Lasse

Vilken typ av matningspump har du, är det en slangpump eller en vanlig pump? MVH Lasse

Japp - råkade ut för detta också med kalkvatten och mjukisar. MVH Lasse

Av och på med pumpen till skummaren - gick inte lätt att frekvensstyra den - det måste de utveckla. Magnetventil för endast luften kan jag ha liggande faktiskt - får se hur jag gör. Provar med intermittent skumning så länge MVH Lasse

Full fisk på gång in i sumpskåpet Till höger alltså MVH Lasse

Du har en pump för recirkulationen - eller hur? Är det den pumpen du stänger av eller på med redoxelektroden? Har du någon speciell pump för att pumpa in akvarievatten i reaktorn eller har du bara den pumpen som sköter recirkulationen? MVH Lasse

Kan du skicka med manualen och sprängskisserna? MVH Lasse

Tyvärr Manks - du har nog fel - åtminstone delvisl. Med de moderna skummarna är bubblorna så små och har en så hög uppehållstid att de faktiskt syresätter. De gamla luftdrivna är en annan sak - där var uppehålstiden och luftbubblornas storlek dålig. Vi gjorde försök på Sjöfart som visade att skummaren bidrog med relativt mycket syre under natten. Titta på en skummare och se den enorma kontaktytan du har mellan luftbubblorna och vattnet i den avdelning som är innan stigarröret. Den här kontaktytan är ju också konstant - det kommer ständigt ny luft. I min skummare så är den här luft/vattengröten ca 1 dm tjock och konstant med nytt vatten och ny luft hela tiden. I ett väldigt beväxt korallakvarium kan jag tänka mig att man lätt får en upplevelse om helvetet i ett holländsk växtakvarium - syrekonsumtionen blir så stor på natten att det blir syrefritt. Jag har troligtvis råkat ut för det i mitt RSM som var skummarlöst och väldigt tätt på mjukkoraller - xenia och mushrooms. I akvarier med låg belastning och låg bakterieaktivitet så stämmer nog vad Stig säger - men i mina akvarier när de blir välfyllda så behövs nog skummaren - åtminstone nattetid - för syresättningen. Det är storleken på intefacet mellan vatten och luft sam koncentrationsskillnaderna som bestämmer mängd och hastighet. Ytrörelsen förstorar kontaktytan - gamla luftdrivna skummare och "syre"stenar bidrog med samma sak - vågrörelse. Mellan bubbla och vatten - väldigt lite överföring. Men de moderna skummarna har ändrat bilden. MVH Lasse

Jag ger mig - och det är inte ofta MVH Lasse

@Sjöfartsmuseet Akvariet David - bättre så? MVH Lasse

Jag skulle försiktigt öka kolkällan för att se om det går mer. MVH Lasse

Nu skall det bara till Stockholm också....... MVH Lasse

Borde gå bra med Pyamas men det är en försiktig och lugn fisk. De kommer bäst till sin rätt om de är många. MVH Lasse

Jo det rullar på bra. Efter träffen på sjöfart i lördags hade jag en lång diskussion med David och jag beslutade mig för att testa en annan väg än vad jag gjort innan. Jag har röda flakväxande montiporor som står högt upp. De får ett vitaktigt tunt lager över sig. De växer men ser inte fina ut. Jag drog ner mitt ljuse till 40%. Jag beslöt mig också för att i stället för som jag sedan starten - allt för ett högt pH - göra så att jag försöker få ett så stabilt pH som möjligt kring först 8,2. Vägen jag provar nu är att använda en CO2 scrubber till skummaren men bara ha igång skummaren när pH går under 8,2. I princip blir det så att den står stilla mellan ca 12:00 och 23:00 för att sedan gå i etapper. som vanligt två saker samtidigt..... Jag har en ganska låg temperatur - 23.5 - 24.5 - någon som har negativa erfarenheter av det? Den skall höjas till 26 snart men jag har kört denna utan doppvärmare. Väntar på en titanvärmare på 100 W MVH Lasse

