Jaken

Ni som surfar på Zeovit, har kanske redan sett denna film. 1 timmer och tio minuters film på Eric Borneman när han fraggar Sten- och Mjukkoraller. Och Borneman nöjer sig inte med att använda en tång när han fraggar, nej nej kap- och slipmaskiner ska det vara. Filmen är över 300 Mb. Borneman fraggar, film (hoppas det är ok att jag lägger denna tråden i denna kategorin) Saltvattensguidens Forum > Övrigt > Bilder - Era akvarium > Filmer annars får någon moderator flytta den till ett bättre ställe.

Denna fråga var upp i en tråd för inte så länge sedan. Där skillnaderna mellan Ocellaris och Percula var upp på tal. Jag kan ju citera mig själv från den tråden. https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=4918&page=2&highlight=ocellaris Jag tror att det är väldigt svårt att avgöra vilken sort det är själv. Att räkna fenstrålar är inte det lättaste. Men man kan ju alltid hoppas på att butiken du sett den i vet vad det är för sort.

Nej inte så mycket google. Snarare en massa forum läsande. Faktum är att jag postade samma länk för cirka ett år sedan och tänkte att gensvaret säkert skulle vara större nu när intresset för rotifers ökat. här är gamla tråden:https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=7226&highlight=f%F6redrag

Det krävs Realplayer för att se filmen. Randy Reed, "Culturing Rotifers and Copopods. (30 minuter) *edit* För den som vill se fler föredrag finns det på. http://www.theimac.org/ Här har jag kopierat in dom så slipper ni leta. Eric Borneman's "Oxygen and the Reef Aquarium" (1 timme) Gregory Schiemer "Fishes in the Reef Aquarium" (1 timme) Barry Neigut"Keeping and Caring for Tridacnas" (1 timme) Dr. Ron Shimek. "Myth-Takes About Sand Beds" (1 timme) Anthony Calfo, "Coral Farming". (1,5 timmar) Jeff Mitchell, "Diseases in Hippocampus". (22 minuter) Richard Harker, Julian Sprung 2003 Eric Borneman, Dr. Ron Shimek 2003

Har du provat att köra med aktivt kol? Det kanske är kemiskt krig nu när du skaffat en ny korall.

Ett föredrag. Streaming video om plankton. Från IMAC 2005. Ganska intressant, cirka 30 minuter Randy Reed, "Culturing Rotifers and Copopods. (30 minuter)

Spaghetti worm -helt ofarlig http://www.meerwasser-lexikon.de/de/84/960/Reterebella/spp.%20%20.htm http://www.wetwebmedia.com/worms.htm

Jaken Det har hängt med länge nu, men det startade med något avsnitt av Ren & Stimpy som inkluderade en yak "the shaven yak" eller "yak shaving day" eller något sådant hette avsnittet om jag inte har fel

Sök här på guiden på "acuminatus" det finns flera gamla trådar som handlar om dom och deras revsäkerhet bland annat denna tråden... https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=10009&highlight=acuminatus

Jag håller ett öga på de tyska och de amerikanska forumen. Jag och säkert många andra här på forumet tillbringar lika mycket eller mer tid på de utländska forumen. Personligen så gillar jag www.Reefcentral.com forum väldigt mycket. Tyska forum finns det gott om tex www.meerwasserforum.info Annars så finns hur mycket som helst att läsa i gamla nummer av: http://www.advancedaquarist.com/ och http://reefkeeping.com och www.reefs.org och deras forum http://www.reefs.org/phpBB2/ är bra. och därtill finns även zeovit forum som faktiskt inte bara tar upp zeovit utan en massa andra ämnen. http://www.zeovit.com/ www.Saltvattensguiden.se är ett jättebra forum, men den räcker inte för att stilla min nyfikenhet. Tyskarna och amerikanarna är ofta tre steg före...

