Lasse

Sitter fast? Går omkring? MVH Lasse

Är på jobb nu och kan inte räkna ut det. Principen är att räknar ut atomvikten på hela molekylen - KH2PO4, sedan på molekylen PO4. Ta atomvikten för PO4 och dela med hela molekylens atomvikt och multiplicera med 100. Då får man procentuell vikt av PO4 i KH2PO4. Då vet man hur många gram PO4 som går på varje gram KH2PO4 - sedan är det ren spädningsräkning MVH Lasse

Att öka fosfaten genom ökad matning leder till att man även ökar den organiska belastningen på systemet. Trots att jag kommer att få påhugg så är jag inte helt övertygad om att hög organisk belastning och låga näringsvärden tillsammans inte kan utlösa vissa cyanoutbrott. Om du matar med fryst vuxen artemia utan att skölja den så tillför du oftast lite extra fosfat - så brukar jag göra. Här kan du få tag på KH2PO4 MVH Lasse

Har inte doserat magnesium sedan veckan efter start. Senaste Triton visade på högt magnesiumvärde. Så länge kalcium inte förbrukas i för hög grad oroar jag mig inte för magnesiumvärdet. MVH Lasse

Ingående fosfatvärde - utgående fosfatvärde = delta fosfatvärde. Blir cirkulationen för kraftig så blir deltat så litet att det blir stor mätosäkerhet. Vid långsam cirkulation blir dock delta möjligt att bestämma. Delta = det mängd som mediet hinner ta upp Jo fosfat kan släppa från GFO om det uppkommer syrefria områden, nitraten är låg och det bildas svavelväte i GFO (och troligtvis det samma om man använder ALU baserad). MVH Lasse

Jag har så högt flöde igenom så att det är inte relevant att mäta utvattnet. Delta fosfat blir för litet för att få bra värden MVH Lasse

Angående hålbildningen så är det en teori men jag har hört om den sjukan innan GFO började att användas Tvärtom - det är en process där något binds kemiskt och kontaktid samt reaktionsyta är bestämmande för hastigheten. Kontaktiden mindre intressant för recirkulerande system men kontakytan per tidsenhet är bestämmande för upptagningshastigheten. Vet inte om de två första är granulerade medans det tredje är vanligt. Den nötande effekten medför nymalet kaffe för sådant som inte är granulerat Tvivlar på riktigheten i detta fall - tror inte så mycket fosfat som är kemiskt bundet kan frisläppas pga av nötning Tritons aluminumbaserade skal ha hög genomströmning men inte vara svävande pga av aluminiumläckage. MVH Lasse

Gå upp på ETC el så får du rätt mycket information MVH Lasse

Kör lite kolkälla och refugium också

Använder Tritons ALU baserade. Flöde ca 2 -300 liter i timmen. Cykliskt - pausen bestäms av hur mycket fosfat jag har. MVH Lasse

Svavelväte i sedimentet är den viktigaste faktorn för återlösning av fosfat till vattenkolumnen. Att du skulle få svavelväte i din botten är dock inte troligt eftersom du har så hög nitrat. Svavelväte från din denitrifikation överlever inte så länge i den syrerika vattenkolumnen att det når ditt bottenmaterial MVH Lasse

Det finns något liknande att köpa. Vet dock ej var. Jimmy Lager sålde det förut i sin webshop. Den har lagt ner men någon kanske vet var det finns nu MVH Lasse

Du fick några bildlänkar i mitt inlägg - försök leta där. Bilderna är alltför oskarpa för att åtminstone jag skall kunna avgöra vad det är. Det som först kommer upp i huvudet är Stomatella klicka på länken och jämför. MVH Lasse PS stomatella är mycket bra.

