jonasroman

Först en kommentar om svavelvätebildning i en DSB: Som jag förstår det är det samma bakterie(hade en annan uppfattning för något årsedan, men jag tror Lasse har rätt) som kan växla över på svavelväteproduktion om nitrat tar slut, samt det råder exceptionellt låga syrenivåer, alltså båda dessa kriterier skall råda. Men, även om det skulle ske, tex i de djupaste skikten i bädden där såväl nitrat som syre är helt slut, så oskadliggörs svavelvätan på sin väg upp, genom antingen oxidation till sulfat av särskilda bakterier som lever på att göra så, eller så binds det till järn och bildar järnsulfid. Risken för att svavelväte skall komma ut i karet anser jag är obefintlig, och rädslan överhuvudtaget överdriven. Jag har haft min DSB nu i 2.5 år, med alla möjliga nivåer av nitrat, utan bildning av svavelväte. Inte ens en gång när jag grävde i den ända ner till botten för att fånga en fisk, fanns där svarta zoner(som är ett indirekt tecken på svavelvätebildning då det svarta är järnsulfid som bildats för att oskadliggöra svavelväte, se ovan). Och som sagt, skulle så bildas, så tar bädden hand om det. Min bädd kunde i början få ngr enstaka svarta zooner längst ner, men det är normalt med ngr sådana fläckar. Bäddens sand skall skall bestå av korn som är mellan 0.3-1mm. Ej grövre, för dels är det svår att få den tillräckligt anaerob, dels silas det ner skit mellan för grova korn så dessa ej hinner bryts ner på vägen. Med finare sand tar det längre tid för dedritus att silas ner o då hinner det brytas ner på vägen. Målet är således att bädden allra längst ner ser nästan helt ren ut, år ut o år in. Längst upp, på ytan bör den också med tiden vara ganska ren, med inte för stora dedritusansamlingar...då är det ett kvitto på att bädden bryter ner skiten. Med skit menar jag dedrius, dvs organiska ämnen som är mat åt bädden. Av detta skäl skall man ej ha för mkt renhållningsdjur i sanden, utan i princip bara de som självmant bildas i bädden. Nån enstaka eremit kan dock va bra att ha i början innan bädden är igång. Räkna med att det tar 6 mån innan den är i gång ordentligt. Kolkälla kan man dosera i karet, det kan skynda på bäddens effektivitet en aning, men i huvudsak är det långsamma kolkällor, dvs dedritus, som den skall jobba med. Djupet skall vara cirka 12 cm, och det förbrukas lite sand då denna löses upp(pga av lågt ph i de djupaste skikten till följd av CO2-produktion av bakterier), så 2 ggr om året får man fylla på 1-2 cm sand som man bara rör ner lite försiktigt ngr centimeter ner. Arean på min är 20 dm2, som räckt ganska bra till mina 650 liter, hårt belastat system, men möjligen om man skall ha mkt fisk är detta lite i underkant, då mitt nitrat parkerat runt 4-10 ppm. De första 1.5 åren låg det tack vare DSB under 2.

för lågt fosfat kan ju döda dina koraller då fosfor behovs för allt liv, ja inte minst för dom livsviktiga zooxanthellerna. Det behövs förvisso inte mkt fosfat/fosfor, men noll får det inte vara. Jag tycker man kan ibland se på koraller när de blir fosfatbrist...då blir dom bleka pga av zooxanthelldöd, o korallen ser allmänt trött ut. Nollas fosfat kan en korall rätt snabbt blekas, o sen tappa vävnad o dö. Om korallen får extra mkt ljus tycker jag den är extra känslig för för lågt fosfat för då har den ju redan från början pga av starkt ljus reglerat ner sina zooxantheller och är väldigt beroende av att dom som finns kvar mår bra o ger korallen energi.

Grattis!

stiligt:-) återkom med fler ph värden sen:-)

