jonasroman

öppnar du men sen stänger spelar det ingen roll

steglös dimning men molnsimuleringen är dåligt programmerad. Programvaran är ett hastverk, och ingen high end känsla alls.

ok, men var ändå försiktig...lovar dig, sps trivs inte i för högt nitrat o vid nitrat över 50 ppm så dör många sps. vilken reaktor har du beställt?:-)

Nitrat 25 kan få flakmontiporor att stanna i växten o bli gråa. Där är orsaken skulle jag säga. Sett det flera ggr. Mont är en mkt bra indikator på högt nitrat. Dom gröna är mer känsliga än dom röda.

Det har jag sett förut och beror på att den växer för dåligt. Det kan i sin tur bero på de klassiska orsakerna till att en sps ej växer där jag i första hand skulle gissa på för höga näringsvärden där tex ett nitrat över 25-50 har denna effekt på särskilt montiporor. Mont är en jättebra nitratindikator, särskilt den flakväxande gröna. I mitt kar började den ledsna redan när nitrat gick över 10ppm. Även ett fosfat på kanske över 0.1 skulle nog kunna avstanna växten. För lite ljus är det sällan, montiporor klarar många olika ljusförhållanden o blir mörkare bara(ej gråa) vid för lite ljus o ljusare vid starkt. Har nästan aldrig sett en montipora fotoinhiberad. Brist på spårelement tror jag inte. Det kan göra så vissa koraller ej får den där sista färgklicken men inte så dom dör. Det gråa är nämligen tecken på helt avstannad tillväxt o syns oftast i mitten först på flakväxande. Kolla nitrat o fosfat i första hand. Särskilt nitrat är jag nyfiken på.

Det borde inte va svårt att med 24 ml nopox i en reaktor på 10 liter få en total reduktion av nitrat. 24 ml är en mkt stor mängd kolkälla när vi pratar om Nopox. kan du inte ta lite bilder igen på mediet?. det skall vara luddigt o massor med klegg, och jag vill nog påstå att du skall ha 0 verkligen på nitrat på utvattnet om du skall anse reaktorn vara inkörd. Alltså, hur länge har du kämpat med denna nu? Det är nåt som inte stämmer...jag tror inte det handlar om detaljer i dina flöden...så svårt skall det inte va....

är det verkligen sannolikt?, att om du tillför snabba kolkällor, så premieras trots det tillväxt av andra bakterier än denitrifierarna? Denitrifikationsbakterier är ju ganska lättflörtade, dom är redan etablerade när syre fanns i början. Låter konstigt att om du tillför snabb kolkälla sen, att den skulle bypassa denitrifierarna, pgr av att andra anaeroba icke denitrifierare skulle käka upp kolkällan o inget blir kvar till denitrifierarna...? Hur kan du visa att det fungerar så? det jag läst om denitrifikationsbakterierna så verkar dom rätt så på hugget...för nu pratar vi ju om dosering av snabba kokällor. Snabba kolkällor+nitrat samt inget syre....det låter som denitrifierarna borde stå för merparten av redoxvärdet....i en situation med långsamma kolkällor kan jag förstå ditt resonemang, men att det skulle bli så här i en reaktor matad med snabba....?...det går lite emot det du tidigare sagt om denitriferarnas favör av snabba kolkällor...eller? Och, isåfall, exakt vilka andra anaeroba bakterier skulle det va? Eftersom nitrat är det nästa oxidationsmedlet efter syre, så låter det märkligt att andra anareober med andra elektronmottagagre än nitrat, skulle favoriseras så mkt så länge nitrat finns...?? Nitrat reduceras ju före de andra elektronmottagarna, av energiskäl....tycker forfarande det är mkt märkligt att denitrifikationen inte går bättre i denna reaktor efter så lång tid o med såpass mkt kolkälla trots allt. Jag skulle inte utesluta att det finns nåt mekanisk skäl att bakterierna ej fäster...helt enkelt för lite area...?

tillverkaren avser inte att reaktorn skall fungera som en anareob denitrifikationsreaktor, utan som en aerob kolkällemetodreaktor. Min huvudkommentar om denna reaktor gäller den tänkta principen.