Jag känner igen det här. När mitt kar rasade helt oväntat - efter plötsligen blommat upp och blivit vad jag ville - så gick luften ur mig ordentligt. Mina finaste koraller fick en fristad nere vid hamnen i Götet . Det stora fick förfalla medans RSM:et blommade upp på grund av ingen skötsel Rent mjukiskar - de sköter sig själva om bara akvaristen håller nyporna borta. När sedan Lisas älskling trilla av pinn (en gul kirurg) fanns inget skäl att ha det kvar. och akvariet fick gå. Eftersom jag ville ha det nya där RSM:et stod så fick det följa med köpet. Mitt drömakvarium var ett "drop-off" men idén ströks och jag försökte tänka ut en design som skulle innebära att jag skulle kunna experimentera lite (leka). Intresset fick en ordentlig knuff framåt av bygget och nu börjar det hända en del saker. Fortfarande har jag svårt, förjävligt svårt med flakväxande montiporor. Men jag skall nog knäcka den nöten också. Just idag har jag 0,03 i fosfat och runt 6 i nitrat. Beställt en ny leksak (ProfiLux 4). Köpt en dyr ramp och börjat försöka leva på pensionen....... Kan väl säga att lusten kommit tillbaka och Lisa påstår att hon till och med sett mig putsa akvariet utan väntande besök Elakt förtal bara. Välkommen tillbaka Manne - förstod att du var på väg efter samtalet igår. Liseberg och middagen väntar MVH Lasse

@jonasromanVarför sjunker alkaliniteten när kalcifieringen tar upp en CO3 jon (eller konverterar HCO3 till CO3 innan upptag) men inte när andra organismer gör samma sak? Du skriver Varför sjunker inte alkaliniteten i det fall när karbanhydrasen bidrar med en vätejon när den sjunker enligt definitionen om en syra bidrar med denna vätejon? Detta förstår jag inte alls. I första fallet försvinner den bildade koldioxiden till algen - i andra fallet ut i luften via jämnvikten med luft. Det finns också organismer som omvandlar bikarbonat externt till CO2 genom att aktivt pumpa ut vätejoner nära cellytan - den koldioxiden tas sedan upp. Varför påverkar inte alkaliniteten av en utpumpad vätejon när den påverkas av en indroppad vätejon? Det här förstår jag inte alls - där ligger tydligen min inkompetenspunkt Du säger också att nitrifikationen bidrar med vätejoner - därför sjunker alkaliniteten - det stämmer men förlusten av HCO3/CO3 gör det också. Men då förstår jag än mindre varför vätejoner tillförda från en syra eller från nitrifikationen skall påverka alkaliniteten (där är vi väl överens i alla fall?) men inte vätejoner tillförda från ett enzym eller vätejoner utpumpade från en organism Vid omvandlingen av bikarbonat till CO2 i dessa fall frigör en OH jon - pH stiger men jag vill fortfarande hävda att buffertförmågan (alkaliniteten) har minskat eftersom en bikarbonatsjon har tagits bort och bikarbonat står för ca 88 % av buffertförmågan vid våra pH Jag har läst igenom Randys artikel och hittar faktiskt inte avsnittet där han säger att upptag/omvandling av bikarbonat inte påverkar alkaliniteten. Kan du tala om vart han säger det i artikeln. Jag kanske är blind. MVH Lasse

Tack för den infon Jag kommer att behöva den för andra projekt jag har Redan idag använder jag en isärtagen nivågivare för att sätta igång en pump baserad på en slutande kontakt från en annan typ av pH givare. Där var det enkelt, bara två tåtar MVH Lasse

En artikel om det Det är värt att nämna att det är en antimalaria medicin i första hand. Jag har inte fått något bevis för att den är antibakteriell. Däremot verkar den slå på andra blodsugande parasiter också. Klorokinfosfat på svenska MVH Lasse

Kan faktiskt inte komma med några direkta råd men jag skulle kanske ha börjat med att åtgärda bristen på Litium och Jod. Dessutom skulle jag not kört en omgång med Bentonitlera (Easy Life typ). Skulle också skippa probioic-salterna salterna och köra med ett standardsalt. MVH Lasse

På grund av vattenomsättningen över de flesta rev tror jag inte KH varierar så hemskt mycket. Dock i stilla laguner och ställen utan vattenomsättning kan det kanske variera. MVH Lasse

