Lasse

Se bara till att du har djur som sjögurkor, sandvändande fiskar, räkgobies, sandgående snäckor eller dylikt. De sköter sanden åt dig - det är så jag gör. sedan är det jätteviktigt att om du beslutar dig för att låta sanden vara orörd - och inte har djur som bökar omkring - så skall du inte plötsligen få för dig att det är dags att börja röra den - då kan det sluta illa. välj en metod och stå fast vid den. Sedan fungerar det nog bra med sandrengöring också - men då måste den göras mönstergill. MVH Lasse

Jag har inte rört min sand på ca 3 år nu. MVH Lasse

Det här enligt mig en skröna som är överförd från en filtrerande sjögurka - sjöäpplet. Den släpper ett gift när den dör. De vanliga sjögurkorna gör inte det enligt min erfarenhet. Många sjögurkor äts ju också. de är så populära som mat att vissa arter kommer in på Cites den 20 juli. Dock inte de som vi brukar ha. MVH Lasse

Jag vet inte hur din sump ser ut men det finns några alternativ. Låt nitratfiltret mynna ut i inloppet till din skummare så allt sugs in där. Finns både för och nackdelar med det. Fördel är att det tillför ingen ny utrustning - nackdel kan vara om skummaren lämnar mikrobubblor som sedan sugs in i returpumpen. Annat alternativ är att låta vattnet från skummaren gå in i en hink med nivåavlopp och kraftigt lufta i hinken. Du kan säkert hitta på fler lösningar som passar utformningen av din sump. MVH Lasse

Tja - kan tänka mig att loc line kan agera som injektor om det är en luftläcka på baksidan av kulleden. Koppla bort den och sätt dit en slang ut istället - just som test. Bubbelfällor borde ju ta microbubblor. Har du kollat om returpumpen drar ner virvlar? MVH Lasse

Händer det igen så ta en nära titt på de områden som jag beskrev. Du pratade om en luftbubbla - det var det som fick mig att reagera. Det finns en fysikaliskt orsakad sjukdom som heter Bubble disease. Den orsakas a ett gasövertryck i vattnet och framförallt av övertryck orsakat av kvävgas. Det behövs inte mycket kvägasövetryck innan det blir problem. En känd anledning är läckande insugningledningar på torrställda pumpar. De läcker inte vatten utan suger in luft vid drift. Denna luft (80 % kvävgas) kommer i övertryck på trycksidan och då löses mer kvävgas i vattnet. När denna övermättnad löses ut i visningsdelen så får fiskarna helt enkelt en typ av dykarsjuka och bubblorna du ser är kvävgas. Om din skummare lämnar mycket mikrobubblor ut i vattnet och du har en kraftig returpump så kan samma sak inträffa. Slutprodukten från din denitrifikationsprocess är också kvävgas. Den borde luftas ut ordentligt om du har det här problemet. Ettdera direkt ner i skummarens intag (då får skummaren INTE lämna mikrobubblor eller via en separat avluftning MVH Lasse

Om du tittar nog på ovansidan av huvudet och längs basen på ryggfenan - kan du se några pyttesmå luftbubblor där? Har du någon pump som INTE är dränkt? Har du bra funktion på denitrifikationsfiltret? Luftar du kraftigt efter utloppet från denitrifikationsfiltret. MVH Lasse

Nej inte alls - det vet nog de flesta här inne - men det är inte vanligt med din typ av svar när folk försöker hjälpa till här inne på SG. På andra ställen är det nog ok - men det har det inte varit på SG under en lång tid nu. MVH Lasse

@stigigemlaHan byter inget vatten för närvarande vad jag förstår. det var i januari det senaste bytet. MVH Lasse