undrar verkligen hur de gör som tillsätter själva o bara köper ett basic salt: 1)för det första,finns det sådana avskalade basic-salt? har ej sett ngt sådant nån gång. 2) För det andra: om du skall tillsätta själv istället så löper du mkt större risk att göra fel. Du måste skaffa minst 10-15 olika kemikalier, samt en exakt våg. varför? det finns ju färdiga salter med det ett akvarium behöver. Kan aldrig se en vinst i att ta bort ngt från ett salt som djuren behöver för att sedan tillsätta det igen. Härma natural sea water, nsw, så är du hemma. 3) För det tredje: skall du punkttillsätta massor av ämnen behöver du stup i ett skicka in ett test till triton/ati. Låter dyrt, osäkert samt onödigt. Varför göra sin egen müsli när exakt samma finns till lägre pris o bättre kvalitet??..... Lyd ett råd, gå på ett bra, korrekt sammansatt salt, dvs ett salt som liknar nsw (obs alla fabrikanter försöker likna NSW, det är endast ngr få ganska betydelselösa avsteg man aktivt gör beträffande kalcium o Kh som inte är någon stor fråga). Den viktigaste parametern vid val av salt är således egentligen bara en sak: Kvaliten på de kemikalier tillverkaren använder, dvs renheten, dvs frånvaro av oönskade ämnen i så stor utsträckning som möjligt. Skälet att salter skiljer sig där, är att det är dyrt med rena kemikalier. Till o med mkt dyrt. Därför skall du vara skeptisk mot ett för billigt salt. There is nothing such a free lunch...

Det är nog som att fråga hur långt är ett snöre...dvs det beror ju på hur mkt kalcium/Mg kranvattnet innehåller kontra din förbrukning. Det är bara att testa så kan du svara själv sen på din fråga:-) Ingen kan svara i förväg på det. Men om jag skall gissa...så tror jag att Mg kan du möjligen slippa tillsätta för det går åt väldigt lite i ett akvarium (med undantag av i början ibland)....men gällande Kh o Kalcium så tror jag inte det räcker i dom allra flesta fall.

Nu är min egenbyggda CO2 reaktor igång med mediat som kom idag från Dräger. pH steg direkt lite till, så det gamla mediet började nog bli mättat. Verkar alltså fungera bra:-) I botten har jag borrat 60 hål a 4mm, men även lagt en grov filtermatta längst ner så kornen inte skall täppa till hålen.

spännande. hur har du tekniskt löst det? Så här har jag gjort:

nu e jag lite trög...förklara mer @Lasse:-)...menar du/ni att denna korta mörkerperiod minskar risken för sexuell förökning, o därmed tillåter att man kör då nåt i stil med 23 timmar per dygn?

@Lasse, läste ditt inlägg..mkt intressant, risk för överinlösning av kvävgas som i sin tur ger kvävgassjuka hos fiskarna. Vad säger "uppfinnaren" om denna kritik? Dom borde fått frågan tidigare? Hursomhelst är jag lika skeptisk som ni. Är inte säker på att det är nyttigt heller för korallerna att slemma varje natt, och kanske bli av med skyddande slemskikt osv??...dessutom är det ju inte alls säkert att ph höjs eftersom det helt beror på inomhusluften kontra karets CO2 halt.

slå gärna ihop trådarna för min del:-). Intressant Lasse, lyssnar gärna på dina argument varför du , liksom jag, är tveksam inför metoden.

intressant...lite vatten på min kvarn där;-)

@LN21, varför en timmes mörker user belysningsperiod?..intressant, men hur tänker du där?:_)

ja att förlänga belysningstiden är nog ett riktigt bra förslag som jag börjar med:-). Jod doserar jag:-) Jag vet ju att ammoniak försvinner via skummaren, gasas bort, men jag tror det är en mkt liten del av N som kan exporteras på det sättet...

Slutar med kolkälla! Mitt fosfat är för lågt, har pga av kolkällan gått ner från kanske 0.06 till "0", troligen 0.01-0.02 (mätt med triton lab också både före o efter). Om fosfat går ner 0.04 ppm så motsvarar det inte mer än en nitratsänkning på mellan 2- 4ppm...för redfieldkvoten 1/10 stämmer ej helt när det gäller bakterier utan där är kvoten snarare 6/1 eller till o med 4/1!!...dvs: nitrat går inte ner särskilt mkt om man har lågt fosfat, då fosfat tar snabbt slut. Ja, då doserar ju en del fosfat vilket teoretiskt är korrekt att göra...men jag vill ändå inte göra det för jag tror att om man både gasar o bromsar börjar saker o ting bli svårgreppat....min käpphäst har alltid varit att kolkälla är bra om vissa parametrar finns, men dåligt om vissa saknas. Ngr sådana som bör finnas är att BÅDE N o P skall vara högt...de som lider av ett isolerat nitratproblemm, där är inte kolkällan verksam, och kan tvärtom skada eftersom fosfat nollas. Eftersom jag hade semihögt fosfat enligt en mätning i januari (0.08) samt inte så högt nitrat ändå (5ppm) ansåg jag att jag låg i gränslandet för att det skulle kunna fungera. Nu har jag testat och kolkällan har ej fungerat i mitt fall mer än det som egentligen var ganska förväntat: fosfat är nu superlågt men sänkningen på nitrat ej märkbar. Om man har som jag, o en del andra, ett selektivt nitratproblem, så är det bättre med metoder som just selektivt sänker nitrat o låter fosfat vara ifred. Sådana är 1)klassisk nitratreaktorer. Men måste matas med kolkälla(som dock ej den vägen tar ner fosfat också då mekanismen här är en helt annan än med kolkällemetoden. Nitratreaktorer bygger på selektiv denitrifikation, medans kolkällemetoden på assimilering av BÅDE nitrat o fosfat. 2) svavelreaktorer. En mkt stor fördel med dessa är att det EJ behöver kolkälla då dessa bakterier är autotrofa. Nackdelen är att de konsumerar lite alkalinitet, men man kan låta utvatten rinna över en kalkbädd. 3) DSB, som jag redan har. Den är alltså för liten nu. gör sitt jobb men den skulle vart större (eller färre fiskar). Något av dessa tre metoder får jag fundera lite över. Nitrat ligger runt 5-7, så det är ingen katastrof.