Här är en till bra länk http://www.fao.org/DOCREP/003/W3732E/w3732e00.htm#Contents Här är innehållet: PREPARATION OF THIS DOCUMENT 1. INTRODUCTION 2. MICRO-ALGAE 2.1. Introduction 2.2. Major classes and genera of cultured algal species 2.3. Algal production 2.3.1. Physical and chemical conditions 2.3.1.1. Culture medium/nutrients 2.3.1.2. Light 2.3.1.3. pH 2.3.1.4. Aeration/mixing 2.3.1.5. Temperature 2.3.1.6. Salinity 2.3.2. Growth dynamics 2.3.3. Isolating/obtaining and maintaining of cultures 2.3.4. Sources of contamination and water treatment 2.3.5. Algal culture techniques 2.3.5.1. Batch culture 2.3.5.2. Continuous culture 2.3.5.3. Semi-continuous culture 2.3.6. Algal production in outdoor ponds 2.3.7. Culture of sessile micro-algae 2.3.8. Quantifying algal biomass 2.3.9. Harvesting and preserving micro-algae 2.3.10. Algal production cost 2.4. Nutritional value of micro-algae 2.5. Use of micro-algae in aquaculture 2.5.1. Bivalve molluscs 2.5.2. Penaeid shrimp 2.5.3. Marine fish 2.6. Replacement diets for live algae 2.6.1. Preserved algae 2.6.2. Micro-encapsulated diets 2.6.3. Yeast-based diets 2.7. Literature of interest 2.8. Worksheets Worksheet 2.1.: Isolation of pure algal strains by the agar plating technique Worksheet 2.2.: Determination of cell concentrations using haematocytometer according to Fuchs-Rosenthal and Burker. Worksheet 2.3.: Cellular dry weight estimation of micro-algae. 3. ROTIFERS 3.1. Introduction 3.2. Morphology 3.3. Biology and life history 3.4. Strain differences 3.5. General culture conditions 3.5.1. Marine rotifers 3.5.1.1. Salinity 3.5.1.2. Temperature 3.5.1.3. Dissolved oxygen 3.5.1.4. pH 3.5.1.5. Ammonia (NH3) 3.5.1.6. Bacteria 3.5.1.7. Ciliates 3.5.2. Freshwater rotifers 3.5.3. Culture procedures 3.5.3.1. Stock culture of rotifers 3.5.3.2. Upscaling of stock cultures to starter cultures 3.5.3.3. Mass production on algae 3.5.3.4. Mass production on algae and yeast 3.5.3.5. Mass culture on yeast 3.5.3.6. Mass culture on formulated diets 3.5.3.7. High density rearing 3.5.4. Harvesting/concentration of rotifers 3.6. Nutritional value of cultured rotifers 3.6.1. Techniques for (n-3) HUFA enrichment 3.6.1.1. Algae 3.6.1.2. Formulated feeds 3.6.1.3. Oil emulsions 3.6.2. Techniques for vitamin C enrichment 3.6.3. Techniques for protein enrichment 3.6.4. Harvesting/concentration and cold storage of rotifers 3.7. Production and use of resting eggs 3.8. Literature of interest 3.9 Worksheets Worksheet 3.1. Preparation of an indicator solution for determination of residual chlorine 4. ARTEMIA 4.1. Introduction, biology and ecology of Artemia 4.1.1. Introduction 4.1.2. Biology and ecology of Artemia 4.1.2.1. Morphology and life cycle 4.1.2.2. Ecology and natural distribution 4.1.2.3. Taxonomy 4.1.2.4. Strain-specific characteristics 4.1.3. Literature of interest 4.2. Use of cysts 4.2.1. Cyst biology 4.2.1.1. Cyst morphology 4.2.1.2. Physiology of the hatching process 4.2.1.3. Effect of environmental conditions on cyst metabolism 4.2.1.4. Diapause 4.2.2. Disinfection procedures 4.2.3 Decapsulation 4.2.4. Direct use of decapsulated cysts 4.2.5. Hatching 4.2.5.1. Hatching conditions and equipment 4.2.5.2. Hatching quality and evaluation 4.2.6. Literature of interest 4.2.7. Worksheets Worksheet 4.2.1.: Procedure for estimating water content of Artemia cysts Worksheet 4.2.2.: Specific diapause termination techniques Worksheet 4.2.3.: Disinfection of Artemia cysts with liquid bleach Worksheet 4.2.4.: Procedures for the decapsulation of Artemia cysts Worksheet 4.2.5.: Titrimetric method for the determination of active chlorine in hypochlorite solutions Worksheet 4.2.6.: Artemia hatching Worksheet 4.2.7.: Determination of hatching percentage, hatching efficiency and hatching rate 4.3. Use of nauplii and meta-nauplii 4.3.1. Harvesting and distribution 4.3.2. Cold storage 4.3.3. Nutritional quality 4.3.4. Enrichment with nutrients 4.3.5. Enrichment for disease control 4.3.6. Applications of Artemia for feeding different species 4.3.6.1. Penaeid shrimp 4.3.6.2. Freshwater prawn 4.3.6.3. Marine fish 4.3.6.4. Freshwater fish 4.3.6.5. Aquarium fish 4.3.7. Literature of interest 4.3.8. Worksheets Worksheet 4.3.1.: Standard enrichment for Great Salt Lake Artemia. 