Just nu har jag ställt om min skummare. Om vi ser det rent teoretiskt så är ger nuvarande CO2 tryck i atmosfären (strax över 400 ppm) ett jämvikts pH på mellan 8, 1 och 8,2. Det innebär att under jämviktspunkten så för skummaren ut CO2 från karet och över denna punkt så för skummaren ner CO2 till vattnet. I mitt fall så verkar 8,16 vara under jämviktspunkten för om skummaren går där så håller sig pH:t konstant där - just nu - vid ingen fotosyntes (läs intern förbrukning av CO2 - enbart intern produktion)- det vill säga - vid luftning (gasutbyte, skummare igång) så förs CO2 ut ur karet - inte in. Nu är det vår - innebär mycket öppna fönster och ventilation - CO2 inne = CO2 ute och jag använder uteluft i skummaren. När fotosyntesen börjar konsumera CO2 så stiger pH eftersom mängden CO2 i vattnet ligger under jämviktspunkten - gasutbytet vill då föra ner CO2 från luften till vattnet - så skumning (avgasning) kommer då tendera att hålla pH konstant tills konsumtionen (läs fotosyntesen) blir så kraftig att tillförseln via skummaren blir mindre än konsumtionen - när detta sker kommer pH fortsätta att stiga. Att köra skummaren nu innebär fortfarande att CO2 förs ner från luften. Bra för fotosyntesen tror jag. Nu är det inte bara CO2 som berörs vid gasutbyte - även O2 är aktuellt. I väl "beplantade" kar (stor fotosyntetisk biomassa) så är risken för syrebrist väldig stor under tidiga morgontimmar. Hög O2/låg CO2 och låg O2/hög CO2 följs åt som två sidor av samma mynt även om de inte är beroende av varandra. Detta innebär att vid låga pH (hög CO2 innehåll i vattnet är risken för O2 brist störst - pH blir en indirekt styrparameter. Om pH börjar stiga av sig självt när skummaren står stilla så innebär det att fotosyntesen (CO2 förbrukningen) ökar. Ökar fotosyntesen så ökar det interna tillskottet av O2 - därför låg risk för syrebrist - skummaren kan stå stilla. När pH för högt - CO2 brist - fotosyntesen går över till att utnyttja lagrad CO2 (HCO3 och CO3). Men oavsett källa - produktionen av O2 ökar och risken för syreöverskott i vävnad ökar - risken för bildandet av interna syreradikaler ökar. Skumning nu (gasutbyte) tar ner syrenivån och minskar risken för skador på korallerna. Nu skall vi testa detta en tid. Jag har ju sedan i december fotat en koloni av hystrix för att dokumentera tillväxten. Nu kommer jag fortsätta med detta. MVH Lasse

Jag lämnar eftersom det anses som trådkapning med att rekommendera fryst foder som skulle göra fiskurvalet större. Du får väl läsa dig fram i någon nybörjarbok istället. MVH Lasse

Jag använder ocean nutrion. Spolar med kallt vatten över plasten i 5 sek. Sedan trycks de väldigt lätt ut faktiskt MVH Lasse

Tja de är lite halvstora nu. Jag har 5 - minsta är 7 cm lång och 3,5 cm hög. den näst minsta är 16 cm lång och 9 cm hög - den största - går inte att mäta som den ligger nu. Men se här under- I första bilden är den till vänster 16 * 9 cm - i mitten X 'X cm och den högra 7 * 3,5 cm Den högra här 7 * 3,5 cm - högra är x * x cm. Notera den vita beläggningen på glaset vid den högra - under spesten av manteln. Detta var inte där igår vid 19 tiden. Det är kalkyrfällningar gjorda av musslan under mindre än 24 timmar. den ser ut som den sker i toppen av manteln Den till vänster x * x cm och den högra är den som är 16 * 9 cm All mina har varit ungefär 4 - 5 cm långa när jag fick dem. Den största och den tredje största har varit ca 3 år i mitt kar, näst största (längst till vänster i tredje bilden) har varit här i ca 2,5 år. Den fjärde största (till höger i bild 3 samt till vänster i bild 1 - 2 år och den lilla blå i ett år. De har växt olika på grund av placering tror jag. Den blå (en annan art) växer nog långsammare än T. deresa. MVH Lasse

Jag har tyvärr mist my nya fjärilsfisk också. Här är några nya bilder MVH Lasse

@Vargklo - är du tillbaks? MVH Lasse

Det är en Wetmorella nigropinnata - du ser den bättre 3,35 in i videon MVH Lasse

Här är några mer. S. latus och den gula gyltan kan bli lite för stora - men de andra passar bra. ' Mer räkgobies MVH Lasse