Denna uppdatering var behövlig för jag tror dom var lite snett ute när dom tidigare lärde ut att man skulle avlösa i slutet. Av färgerna att döma tror jag dom har en mkt liknande reagens nu som salifert, dvs kanske bromocresolgrönt+metylrött men lite olika relation då omslaget är inte helt identiskt. Om man tittar på de tre vanligaste reagenserna´s ph när dom slagit om helt så sker det vid följande ph: bromocresolgrönt:3,8 Metylrött: 4,2 Metylorange: 3,1 omslagen sker gradvis så tex bromocresolgrönt blir blågrönt vid pH 5 (grå från blått, via blågrönt, grönt till gult), metylrött går från gult till röd, metylorange går också från gul till röd men slår om senare som sagt. Så vid ph 4.5 som vi vill stanna vid så är bromocresolgönt svagt blått fortfarande, och metylrött nästan helt rött, det borde blir ganska lila, som på bilden. Så som ni ser, särskilt om man använder metyloranget är det stor risk att läsa av försent o få ett falskt högt värde. Kanske var det en sådan reagens @Lasse hade som fick 1.5 fel? Skillnaden i en rejäl förbiåkning till tex pH 3.8 jämfört med den önskvärda 4.5 (varierar) är ett dKH-fel på 0.53dKH. sen tycker jag videon ger ett intryck av att färgomslaget är mkt distinktare med salifert. Dessutom förstår jag inte varför man behöver en hållare...tar tid o är klumpigt, enligt mig, men det kan ju va en vanesak. För det tredje så ser man ju hur spetsen på sprutan berör testvattnet! (ser jag fel?)...då är den spetsen kontaminerad o kommer ändra syrans konc nästa gång. Om syran bara ändras med 1% i konc så får du ett fel i dKH på 0.1dKH. Felen adderas, o snart har du ett stort fel. Detta med KH är inte enkelt, men kul;-)..

Håller med, men man bör nog då addera lite mer fysiskt "sterilt" media, för arean blir inte så stor på bara biopellets. Dessutom finns risk att dosen kolkälla blir för hög. I en AM -reaktor med deniballs, är kvoten deniballs/biobollar 1/10...man kanske inte behöver lägga sig där men ngt mer bör man nog stoppa ner.

Ditt tillägg kom efter att jag svarat. Men Lasse, nu är det ju så att Dimorb tillsätter snabba kolkällor i massor!, o liokförb--nat...sker ingen denitrifikation( så mkt som vi vill)...och i hans fall, eftersom det ju handlar om snabba kolkällor här, så borde väl redoxen vara kopplad till denitrifiaktion?. Jag pratar om detta fall, matning med snabba kolkällor, det är det jag menat hela tiden. När du pratar om att redox ej behöver va kopplad till denitrifiaktion jämför du med en bädd som är naturlig o ej får externt tillförd snabb kolkälla...eller?...det är ju inte den setupen vi har här. Och det sambandet gäller ju dessutom isåfall bara inledningsvis innan snabba har bildats...du säger ju själv att det blir ett självspelande piano trots frånvaro av extern tillförsel av snabba. Och det är därför som jag ej förstår hur du i detta fall kan säga att redoxen ej är kopplad till denitrifiaktion ...han kör ju med snabba. jag tror fortfarande det beror på att han saknar biomassa, så därför händer det inte tillräckligt mkt....vad kan vara fel? som jag sagt, substratet?

Du skriver så här i den tråd jag faktiskt minns: "Detta sker också i tidigare skede genom lysering - jag driver ett antal denitrifikationstankar utan tillsättning av snabb organiskt kol, det tillverkas inne i bädden i stället. Så det snabba organiska kolet tar inte slut - det tillverkas i stället i nedbrytningsprocessen." Här säger du alltså att denitrifikationen avstannar inte trots att man ej tillsätter snabbt kol då detta bildas i bädden av att andra bakterier bryter ner långsamt till snabbt. Sen säger du i denna tråd "se vad som händer om du slutar tillföra snabbt kol"...då talar du emot dig själv. Jag förstår såklart att snabbt kol är bra för denitrifikationen(mer effektiv än långsamt), och jag förstår också att långsamt kol i en bädd kan brytas ner till snabbt av andra bakterier än denitrifierarna, o därmed förstår jag också att en bädd slutar ej denitrifiera även om du slutar tillföra snabbt kol, o därmed tror jag mig också förstå att det borde finnas ett direkt samband mellan redox o sannolikhet för denitrifikation. Du har inte visat mig på ngn artikel som säger att denitrifiaktionsbakterier ej kan bränna långsamt kol (för vår historiska diskussion handlade om metangasbakterier, ej denitrifierare, som ej kunde det, vilket jag dessutom köpte efter att läst den artikeln du postade). Således kvarstår frågan och jag tror inte jag behöver söka på minnesmottagningen imorgon;-) /Jonas

