levande sten, och började sätta i levande efter några veckor. Butikerna på den tiden brukade däremot rekommendera bottenfilter som främsta reningsmetod, så det gällde att läsa på själv... Precis, som nybörjare bör man nog inte chansa med fraggar för flera tusen kronor per styck. Och även om man har erfarenhet så vill man kanske ändå inte chansa, koraller kan ju som sagt plötsligt dö utan synbar anledning.

Ganska litet, men det borde väl inte göra dagens priser på samma sorter högre? Däremot minns jag att jag köpte en 10cm(?) stor beige Acropora-koloni som var lite dyrare (kanske 700kr 1994?), motsvarande beige-färgade idag är kanske inte så mycket dyrare inflationsjusterat.

För 30 år sedan kostade nästan alla koraller 200-300kr (vet inte vad det blir inflationsjusterat idag), jag gissar att det främst var frakten som påverkade priset. Dessa koraller var inte så färgglada, däremot har jag för mig att kolonierna var betydligt större än idag, ofta runt 10cm. En Tridachna kanske kostade mer (800kr?) men var även de 10cm stora. Jag tror inte frakten är så mycket dyrare idag, och vildfångade fiskar är väl inte heller så mycket dyrare (inflationsjusterat), så det är märkligt att musslor och koraller krympt.

Enligt mitt Triton-test var järn, nickel och molybdenum höga (samtliga ingår i Chaeto Gro, som jag doserat några månader) men jod var för lågt. Kanske beror det på vad andra organismer tar upp? Läste även här på forumet att chelaterat järn snabbt omvandlas till en form alger inte kan tillgodogöra sig, syns även den senare (oanvändbara) järnformen i ICP-tester?

Testa med lägre dos så länge, kanske det bara behövs lite (och minskar även risken för överdosering).

Det pratades en del om plasma som ljuskälla för tio år sedan, vet inte om det ledde någonstans? Med LED kan man möjligen ställa in de vita lysdioderna på max, och sedan bara komplettera med lite av de övriga (blått och en aning rött?). Jag har funderat på att montera en svag dekorationsbelysning på utsidan av akvariets kortsida just av denna anledning. Kanske en diffus LED-panel? https://www.hornbach.se/p/led-panel-eglo-turcona-450x450mm-20w-2600lm-4000k-vit-98902/10277958/

In min Tunze algreaktor dröjer det bara ett par dagar innan Chaetomorphan först flyter upp till toppen och snart slutar rotera (trots max flöde i pumpen). Detta sker även med en mindre mängd (mindre än 25% av reaktorns volym) och ett relativt glest algnystan. Om jag öppnar reaktorn och drar isär nystanet börjar det rotera, men ett par dagar senare har det fastnat igen. Vad beror detta på? Förväntas man verkligen öppna reaktorn ofta för att dra isär nystanet? Jag har minskat ljustimmarna från 12 till 8, ifall det är syrebubblorna som får algnystanet att flyta upp, men det verkar inte göra någon skillnad.

Ingen näringsexport förutom skummaren?

Som dykare betraktar man ofta reven från fågelperspektiv (snett uppifrån), och då noterar man kanske oftare de ytor som solljuset träffar. Som akvarist däremot tvingas man betrakta inredningen från sidan genom akvariets glasrutor, och då ser man kanske mer av de skuggade delarna? Av den anledningen kanske man bör ha ett mer diffust ljust i akvarier, för att försöka efterlikna det intryck man får av att simma i naturen? Man kan kanske jämföra med att betrakta en tallskog från en helikopter (man ser fina trädkronor) eller från marken (man ser bara kala trädstammar omkring sig). Mängden diffussion och skuggor i naturen beror nog också mycket på om det finns en reflekterande sandbotten. Samtidigt finns det inga täta trädkronor och liknade som skapar riktigt skarpa kontraster, som över en del sötvattensmiljöer (undantag är förstås vrak och grottor). Glittret och skimret ser man kanske tydligast på grunt vatten i naturen, djupare ner tenderar det att suddas ut. Jag tror även att videos visar större ljuskontrast än vad det mänskliga ögat uppfattar när man dyker (på grund av kamerasensorers lägre dynamiska omfång), så videos är inte nödvändigtvis bra referenser.