Lasse

Ja och nästan hela bakväggen består av en dubbelvägg som tvingar stora delar av vattnet att går från botten och upp mot avrinningen. Endast en liten del är öppen för ytavrinning i högra hörnet. Sedan dess har jag infogat ytterligare wavemakers. MVH Lasse

Du är inte ensam - läs här😄 - år 2016 MVH Lasse

När jag började med Back to Nature i saltvatten runt 2009 fick jag mycket kritik om vad det skulle fälla ut - speciellt när sjöborrar gnagt ett tag. Därför var det kul att se den ICP org test jag sände in i höstas inte visade någon påverkan på innehållet av plaster och konstiga ämnen som kan härledas till Back to Nature bakgrunden som nu gått i snart 10 år Jag har inte ångrat en sekund att jag satsade på en BTN inredning MVH Lasse

Ja det gör man men vid de första fyllningarna användes ( det fick göras om på grund av läckor) kranvatten och det finns ett tapställe inne för nödanvändning av kranvatten. För avdunstning och ersättningsvatten används RO vatten. Kapaciteten är 25 kubik om dagen! Detta för att undvika ett ämnen som trots allt finns i kranvattnet byggs upp med tid. Vad jag vet så visar de analyser man gör att den här strategin har varit framgångsrik. Innan beslutet gjordes så skickades det in analyser på kranvattnet - det är två av dem som jag använt i denna tråd. MVH Lasse

Problemet är bara att P mätaren i själva verket mäter PO4 koncentrationen (den använda metoden kan bara läsa av PO4) men programvaran i apparaten räknar om det till P (eller till PO4-P om man skall vara kinkig) Men jag litar inte helt på Hannas mätare - ser dem mer som ett förslag där jag inte behöver tolka färger. MVH Lasse

Ursäkta - var för snabb med ULR fosfat checkern. Läste Ai svaret - inte deras egen handbok. Enligt den är noggrannheten 0.02 ppm alltså nästan samma som ULR P. Detta innebär att rätt siffror är som följer. Ändrat i ursprungstexten. Eftersom ULR P har en upplösning på 3 siffror efter kommatecknet och ULR PO4 har 2 så är det samma mätare - bara annan programvara enligt mig MVH Lasse

Jag har brukat mixa dessa två - sedan en tid tillbaka kör jag dock enbart med GFO. Följd - mitt Al i akvariet har minskat ordentligt Arkiv igen MVH Lasse

Det är samma värde ULR P: noggrannhet är ± 0,015 ppm PO4 och ULR PO4:s noggrannhet är ± 0,02 ppm Ditt ULR P värde kan vara mellan 0,043 - 0,07 och ditt ULR PO4 kan vara mellan 0,06 - 0,10 MVH Lasse

Den mängd kisel som visas på de olika ICP testerna härrör oftast inte från RO vattnet man använder om man inte kör utan vattenbyte. Kör man utan vattenbyte - så kan det ackumuleras. Räcker dock normalt med en mixed bed jonbytare för att fixa 0 i inkommande vatten. Istället kommer kislet - enligt min mening - i huvudsak från sand och sten. Märk också att GFO tar bort kisel också. Mitt kisel i akvariet i förhållande till i RODI vattnet. Det finns inget samband MVH Lasse

Att använda RODI vatten eller kranvatten till sitt saltvatten har alltid varit en kontroversiell fråga - mycket ofta mer grundat på vad andra säger eller vad man själv tycker. Några närmare undersökningar är dock inte gjorda vad jag vet. Generellt så har vi i Sverige ett mycket bra vatten för att kunna använda detta direkt för att blanda saltvatten med undantag där kalcium och magnesiumhalten är hög samt vissa områden med mycket kisel i vattnet. Vad gäller metaller och skadliga ämnen så håller vårt kranvatten väldigt låga och bra halter. Men det är utgående vatten från renvattenverken - innan vattnet kommer i akvariet så passerar det även ditt eget hus vattensystem och där förekommer det ofta släpp av både koppar, järn och zink. I ett akvarium där man sköter sina vattenbyte kontinuerligt så är inte det här ett problem i de flesta fall då ackumuleringen blir utjämnad - med i ett system med inga reguljära vattenbyte kan det ackumuleras över tid. Framförallt då koppar och zink. När jag började med Tritonmetoden fullt ut så började jag också med RO. Tre stegs RO utan en mixed bed ion exchanger del. På hösten 22 köpte jag en behållare för en mixed bed resin. Se nedan effekten på Si i RO vattnet och efter 12/8 2022 RODI vattnet Hur kan då ett förhållande mellan vattnet ut ur kranen på din hemadress och vattnet ut från vattenverket. Inför öppnandet av Sjöfartsmuseets ny utställning ville vi kunna använda Göteborgs dricksvatten till uppfyllningen av de stora karen (bland anna 400 kubik i det stora) Skulle spara stora pengar för oss. Vi gjorde därför 2 analyser av vattnet ute i systemet i Majorna (läs brandpost) Det visade väldigt bra värden så vi beslöt att använda det. Tur var väl det - efter första uppfyllningen av 400 kubikaren så fick vi tömma igen eftersom det inte riktigt blev tätt. Inför sista uppfyllningen - vilket gjordes via en tapp-punkt inne i akvariebyggnaden fick vi lite panik eftersom våra rörläggare inte riktigt hade fattat vad bara plast betydde för vårt ledningsnät. Typisk begreppsförvirring - vi tydde det som endast plaströr - de tydde det som enbart plastade kopparrör (utvändigt) på vissa ställen. Vi gjorde då en ändring och en test så nära akvariet som möjligt. Nedan syns resultaten för de olika grupperna. Lagt till min egen undersökning i vårt bostadshus som jämförelse Makroämnen Här är det ganska jämt vad gäller år och typ av slutsystem vilket var förväntat Spårämnen Vad som sticker ut här är resultatet för järn och koppar i mitt hus. Bara detta gör att det är olämpligt att bara använda kranvatten hemma hos mig. Dessa ämnen kommer fråm mitt hus rörsystem. Oönskade ämnen Här sticker Al ut ordentligt överallt. Personligen tror jag att det beror på användandet ab Al baserad teknik för att fälla P i vattenverket Sen kommer vi till näringsämnena Fosfor i mitt kranvatten kommer troligtvis från mina kranar ,en vad som är intressant är nitraten. Den kan ju komma från själva sjövattnet (Göta Älv/ Delsjön) men även från den metods som används för klorering (Blanda ammonium med klor= samt sönderfallet av kloraminer i systemet. Kisel kommer från råvattnet. Sammanfattningsvis så tror jag att RODO vatten behövs framförallt när det gäller top off (ersätta avdunstat vatten) och framförallt när in metoden med täta vattenbyte används MVH Lasse MVH Lasse