Jag slutar med kolkälla! Mitt fosfat är för lågt, har pga av kolkällan gått ner från kanske 0.06 till "0", troligen 0.01-0.02 (mätt med triton lab också både före o efter). Om fosfat går ner 0.04 ppm så motsvarar det inte mer än en nitratsänkning på mellan 2- 4ppm...för redfieldkvoten 1/10 stämmer ej helt när det gäller bakterier utan där är kvoten snarare 6/1 eller till o med 4/1!!...dvs: nitrat går inte ner särskilt mkt om man har lågt fosfat, då fosfat tar snabbt slut. Ja, då doserar ju en del fosfat vilket teoretiskt är korrekt att göra...men jag vill ändå inte göra det för jag tror att om man både gasar o bromsar börjar saker o ting bli svårgreppat....min käpphäst har alltid varit att kolkälla är bra om vissa parametrar finns, men dåligt om vissa saknas. Ngr sådana som bör finnas är att BÅDE N o P skall vara högt...de som lider av ett isolerat nitratproblemm, där är inte kolkällan verksam, och kan tvärtom skada eftersom fosfat nollas. Eftersom jag hade semihögt fosfat enligt en mätning i januari (0.08) samt inte så högt nitrat ändå (5ppm) ansåg jag att jag låg i gränslandet för att det skulle kunna fungera. Nu har jag testat och kolkällan har ej fungerat i mitt fall mer än det som egentligen var ganska förväntat: fosfat är nu superlågt men sänkningen på nitrat ej märkbar. Om man har som jag, o en del andra, ett selektivt nitratproblem, så är det bättre med metoder som just selektivt sänker nitrat o låter fosfat vara ifred. Sådana är 1)klassisk nitratreaktorer. Men måste matas med kolkälla(som dock ej den vägen tar ner fosfat också då mekanismen här är en helt annan än med kolkällemetoden. Nitratreaktorer bygger på selektiv denitrifikation, medans kolkällemetoden på assimilering av BÅDE nitrat o fosfat. 2) svavelreaktorer. En mkt stor fördel med dessa är att det EJ behöver kolkälla då dessa bakterier är autotrofa. Nackdelen är att de konsumerar lite alkalinitet, men man kan låta utvatten rinna över en kalkbädd. 3) DSB, som jag redan har. Den är alltså för liten nu. gör sitt jobb men den skulle vart större (eller färre fiskar). Något av dessa tre metoder får jag fundera lite över. Nitrat ligger runt 5-7, så det är ingen katastrof.

På Ö o B

Reaktorn fylls med "kulor" som består av calciumhydroxid i huvudsak(Divesorb), som absorberar Co2 från luften som passerar mediet. På nippeln längst upp tränger man på en slang som går till skummarens luftintag. Luften som nu sugs in i skummaren passerar denna bädd med Divesorb.

Byggt mig en co2tvättreaktor för 40kr. Skulle man köpa en fabrikstillverkad, ja dvs ett plaströr med in o utlopp...kostar det 1500kr. Just sk reaktorer är verkligen ngt jag ej förstår att det kan kosta så mkt för så otroligt lite man får (undantag kalkreaktor för där är det mer prylar fast givetvis även där ett överpris för lite plast). Nöjd, o snygg e den med:-) PS: moderator får gärna flytta träden till "gör det själv" men fanns ingen underrubrik där som passade...?