Jo - nog så är det MVH Lasse

Vad är det för skillnad för dig mellan pH och alkalinitet om begreppet alkalinitet kopplas till innehållet av vätejoner. Jag trodde alkanitet visade buffringsförmågan - det vill säga samma som Havs och Vattenmyndigheten säger Det är 6 st O på vänstersidan och 5 st O på högersidan i ekvationen om nitrifikation Sedan är nog den allmänna synen att det är CO3 som konsumeras vid nitrifikation - inte HCO3 direkt MVH Lasse

pH? MVH Lasse

En viss blyghet hos Torsten har konstigt nog infunnit sig. Han nämnde inte att han det närmaste halvåret kan beteckna sig Svensk Mästare i frågor från Sjöfartsmuseet Akvariet. Han vann nämligen äran att förvara vandringspriset under ett halvår. 10 rätt och bara 299 996 000 romkorn från rätta svaret på utslagsfrågan. Jonas Roman hade också 10 rätt men eftersom han trodde sig förstå vem som gjort frågan anade han argan list och svarade han 299 999 999 romkorn fel. Frågan var - Hur många romkorn släpper en klumpfisk ifrån sig på en gång. Med tanke på att Jonas trodde att det var undertecknad som skrivit frågan så svarade han 1 st. Nu var det David som skrivit frågan och han är inte så elak så då var svaret 300 000 000. MVH Lasse

Hur är din tillväxt Fredrik? MVH Lasse

Nja - @stigigemla Bildningen av kalkskelettet är energikrävande - det är alla överens om. Alla är överens om att symbiosen alg-koralldjur leder till en högre takt av kalkbildning eftersom koralldjuret får energi från algen fotosyntes - alltså extra energi. Om man tittar på det "inbyggda motståndet" mot kalcifiering så är det ett minskande "motstånd" från pH 7,6 och uppåt. Under 7,6 faller istället kalken sönder i calcium och karbonater/bikarbonater. Min åsikt har varit att ju högre upp man kommer i pH - desto mindre energi krävs för kalkbildningen - därför bör högre pH öka tillväxten. Jag funderar dock på om jag inte gör ett lite feltänk här - eftersom ett högre pH också innebär en mindre mängd fri koldioxid i vattnet - och kodioxiden är nödvändig för zooxanthellens fotosyntes. För lite fri tillgång - mindre energi till tillväxt. Det Dana Riddle har visat är att vissa koraller kommer förbi det här genom att i stället använda bikarbonatjonen för att tillverka egen koldioxid utanför cellen. Förhöjd alkalinitet leder då till en snabbare tillväxt eftersom det finns mer bikarbonat att omvandla. Problemet är då ökat pH leder till mindre energikrav för kalcifieringen men ökat pH leder också fram till lägre energiproduktion av zooxanthellerna (normalt) eftersom vattnets innehåll av CO2 minskar. Dessa två kurvor är nog inte parallella - där de skär varandra borde tilväxtens "sweet spot" ligga. Pratade idag med David på Sjöfart om detta och vi har nog den uppfattningen (efter de försök som gjordes i våras) att den punkten ligger kring 8.1 i pH. Då innebär detta normala alkaliniteter. Vid förhöjda alkaliniteter blir det troligtvis annorlunda. Artikeln du refererar till Stig gäller CO2 påverkan på pH - och pH:s påverkan på om kalk bildas eller löses upp. Det innebär inte att vattnets CO2 innehåll vid pH 8.1 minskar tillväxten per automatik. Man har trott detta men bland annat försök på en kalkalg (plaktonisk) har visat att dess biomassa växer snabbare vid pH runt 8.1 än vid högre pH. Min åsikt är att det finns två principiella lösningar på detta. Den ena är att komma förbi CO2 behovet genom att höja alkaliniteten över normala nivåer enligt Dana Riddle - den andra är att hitta det pH som är vår sweet spot. Alltså det pH där koldioxidhalten medför optimalt fotosyntes i förhållande till hur mycket energi som behövs för kalkbildningen. Jag kommer nog att se om jag kan anpassa mitt sätt att köra min skummare (läs luftning) till vilket pH jag vill ha. Det blir inte helt lätt. MVH Lasse