Det motsäger lite mina erfarenheter - jag har dock inte använt Rowaphos. Har du fortfarande en reaktion som tyder på att ditt system var järnbegränsat MVH Lasse

PPM ungefär lika med mg per liter. 0,297 mg/l i 1800 liter -> 1800 * 0,297 = 535 mg -> 0,535 gram Det har du i vattnet nu. Sedan måste du beräkna din dagliga tillsats av P - dra bort tillväxtens bindning och annan (ej fosfatfällningsmedelberoende) kemisk fällning. Då får du det dagliga tillskottet av P som du sedan får förvandla till PO4 (multiplicera med 3,1). Sedan räknar du ut summan av den mängd du har idag (535 mg) och det dagliga tillskottet. När den uppgår till 30 000 milligram så är ditt kilo förbrukat eller också lägger du i en mängd av ditt medel och mäter med jämna mellanrum. Var bara noga med att inte sänka för snabbt. MVH Lasse

Nu försvann ett längre inlägg igen när jag tryckte på enter. Men i korthet - mina erfarenheter är att om man använder GFO (järnbaserad fosfatfällningsmedel) så förekommer ett litet läckage som ettdera kan (om akvariet var järnbegränsat innan) utlösa ett algutbrott eller hjälpa till (om man har makroalger) att undvika en krasch på grund av järnbrist. Under första året har jag i mitt akvarium bytt allt som allt ca 240 liter vatten (80 gånger 3 gånger). Jag har inte kraschat min Chaeto vilket brukar vara normal efter ett halvår. Jag har haft ca 20 gram GFO tillsammans med 200 gram aluminiumbaserat i min fällningscylinder. För 2 månader sedan så bromsade min tillväxt in, jag ville inte lägga i mer GFO så jag la in lite av Tritons järnpreparat. Tillväxten ökade. Höll in doseringen i en månad - tillväxten bromsade upp igen och nu lägger jag in ca 1 ml/vecka. Under hela denna tid har jag haft både fosfat och nitrat i vattnet - något annat (läs järn) har varit begränsande (tillför regelbundet både jod och strontium). Min tolkning av detta är att det lilla läckaget som finns från endast 20 gram GFO har hjälpt till att förhindra krasch pga järnbrist men inte varit tillräckligt för optimal tillväxt. Vi pratar om mycket små mängder som behövs i normala akvarier (utan makro) - i mitt akvarium med en Chaetotillväxt på ca 3 liter Chaeto var tionde dag behövs mycket mer - speciellt om jag byter väldigt lite vatten. (ingen teori - bara lathet bakom detta ). intressant att veta här också är om du @BatmanGefleanvände GFO eller aluminiumbaserat innan du tillsatte järn Teorierna bakom keleterat järn är att åtminstone sötvattensväxter kan ta upp hela molekylen via cellmembranet (gäller då aminosyror används) MVH Lasse

Än en gång - sniglar finns endast på land - allt som är under ytan är snäckor. Sök på nakensnäckor eller nudibranch MVH Lasse

Borstmaskar - filtrerare. Bra tecken att det fungerar MVH Lasse

Råkade använda ett ord som jag själv inte visste riktigt vad det betydde. Indikativt betyder verkligt men jag ville säga motsatsen - att det indikerar ett samband - antyda ett samband som inte behöver finnas där - ibland men inte alltid. MVH Lasse

3 år gammal tråd - rekord? MVH Lasse

Eftersom kolkällans mängd påverkar denitrifikationen snabbare än mängden vatten per tidsenhet så inbillar jag mig att det är lättare att styra om man väljer att styra kolkällan än vattenströmmen. Än en gång - det finns inget direkt samband mellan redoxvärde och denitrifikation - det är ett indikativt samband MVH Lasse

Nja - det är ganska lika på bilder och i verklighet MVH Lasse

Lite bilder från idag - skiftande kvalité MVH Lasse

En del av det organiska kolet går in i förbränningen där nitrat används. Ju mindre nitrat som finns - desto mindre kolkälla behövs för denitrifikationen och den kolkällan blir i stället tillgänglig för andra bakterier som svavelväteproducenter. ju mindre nitrat du har i vattnet - desto mindre kolkälla går åt MVH Lasse

Som sagt - jag vet inte om Fe2+ och Fe3+ har någon klassisk jämnvikt mellan varandra. Men klar är att Fe3+ kan reduceras och bilda Fe2+ i sediment åtminstone. Det är ju den processen som svavelvätet utför som frisläpper fosfor från fosfor - järn3+ föreningar. Men som sagt var - innan keleterat järn fanns så användes rostiga skruvar av bonna järn för att tillföra Fe2+ som järngödning MVH Lasse