Bubbelscrubbermetoden..ja så kallas den kanske inte, men ni vet den som det stått lite om på fb, att man placerar en luftsten nära insuget till returpumpen, och låter luftpumpen ngr timmar nattetid vara på, o därmed fylls hela karet med massor av mikrobubblor. Jag har ej testat själv och kommer ej göra just då jag har ingen indikation för att göra det. Jag undrar vilka erfarenheter ni har som testat, och då menar jag om ni verkligen sett ngn tydlig skillnad? Min grundtes, som bygger på ingen egen erfarenhet, utan bara en del teoretiska tankar samt den erfarenhet jag hittills hört från de som testat, är att metoden är ganska verkningslös. Men jag kan ha fel, men det är min ingångstes. Jag tycker bevisbördan ligger på de som introducerat metoden. Någon akvarist hade massor med dino, en annan cyano...mot detta skulle metoden vara särskilt bra...ingen effekt i deras fall. men visst, bara två fall...såklart för lite för att dra slutsatser. Sen att den på ngt mekaniskt vis skulle avlägsna syna, o dino...ja kanske det ...men min erfarenhet är att såväl dino som cyano bekämpas inte i första taget med bara partiell avlägsnade av eländet...särskilt inte när det gäller dino. Så..är detta en fluga eller ligger det nåt bakom?? det står otroligt mkt o osammanhängande om detta på fb...jag är fascinerad av att man kan skriva så mkt om så lite...eller tänker jag fel?... En viss ph höjning har nog dock metoden, för på natten är det sannolikt så att vi har mer CO2 i akvariet än i luften, dvs det avgår CO2 från karet till luften, även om luftens pCO2 skulle ligga runt 600-700ppm. Men om vi har halvdålig inomhusluft även på natten, dvs pCO2 över 800 ppm, DÅ kommer denna metod sannolikt istället sänka pH värdet i karet, OM ph under natten innan bubblorna startar ligger över 7.9. Orsaken är att om vi har ett CO2 på 800 så kommer vi vid jämnvikt med luft få ett ph på cirka 7.9...dvs alla ph värden över 7.9 vid så dålig luft innebär att ökad cirkulation/bubbling, sänker pH ner mot 7.9. Så, metoden är ju inte ens där i alla lägen bra. Isåfall vore det bättre att sätta igång bubblorna på förmiddagen eller tidig morgon, när vi sannolikt har mer CO2 i vattnet än i luften, dvs jämnvikten vill att det avgår CO2 från karet. Fast inte ens det kan man anta utan att mäta såväl pH i karet över dygnet samt helst PCO2(det sistnämnda kan man ju även indirekt se om man tolkar ett akvariums pH kurva rätt) Era tankar?:-) Mvh Jonas

Ang inläggen ovan från fa Mikoto: Även om man ej har stenkoraller och därmed klarar Kh o Ka-förbrukningen med "bara" kalkvatten, finns fördelar med Balling. Alltså jag menar att man behöver inte enbart köra Balling när kalkvatten ej räcker till, utan för att Balling är smartare, enklare, mer lättstyrt, ÄVEN om det så att säga skulle räcka med kalkvatten. Med Balling är det som en volymratt, du kan väldigt exakt o mkt enkelt hålla Kh stabilt, och det är bra för alla organismer, inte bara stenkoraller. Sen är det bra att ha en metod som inte är beroende av avdunstning. Sen är kalkvatten ohälsosamt, frätande pulver och dammande o farligt att andas in. Till sist finns alltid en risk med för högt ph om tex påfyllningen skulle balla ur o börja fylla på för mkt kalkvatten. Jag skulle inte ens om jag körde de enklaste lps, återgå till kalkvatten när det finns så enkla, billiga o färdiga ballingkoncept, där doserpumpar kostar i princip ingenting. Men det är upp till var o en, säger inte att kalkvatten är kasst, bara resonerar kring plus o minus. Jag tycker egentligen det bara finns ett tydligt användningsområde kvar och det är om man har lågt ph som beror på oförmåga av karet att vädra ut överskottet av Co2. Har man däremot hyffsad förmåga att vädra ut Co2 och istället lågt ph till följd av dålig inomhusluft, är det inte säkert att kalkvatten hjälper alls, för då är problemet inte dålig jämnvikt med luft utan snarare tvärtom om, jämnvikt med luft men med med dålig luft. Då anser jag att det är bättre att låta luften passera calciumhydroxid(alltså co2 tvätt av luft till skummaren). Det handlar hela tiden lite om att identifiera var problemet ligger o behandla primärorsaken så långt det är möjligt. Med tillräckligt mkt info kan man ringa in det.