4.4. Tank production and use of ongrown Artemia 4.4.1. Nutritional properties of ongrown Artemia 4.4.2. Tank production 4.4.2.1. Advantages of tank production and tank produced biomass 4.4.2.2. Physico-chemical conditions 4.4.2.3. Artemia 4.4.2.4. Feeding 4.4.2.5. Infrastructure 4.4.2.6. Culture techniques 4.4.2.7. Enrichment of ongrown Artemia 4.4.2.8. Control of infections 4.4.2.9. Harvesting and processing techniques 4.4.2.10. Production figures and production costs 4.4.3. Literature of interest 4.4.4. Worksheets Worksheet 4.4.1: Feeding strategy for intensive Artemia culture. 4.5. Pond production 4.5.1. Description of the different Artemia habitats 4.5.1.1. Natural lakes 4.5.1.2. Permanent solar salt operations 4.5.1.3. Seasonal units 4.5.2. Site selection 4.5.2.1. Climatology 4.5.2.2. Topography 4.5.2.3. Soil conditions 4.5.3. Pond adaptation 4.5.3.1. Large permanent salt operations 4.5.3.2. Small pond systems 4.5.4. Pond preparation 4.5.4.1. Liming 4.5.4.2. Predator control 4.5.4.3. Fertilization 4.5.5. Artemia inoculation 4.5.5.1. Artemia strain selection 4.5.5.2. Inoculation procedures 4.5.6. Monitoring and managing the culture system 4.5.6.1. Monitoring the Artemia population 4.5.6.2. Abiotic parameters influencing Artemia populations 4.5.6.3. Biotic factors influencing Artemia populations 4.5.7. Harvesting and processing techniques 4.5.7.1. Artemia biomass harvesting and processing 4.5.7.2. Artemia cyst harvesting and processing 4.5.8. Literature of interest 4.5.9. Worksheets Worksheet 4.5.1.: Pond improvements and harvesting procedures Worksheet 4.5.2.: Procedures for the brine processing step Worksheet 4.5.3.: Procedures for the freshwater processing step 5. ZOOPLANKTON 5.1. Wild zooplankton 5.1.1. Introduction 5.1.2. Collection from the wild 5.1.3. Collection techniques 5.1.3.1. Plankton nets 5.1.3.2. Trawl nets 5.1.3.3. Baleen harvesting system 5.1.3.4. Flow-through harvesting 5.1.3.5. Plankton light trapping 5.1.4. Zooplankton grading 5.1.5. Transport and storage of collected zooplankton 5.2. Production of copepods 5.2.1. Introduction 5.2.2. Life cycle 5.2.3. Biometrics 5.2.4. Nutritional quality 5.2.5. Culture techniques 5.2.5.1. Calanoids 5.2.5.2. Harpacticoids 5.2.6. Use of resting eggs 5.2.7. Applications in larviculture 5.3. Mesocosm systems 5.3.1. Introduction 5.3.2. Types of mesocosms 5.3.2.1. Pold system (2-60 m³) 5.3.2.2. Bag system (50-200 m³) 5.3.2.3. Pond system 5.3.2.4. Tank system 5.3.3. Mesocosm protocol 5.3.4. Comparison to intensive methods 5.4. Literature of interest 6. CLADOCERANS, NEMATODES AND TROCHOPHORA LARVAE 6.1. Daphnia and Moina 6.1.1. Biology and life cycle of Daphnia 6.1.2. Nutritional value of Daphnia 6.1.3. Feeding and nutrition of Daphnia 6.1.4. Mass culture of Daphnia 6.1.4.1. General procedure for tank culture 6.1.4.2. Detrital system 6.1.4.3. Autotrophic system 6.1.4.4. General procedure for pond culture 6.1.4.5. Contamination 6.1.5. Production and use of resting eggs 6.1.6. Use of Moina 6.2. Nematodes 6.3. Trochophora larvae 6.3.1. Introduction 6.3.2. Production of trochophora larvae 6.3.2.1. Mussel larvae 6.3.2.2. Pacific oyster and Manila clam larvae 6.3.3. Quality control of the produced trochophora larvae 6.3.4. Cryopreservation 6.4. Literature of interest *edit* Sorry vilket långt inlägg det blev