Våra dåtida diskussioner handlade väl om CO2 som eletronacceptor och dessa metangasbildande bakteriers krav. Inte om att denitrifikationsbakterier ej kan bryta ner större organiska molekyler. Jag får väl leta upp den tråden o se om jag får söka på minnesmottagningen imorgon;-) Jag ifrågasätter inte att snabba kolkällor är bränsle åt denitrifikationsbakterierna. Klart att processen går långsammare om man minskar på snabbt organiskt kol, men då stiger också redox! (det jag jag bevisat i mitt filter). Dvs jag tycker inte du har bemött min fråga fullt ut. Har du länk till våran tidigare tråd så jag kan se om jag får svar där?

Som en del vet har jag bytt belysning till GHL´s Mitras Lx7. Ville ha möjligheten att ha "moduler" för att enkelt kunna mer skräddarsy mängden ljus/enheter. Skälet att jag valde Mitras var att dom ej har linser samt hade lite mer vita dioder än andra vilket jag gillar, för att få ett vackert ljus. Här följer mina intryck: Programvaran, GCC: Grafiskt ganska primitivt, känns som man kunde lagt ner lite mer tid på det. Engelskan är inte perfekt, och lite opedagogiska och märkliga benämningar, som tex "illumination" när man menar helt enkelt en diodkanal. Lysdioderna har olika namn på olika ställena och på ett par ställen endast tillverkningsfabrikatet, såsom Osram, Oslon. Alltså helt omöjligt att veta vilken diod det är, tills man lärt sig det genom trial and error. I början på programmet kommer först en tabell med fysikaliska karaktäristiska om varje diod vars syfte är lite oklart. Den viktiga tabellen, där du gör ditt ljusprogram, kommer sist. Men till slut kommer man in i det viktigaste, grafen som ritar upp ljusbilden. Där är programmet bra och lättskött, bättre än PS, och tillräckligt snyggt. Dock ngr buggar, där procentsiffrorna ej stämmer med "handtagen" alltid(möjligen inte i sista versionen verkade funka bättre). Dessutom visar inte procentsiffran rätt när man utnyttjar Power balanced technology, men förhoppningsvis gör det i verkligheten, ngt som därmed ej går att kontrollera. Småsaker, men ändå. Molnsimuleringen är också lite opedagogisk, där man ställer in tiden mellan två moln...ställe man in den tiden till 0 sekunder känns det ju som att det borde vara lika med att det är moln jämnt, men då är simuleringen av helt. Det står visserligen som förklaring, men ger programmet ett lite halvfärdigt intryck. Månljuset är heller inte helt intuitivt, där man måste ange tiden för månljus dels i simuleringen, men också sedan i själva ljusprogrammet. Det sistnämnda borde mjukvaran sköta automatiskt. Däremot fungerar molnsimuleringen väldigt fint, när man väl ställt in rätt. Mjukt och utan buggar. Wifi-uppkopplingen är också lite opedagogisk för oss som är ej IT-tekniker, med inga instruktioner alls i manualen, utan där får man leta upp ett YT-klipp, och sedan själv ta reda på sin IP-adress, o skriva in den manuellt. Programmet glömmer sedan adressen då o då, trots detta. Men det fungerar till slut, om än inte användarvänligt. MyCLoud-webbgränssnittet känns lite ofärdigt. Den når den riktiga "light comoposer". Man når bara varje enskild diodkanal, och det går inte ställa in ett schema på det sättet. Vet inte vad man skall ha mycloud till just nu. Gränssnittet är inte high end. Jag är inte så imponerad av mjukvaran. Den rimmar inte med hårdvaran, som dock är det viktigaste och är som följer: Hårdvaran, lampan:detta är ju såklart det viktigaste, och förlåter den ofärdiga programvaran en hel del. Byggkvaliten är mkt hög och designen är på topp. Den snyggaste lampan jag sett. Ljuset, det viktigaste, är först svårt att ställa in pgr av hela 4 vita dioder av lite olika sort. Men till slut lyckades jag med det och fick ett fantastiskt fint ljus!. 100% nöjd med ljuset, bra spridning, minimalt med skuggor, o ingen som helst discoeffekt. Tillräckligt med glitter (ganska lite faktiskt), och ett frisk klart naturligt vitt ljus (som såklart går att få till vilken temp som helst). Lampan har hängt sig 2 ggr men sedan har det inte hänt. Får ändå en känsla av att firmware är mycket stabil. Biologisk effekt: det allra viktigaste. Ser redan en ökad utfärgning!. Tror det beror på UV kanalen. Tillväxt är för tidigt att uttala sig om, men den kommer säkert den med. Effekten på lamporna är inte riktigt så hög som man skulle kunna tro. De sk 195 watten respektive 125w(låg energiläge) är långt ifrån vad ljuset ger, det är hela enhetens förbrukning. Så kanske andra leverantörer också anger(skulle jag tro), men räkna alltså med i ljuseffekt i lågenergiläget max 90 watt, och kanske max 120 max i högenergiläget, om vi talar om ljuset. Sen är det ju inga linser, så risken att bränna korallerna känns mkt liten. Jag kör redan på 100% i lågenergiläget med 4 moduler, o ser inga som helst tecken på för mkt ljus. Så skall man köpa dessa lampor bör man nog ta till lite i överkant rörande antal moduler. Jag tycker inte GHL´s rekommendationer på hemsidan är helt korrekta om man skall köra sps, men säkert rätt om man ser till ett medelakvarium(jag lydde inte dom, tog 4 moduler som är rätt antal för mig). Men en fördel är helt klart att man pgr av frånvaro av linser, ej får ngr hot-spots o därmed ej bränner korallerna så lätt. Manualen: Ja den rimmar med programvaran. Lite ofärdig och ej helt pedagogisk. Utelämnar hela partier (som tex wifi). Summary: Mkt fin lampa med ett vackert och biologiskt effektivt ljus. Snygg design, och hög kvalite på bygget. Manual och programvara(inkl myGHL) får underkänt, men torde vara ganska enkelt att förbättra och är trots allt inte det viktigaste. Bortser jag ifrån det, vilket jag gör, så skulle jag inte valt någon annan lampa än denna även om jag fick välja om. Nöjd alltså:-) /Jonas Roman