som sagt, har du inga stenkoraller kan det räcka. Du lär märka det, håll koll på Kh o kalcium bara. Jag körde bara lps på 90 talet men det var svårt redan då tyckte jag med bara kalkvatten. Dom nya landvinningarna som Balling o kalkreaktor är en nödvändighet för att hålla stenkoraller så de är en mkt positivt utveckling o förbättring av hobbyn. Håller inte med om att Balling är komplicerat. Tre flaskor, lika mkt dosering från varje, KH styr doseringen, thats it;-)

tror det, nog bara nytt namn, men maila mrutzek för säkerhets skull

Mkt intressant. Har läst tråden först nu. Ganska logiskt tycker jag att ammoniumutsöndringssvaret verkar snabbt och tidsmässigt intimt kopplat till matning. Således borde tarmpassage och upptag i tarm vara snabbt och varför skulle det inte kunna vara det? Till o med hos människa är det relativt snabba passager från intag till distala tunntarmen(kan ej tiderna på rak arm men det känns inte ofysiologiskt med snabba tider o upptag som Lasse förklarar). Sen vet jag inte vilken praktiskt tillämpning detta har i ett hemakvarium mer än att man borde alltså belysa refugiet även dagtid då för att öka ammoniumupptaget när produktionen är som störst. För ngr andra filter eller biofilter går ju inte reglera. Dom tuffar ju på så gott dom kan 24/7. Sen tror jag förvisso att i ett någorlunda vanligt hemakvarium är inte, även utan algrefugium, ammoniakbildningen (mest på dan då vid matning har jag lärt mig i denna tråd) inget problem så frågan är nog en icke fråga. I fiskodlingar där kan jag tänka mig att det är annorlunda. Men i ett korallrevsakvarium, även hårt belastat som mitt..tror inte vi får ngr issues med ammoniak vid inkörda system som är i någorlunda balans med ellee utan algfilter. Jag ser andra fördelar dock med algfilter än just ammoniakabsorptionsbiten, såsom total avlastning av kvävecykeln o lägre nitrat förstås, (o fosfat) samt frisättande av nyttiga ämnen såsom aminosyror till koraller , och viss konsumption av Co2 o produktion av 02 som ju aldrig är direlkt fel i våra system som kämpar efter relativt svåruppnådd jämnvikt.

Vill göra ett viktigt tillägg så bilden blir helt komplett: Som jag skrev så: 1)Vid dosering av kalkvatten(läs hydroxidjoner) så När/Om, vattnet kommer åter i jämnvikt med luftens CO2 så ändras inte pH (mer än den lilla ändring som beror på en liten KH stegring men den är mkt liten), och CO2(aq) samt H2CO3 är samma som innan doseringen med kalciumhydroxid(efter ny jämnvikt alltså). Detta kanske förbryllar en del, för dom flesta erfar nog att pH stiger totalt sett i ett kar där man doserar kalciumhydroxid. Hur kan det då komma sig. Jo: 2) Som jag ganska ofta brukar skriva så är det svårt för flera hundra liter vatten i en glasburk, trots skummare o cirkulation, att komma i fullständig jämnvikt med luftens CO2. Man kan komma ganska nära om man har en bra skummare mm, men processen att uppnå jämnvikt är trög och inte helt lätt att uppnå till 100%. Detta är skälet till att pH stiger i ett akvarium om man doserar kalkvatten. OM karet hade varit i perfekt jämnvikt så hade inget hänt med pH vid dosering av kalkvatten, i enlighet med mitt ovanstående resonemang, för den CO2(aq) minskning som tillförseln av hydroxidjoner initialt åstadkommer, jämnas ut vid jämnvikt, dvs ersätts av nya CO2 molekyler från luften, och CO2(aq) går tillbaka till samma värde som innan doseringen av hydroxidjoner. Nu upprepar jag mig av pedagogiska skäl, detta skrev jag i inledningstråden. Men eftersom vi oftast som sagt ser en kronisk pH stegring vid bruk av kalkvatten, så är detta alltså ensamt ett bevis på att karet står inte i total jämnvikt med luftens CO2. Oavsett om ursprungsvärdet i karet innan dosering av hydroxidjoner är att Co2(aq) är lägre eller högre än jämviktsvärdet, så kommer vi ju alltid initialt vid dosering av hydroxidjoner få en sänkning av CO2(aq). Den sänkningen blir till viss del kvar om jämnvikt ej kan ställa in sig helt, och därmed kvarstår en viss pH-höjning som beror på kroniskt sänkt CO2(aq). Skulle vi öka cirkulationen ännu mer, eller installera en monsterproteinskummare osv, skulle vi kunna blåsa ut den pH höjande effekten som kalkvatten kan(och oftast) har. Således:Ju mer akvariets pH stiger vid dosering av kalkvatten, desto mer i ojämnvikt är karet beträffande luften o vattnets CO2-nivåer.