Det tar 2 minuter för mig att mata varje dag (då har jag två akvarier) Jag tar mina kuber och lägger dem i vattnet - ingen tining före, ingen sköljning. I mitt stora så lägger jag mina kuber i den BTN klippa som en av mina streamers sitter i. Den blåser sedan ut maten under ca 15 minuter mens den tinar. I ett 130 red Sea max finns det många fiskar du kan ha. Pyjamas kardinalen är reda nämnd. Någon mindre av de bottenlevande blennierna. Gobies och framförallt ett par med räka och en räkgobie - se här från mitt gamla 130 https://www.youtube.com/watch?v=shhqN7KqTjY MVH Lasse

pH mätaren - har haft den i ett analysjobb med urin och pH höjning - böt ut den snabbt ut mot en profilux med GHL:s pH probe. Förvaringslösning - se här Normalt är det en 4 M KCl lösning men det går även med pH 7 kalibreringslösning även om det inte är perfekt. Se här Med GHL:s salinitetselektrod får jag en stadig och jämn läsning om den är placerad i ett ställe med mycket god genomströmning och rengörs mellan plattorna då och då.. Emellertid - den ger en offset som kan vara upp till 2 psu. Jag har motarbetat detta genom en work around. Min temperature är fast på 24.9 grader. Jag har ställt temperaturkompensationen på manual. sedan har jag mätt PSU med en refraktometer som visar rätt både med RODI vatten och en standard jag har (35 PSU). Då vet jag med 90 % säkerhet vad min salthalt är. Sedan återgår jag till min profilux och ställer min manuella temperaturvärde på den temperatur som ger en läsning på min elektrod som motsvarar vad min refraktometer visar Om man använder någon typ av ballingmetod - inkluderat Core7 och liknande metoder så kommer saliniteten att höjas med tiden. Jag använder 50 ml Core7 per dag och 310 l vatten. Nedanför ser du min salthalt sedan ett byte med 10 l RODI vatten (10 liter saltvatten ut - 10 liter saltvatten in) den 24/2. 19/3 gjorde jag ett mindre byte med 2,5 l RODI vatten. Du kan låta detta ske automatiskt om du tömmer skummarkoppen regelbundet och inte ersätter med saltvatten. Jag gör inte det. Igår bytte jag 10 liter vatten igen - och du ser att salthalten gick ner med ca 0,8 PSU (konfirmerat med refraktometer) Jag ser absolut ingen skillnad på mina koraller mellan 34 och 35,5 PSU - däremot hade jag (på grund av för gammal referensvätska) lyckas höja till ca 39 PSU och det kan ha påverkat. Numera kollar jag min refraktometer (väl sköljd) med både RODI vatten och 35 PSU. Visar bägge rätt - då vet jag att den ligger hyfsat. MVH Lasse

Jo men du skrev så här - fet markering från mig En pH probe är en förbrukningsvara. Alla pH prober. Jag skulle vilja säga att just GHL:s pH prober är de bästa för kontinuerlig mätning som jag någonsin har använt. det finns prober från dem jag kört i över 2 år i belastade vatten. Och jag har använt många olika märken under alla år. du kommer snart att märka att den handhållna (nu vet jag inte märke på den) kommer att bli sämre och sämre. Om du skall ha en bra tillförlitlighet på den så skall elektroden vara i lagringsmediet hela tiden den inte används och kalibreras direkt efter. Märke på den handhållna vore intressant att veta. både pH och salinitet (mäter ledningsförmågan) Du använder ATI - hur mäter de salthalten? n ICP test kan inte mäta salthalten men det finns ett sätt att teoretiskt beräkna den med hjälp av mätvärdena MVH Lasse

Jag använder fryst foder till alla mina små fiskar. MVH Lasse

De gamla RW finns hack som jag gjort som fungerar. Senare modeller - tja - man måste ettdera ha en rätt dyr adapter eller för DCA returpumpar ha nyaste coralbox med nyaste styrboxen.. För de gamla RW pumparna finns en WiFi kontroller (fish streets egna) som fungerar mycket bra. Där har jag tagit avsteg från att använda profiluxen. MVH Lasse

Hur kan du jämföra pH med en ICP test? MVH Lasse

Den här skall vara 65*65*65 bara. Jag har en ide ....... MVH Lasse

Och jag har en sådan här på ingång Nu skall jag bara komma på hur den skall gömmas MVH Lasse