Att det finns andra bakterier som nyttjar andra elektronacceptorer vet jag såklart, det jag undrar är varifrån du läst att de bakterier som nyttjar nitrat som elektronaccepotro endast vill ha snabba kolkällor? Det är ju frågan, för vi har en omgivning som är anaerob, dvs inget syre, så alla andra elektronacceptorer förutom syre står till buds, dvs de du listade i länken. Du har själv sagt, och det skriver jag under på, att nitrat är förstahandsvalet när syre inte finns, då detta ger mer energi än om man tex "andas" med järn, sulfat eller rent av CO2. Så om det skulle vara så som du säger att redoxen ej är kopplad till denitrifkationskapaciteten så skulle alltså denitrifikationsbakteroerna vara unika i det avseendet att dom stannar, trots förekomst av nitrat, OM det inte finns snabba kolkällor? , Min fråga var alltså mer exakt: stämmer det att en denitrifikationsbakterie ej andas nitrat(stannar av) om det inte finns snabba kolkällor, men ändock nitrat och ej syre??. Dessutom så finns ju alltid lite snabba kolkällor med för så fort vi har en anareob miljö så kommer ju massor av även andra bakterier i enlighet med det du skriver, börja bryta ner organiskt kol, och därmed skapas mindre o enklare kolkällor, som isåfall denitrifiaktionsbakterierna får. Jag undrar alltså om det kan finnas en anaeorb miljö, MED nitrat, UTAN syre, MED lågt redox följaktligen, som INTE skulle denitrifiera. För det är ju det du säger väl?Då hade ju denitrifikationen aldrig fungerat på naturlig väg, utan bara om vi tillfört artificiellt enkla kolkällor utifrån. Det vet vi ju att så inte är fallet, där vilken djup sandbädd som helst denitrifierar för fullt , UTAN tillförsel av enklare kolkällor. Givetvis gasar vi på processen ytterligare om vi tillför mer snabba kolkällor, men då sjunker också redox helt synkront med denna tillförsel. Jag förstår därför inte vad du menar med att det inte skulle vara ett samband mellan lågt redox och denitrifiaktion.