Kom det en låda med skummaren och en jättelåda glass som kompensation för att det drog ut på tiden? Kul att du äntligen fått skummaren. Är sandfiltret historia nu?

Nu har jag bytt fiskflyttardag med Kjell till söndagen. Så jag kommer på träffen.

En snabbsökning på hitta.se Activa Zoobutik

kul att få se lite mjukkoraller. Sinularian växer bra ser jag.

Peter hur går det med karet? Det var länge sedan du skrev något. Har du gått vilse i trådgården helt så här på vårkanten?

Mina fiskar ska flytta hem till Kjell den lördagen, så vi får se om jag kan.

Jag har en liten fråga: Vodka metoden är ju knappast ett nytt påfund. Redan för 20 år sedan var det populärt. Om metoden är så fördelaktig och riskfri som den framstår i denna tråd, varför övergav då de flesta den för 20 år sedan?

Här är en bild att jämföra emot från www.wetwebmedia.com gå in på sidan och sök på Bryopsis så får du upp en massa folk som mailat in sina problem och fått förslag på lösningar att bli av med dom. Algae ID - 2/17/03 One more ID if y'all don't mind, the stuff (algae) in this picture is trying to grow in abundance, but I've been doing my best to allow it to grow on this one rock area (not manually ripping it out!) Looks kinda cool! Thanks for the Scott in Denver PS. I've been trying to get a clear shot of the broad-leafed plant for Anthony to ID, accidentally may have got it clear enough for him to ID in this pic! <cheers, Scott. The green algae in the center is very problematic Bryopsis species. A true nuisance that is not easily limited in growth by nutrients not eradicated by grazers. It actually bores into carbonate matter including the corallums (skeletons) of live coral! The other brown algae still looks like it may be Sargassum. Kindly, Anthony> http://www.wetwebmedia.com/grnalgfaqs2.htm http://meerwasser-lexikon.de/eng/47/1079/Bryopsis/.htm Norberg har brottats med denna alg för något år sedan. Han kanske kan hjälpa dig. https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=5448&highlight=bryopsis

Det är lite svårt att se, men det kan vara bryopsis. Vilken är väldigt svår att bli av med. Sök på bryopsis det finns flera gamla trådar. ingenting som äter den vad jag vet...

Kolla in på www.garf.org där finns hur mycket som helst. http://www.garf.org/trever/MUSH.html

Sorry, för ett extra inlägg, men jag har lite problem med länkningen. https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=5864

Jag vill påstå att brödbackar inte blir spröda, det har inte jag upplevt att de blir i alla fall. Inte det minsta under de två år jag hade mina i karet. Brödbackar är gjorda av Plasten i de bruna är PEHD, PolyEten Hign Densety om du vill forska mer om materialet Annars finns det ju golvplattor av Polypropen http://www.flooring.se/se/produkter_royal.asp# Det finns även gamla trådar i ämnet. https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=4346 edit* sök i forumet på brödbackar

Min tanke var väll man med hjälp av denna grundinfo om sitt kar ska starta en diskussion med handlaren "med alla korten på bordet", inte att skriva sin livsplan över karet. Risken är att om infolappen blir för omfattande så orkar ingen läsa det och då blir den snarare ett hinder än ett hjälpmedel. Har man en enkel infolapp kan man enkelt räcka över den till handlaren och säga: Detta är vad jag har hemma i akvariet. Skulle den här fisken/korallen funka i mitt kar? Nej / Ja, därför att... Detta leder förhoppningsvis till --> Nöjd kund, som inte river håret i förtvivlan när han/hon kommer hem efter köpet och börjar leta info på nätet. --> Bra rykte till handlaren, som slipper få dålig uppmärksamhet här på guiden. --> Färre dödsdömda fiskar/anemoner mm. Förhoppningsvis färre frågor på guiden med rubriker som: Vad är det jag har köpt? Vad äter den här? m.m., frågor man borde ställt före köpet.

Alltid kul med filmer. A-team rockar vem i karet är B.A.? A-team