en kommentar om ämnet jonbytare - det används ibland ganska slarvigt för många material. Beteckningen avser ämnen som exempelvis zeolit som håller en jon eller elektrisk laddad ämne i en hålighet och när det utsätts för ett ämne med högre affinitet än det redan fångade (eller högre koncentration av ett annat ämne) så frisläpper det den första jonen och binder en andra. Na och NH4 jonen har ett sådant förhållande. När zeolit utsätts för höga halter natrium (exempelvis en mättad NaCl lösning) så binds Na joner till zeoliten. När sedan det "laddade" zeoliten utsätts för fria NH4 joner så byts de bägge ämnena med varandra - NH4 jon in och Na jon ut, Vad gäller de mixed bed ion exchangers som vi utnyttjar för att få ett RODI vatten så fångar de katjoner i vattnet (positiva joner) och släpper vätejoner och de fångar även anjoner (negativt laddade joner) och släpper OH joner. Vätejonen och OH jonen bildar sedan vatten Se här (från denna källa) MVH Lasse

Det här är en djungel! ICP kan bara mäta kisel - det vill säga atomen Si. Kallas silicon på engelska. Silikat är ett salt som består av både kisel, syre och ibland väte och olika metaller. Att redovisa som silikat blir därför rätt meningslöst. Jag vet inte hur de olika ICP testarna redovisar - vet dock att både Oceamo och Triton redovisar Si - alltså bara atomen kisel. Amerikanarna blandar och ger som vanligt. Vilket lab använder du? MVH Lasse

Det mäter ledningsförmåga - vilket betyder att silikat och Si jonerna finns med i TDS. De är oftast de dominerande jonerna dessutom men är vattnet fullt av andra joner så kommer de också med i TDS. Det är inte jonselektivt. Men - viktigt - TDS tar inte med kloraminer eftersom de INTE är joner. En TDS mätning ger inget angående eventuell kloramin. Kloramin i höga koncentrationer kan också tränga igenom RO membranet. Det är därför ett förfilter av aktivt kol är viktigt. Sedimentfiltrena kan vi med kommunalt vattenoftast hoppa över dock. Men det ingår ju som ett set och det gör ingen skada. Det finns dock ett ämne som kan finnas om vi använder kranvatten och det är koppar. Det kommer från våra hus och deras interna vattensystem som ofta består av koppar. Plast har börjat att ersätta koppar men många gamla rörläggarstofiler vill inte använda plast eftersom det inte blir snygga installationer. Jag har både kranvattensanalyser och "på nätet" från Göteborg. Det är visserligen för 2020,2021, 2022 och sent 2022 men de visar lite på problematiken mellan vatten i stadsledningarna och vad som kan hända i ett hus. Mätningen 2020 ät från min kran. Två mätningar på stadsnätet (brandpost Majorna) samt en mätning inne i Sjlfartsmuseet. Den senaste är i ett hus där möda lagts ner på att inte ha metaller i ledningssystemet. Jag håller på att sammanställa dessa resultat och kommer att redovisa i en separat tråd. Det är ett bra underlag. Jag har slagits för användning av kranvatten där det går men har i mitt hus kommit fram till att ett RO/DI system är nödvändigt om du som jag kör med inga reguljära vattenbyte MVH Lasse

Jag går till arkiven igen 🤣 Observera jag använder mg/L Si - inte det vanliga µg/L Si. Du omvandlar mg/L till µg/L genom att dela med 1000. Detta skall inte heller jämföras med ppm TDS (Total Dissolved Solids) vilket är ett begrepp som täcker alla joner - även de som inte är kisel eller silikatjoner. DDet är inte konstigt att din TDS mätare kan visa ledningsförmåga - eftersom det är en mätare som mäter ledningsförmåga - något som framförallt amerikaner inte kan förstå - därför förvandlas det till den påhittade enheten ppm TDS enligt diverse formler. Men den talar bara om hur mycket frukt som är på fatet - inte vilka frukter du har. Som svar på din fråga - jag använder Göteborgsvatten - du troligtvis Stockholmsvatten - de har en liknande kemisk profil i kranen - så ja - ett mixat DI filter gör skillnad. Jag använder också en Aqua-light behållare och den räcker ca ett år här. Mitt RO filter är ett billigt Aqua Medic Easy Line professional 100 (Köptes som ett Aqua Light enhet en gång för länge sedan ) Byter membran och andra filter kanske var annat år. MVH Lasse

Jag har använt dem utan inbördes ordning - jag har samma slutsats som du - samma mätare och reagens - olika displayer och programmering MVH Lasse