nej:-(...biopellets:-(....hmm....finns en del problem med dessa...för det första är ju detta ingen denitrifikationsreaktor, detta är vanlig kolkällemetod, så du måste ha rätt kvot N/P for att nitrat skall brytas ner. En svaghet med kolkälla, funkar ibland, ibland inte alls. Det är inte så enkelt att veta vilket för du har inte möjlighet att mäta nitrat o fosfat så ofta o så noga. Sen om den funkar, så har du begränsad möjlighet att styra den, risk för nollning av nitrat eller fosfat. Sen när ettdera är nollar kommer den sluta fungera igen. Kan gå, men då skall man i princip ha för högt av både fosfat o nitrat o helst hyfsat i kvoten 16/1...hur många har det...få skulle jag tro. Men de som har det, där funkar den. Jag skall inte övertala dig nu, men hade jag en akvariebutik hade jag inte rått en kund till biopellets utan att veta detaljer om N o P samt en del historik om karet. Posta hur det går, för oavsett sp vill vi hjälpa till, även såklart att få ut det mesta ur denna reaktor.

det var ju det jag sa;-), du kan inte gasa o bromsa den, den har sin inbyggda maxkapacitet utifrån mängden svavel. det är en begränsning om du finner att reaktorn ej räcker till.

Inte jag heller @Lasse, som jag tror du vet..jag är ju en ganska envis typ som du vet;-)....här har ju trådskaparen hållt på i evigheter...mkt längre än det skall ta för att ett sådant här filter att mogna..eller?...då måste man stanna upp o fundera på om nåt fundamentalt är fel...det var så jag menade...Men okej...dom sista uppdateringarna talar för att det är på g...men visst är det konstigt att det tar sån tid? mitt kickade in o fylldes av massor av gegg på 4 veckor....hur kan det va sån skillnad?...snabba kolkällor..okej, men han matar ju med snabba i massor väl?...jag matar med knappt ngr snabba kolkällor alls, o ändå går min på full fart. Är det säkert som du säger att denitrifikationsbakterierna bara vill ha snabba kolkällor? Varför finns ingen direkt koppling till redox o denitrifikation menar du? vilka andra bakterier skulle isåfall svara för uppkomsten av den låga reodxen? är inte det denitrifikationsbakterierna som först slukar syre, som ger den låga redoxen..?vilka andra bakterier är det isåfall som jobbar som ger den låga reodxen om det inte är denitrifikationsbakterierna? Upplys mig lite om det, för jag förstår inte helt.

Hanna tror jag mäter konsekvent 0.2-0.3 för högt...den använder sig av en helt annan metod, ej titrering utan en konstant mängd syra, sedan är det alltså helt enkelt en pH mätare baserat på en fotometer med bromocresolgrönt...så denna teknik bygger på att pH kurvan(titreringskurvan) för svavelsyra är linjär under pH 4.0, vilket den inte helt är...så denna metod borde, om jag tänkt rätt, mäta mer fel ju högre KH är...jag har mätt med Hanna o jämfört med manuell titrering med pH elektrod, som ju är referensmetoden(o även mot salifert) o funnit att den visar ganska konsekvent 0.2-0.3 för högt. Vore intressant om fler har har märkt detta? Räcker att jämföra med en salifert om man med en salifert läser av vid första omslaget (lila).

sorry då läste jag fel, var det 1.5?...oj...okej, ja då kan det nog varit nåt annat fel..dvs konc på syran....för felavlösningsbiten ger aldrig ett större fel än ungefär 0.2dKH eftersom kurvan är så brant runt ph 4.5-4.0....för varje tiondels pH inom detta område har vi ungefär en skillnad på 0.08dKH. Så i ärlighetens namn blir det hyfsat ok även om vi läser av vid ett senare färgomlsag. Ett fel på som sagt max 0.2 dKH.

Just beträffande metylrött så är faktiskt färgomslaget vid ngt högre pH så där kan man tänka sig att läsa av vid fullständigt omslag...men ni hör ju...hur skall man veta vilken exakt reagenskomposition dom har? Det finns bara ett sätt...testa mot en pH elektrod för det aktuella testet. För salifert så gäller då att vid första antydan till omslag, dvs lila, har vi nått fram till ett pH runt 4.3, dvs hit men inte längre. Jag tror red seas nu ändrade instruktioner är i enlighet med detta, troligen har dom metylorange, och det har ett alldeles för lågt pH vid fullständigt omslag (under 4.0 rent av). 3.8 tror jag om jag minns rätt. Där skall man isåfall läsa av precis vid första antydan till omslag. jag skall köpa ett nytt red sea test o mäta lite, o se vad som verkligen gäller.

Det gällde även salifert, att när det kom till kritan säger dom enligt mig det rätta( ett YT-klipp eller liknande) "läs av vid första tecken på omslag".

det kan nog ha o göra med att vi har olika lätt att uppfatta olika färger, genetiska skillnader mellan oss. Därför tror jag mer på pH elektrod som bas i min KH maskin, by the way, även om en fotometer ej är färgblind skall den programmeras av en människa.

För att avgöra om du skall läsa av i början eller slutet av färgomslaget måste man veta vilken pH reagens dom använder. Generellt så är det dock så att det flesta reagenser slår om UNDER ekvivlanespunkten, dvs man skall oftast läsa av vid första antydan till färgomslag. Jag har testat lite olika färgomslag och det ph som då gäller, och man går ofta för långt. Den reagens du pratar misstänker jag är metylrött eller möjligen metylorange. Båda slår om lite för sent, alltså vid ett pH under 4.5. Det är troligen därför du uppfattade att testet visade 1.5 för högt. Läser du av vid fullständigt färgomlsag har du troligen åkt förbi titreringspunkten med ett par tiondelar. Om du tex jämför att stanna på pH 4.5 jämfört med 4.2, så skiljer det i dKH ungefär 0.18KH...dvs det stämmer rätt bra med ditt felvärde. Ett test som gör lika varje gång är det inget fel på egentligen, utan då har användaren läst av vid fel punkt. Överhuvudtaget är det oavsett kombo av reagenser, mkt mkt mer diffust med reagenser jämfört med ph elektrod, när man nåt den korrekta pH punkten. Den korrekta pH punkten varierar egentigen dessutom lite beroende på KH värdet där ett högt KH har lite lägre titreringspunkt(4,3) medans ett lågt har sin slutpunkt vid pH 4,5 och då har du definitivt bara ett allra första färgomslag när vi talar om de reagenser vi använder oss av(bromocresolgrlnt, metylrött, metylorange). kort sagt, läs av vid första antydan till omslag. Verifiera detta med manuell titrering med pH elektrod ner till pH 4.3(eller rent av 4.5) så ser du att det stämmer rätt bra.

Salifert KH test är mkt bra. Jag har testat detta test mot manuell titrering med pH elektrod ett oräkneligt antal gånger, och Salifert, om man är noggrann, är spoton. I Salifert har dom som titreringsvätska svavelsyra på 0.011 Molar.(=0.022N) Så länge den syran inte är kontaminerad av en slarvig akvarist som doppat pippeten i ngt annat, och att man verkligen drar upp 4 ml, samt har ett helt rent rör som sköljts med det vatten som skall mätas (o inte nån vätska är kvar) och att man avlöser när första färgomslaget sker till lila, så får du utan tvekan ett helt rätt värde +- 0.1dKH eller bättre. Färgomslaget är dessutom mkt distinkt då man i reagens har en kombo av bromocresolgrönt (blått till gult) och metylrött(gult till rött). Då blir första omslaget till lila ungefär vid pH 4.2-4.3.