jonasroman

skulle va kul o hälsa på:-)

Update: I apologize for maybe repeating myself, but it is better to be transparent so you now what is going on for you. The accuracy and precision goal is achieved. I have around 1000 measurement with my machine/prototype now, so we are ready going one step further to take this to a commercial product as soon as possible. It will be quite soon a more official announcement, when we have the more public prototype-version ready to show you(working on that now). I/we will let you know soon.

Även det vet jag naturligtvis @Lasse. Det är helt frivilligt sen för var o en att välja det fabrikat som faller en på läppen....en sak lovar jag, om jag släpper en produkt, kommer kunden bli nöjd. Jag har slipat på denna ide nu sedan i augusti och har 1000 mätningar med min maskin, så jag börjar bli rätt så positiv till min maskin. Nu är det dock den nästan svåraste biten kvar...att omvandla min prototyp till en riktig, godkänd, prisvärd, kommersiell produkt. Där är jag nu, och i full färd. Jag behöver ert stöd o uppmuntran, för det är mkt jobb, och jag har lagt ner ett oräkneligt antal timmar på detta redan såklart. /Jonas

och varför har han inte fått igång filtret? nåt är grundläggande fel i detta filter, o jag tycker han gjort allt rätt, så vad finns kvar: dåligt media, med för lite area eller egenskaper som gör att bakt ej vill fästa?? Tyckte det såg ut som en vanlig filtermatta...det är nog för liten area helt enkelt i detta media. Byt till biobollar säger jag igen..mitt filter var i full gång på 4 v....

Fosfatremover består en en mix av järnhydroxid, och järnoxidhydroxid. Fe(OH)3, samt FeO(OH)2. Fosfat i våra kar befinner sig i 80% i formen HPO4, och 20% som PO4, och helt försumbart lite som H2PO4. HPO4 bidrager till alkaliniteten i det att HPO4 joner tar upp en vätejon o bildar H2PO4, när pH går tillräckligt långt ner (dvs när vi gör ett KHtest så kommer HPO4-jonernas bidrag räknas in). PO4 har ett dubbelt bidrag till alkaliniteten då dom tar upp 2 vätejoner allteftersom pH närmar sig pH 4-4.5 där ett alkalinitetstest stannar ungefär. pKa värden för fosforsyra är cirka 2(H3PO4),7(H2PO4) resp 12(PO4), vilket betyder att den tredje vätejonen kommer aldrig tas upp i en mätsituation när vi titrerar fram alkaliniteten, så vi kan helt enkelt sammanfatta det så här: HPO4, som 80% av vårt uppmätta fosfatvärde befinner sig som, ger ett enkelt bidrag till alkaliniteten PO4, som 20% av vårt uppmätta fosfat befinner sig som, ger ett dubbelt bidrag till alkaliniteten. Totalt då ger vårt uppmätta fosfatvärdet ett bidrag till alkaliniteten med en faktor med: 1.2 Nu om vi lägger ner lite Rowaphos, så kommer HPO4, och PO4 bindas, i utbyte av 2 st hydroxidjoner: HPO4 + Fe(OH)3----(OH)2 + Fe(OH)2HPO4 (är inte hundra på formeln på den nya bindningen mellan järn o fosfat men det spelar ingen roll nu) Så vad händer då med alk totalt: Ett tillskott på 2 OH-joner och som var o en ger ett enkelt bidrag till alk, och en förlust på en fosfat som gav ett tillskott med 1.2--- Summa summarum vid bruk av GFO och avlägsnandet av 1 mmol/l fosfat borde alk stiga med 0.8meq/l. Räkneexempel: Ett kar med 0.08 ppm fosfat som vi sänker till 0.02ppm med GFO, där förlorar vi alltså 0.06 ppm fosfat. 0.06 ppm--0.0006mmol/l---alk ökar med:0.0013dKH Man kan nog därmed fastslå att KH-påverkan vi bruk av GFO är försumbar;-) Jonas

krascha filtert går nog inte, tvärtom vet man att denitrifiaktionsbakterier mår bra av att ibland få andas syre, då detta ger dom mer energi så dom kan lättare syntetisera de enzym som sedan behövs under de anareoba förhållandena att reducera nitrat. Jag tycker fortfarande det är konstigt att du mäter nitrat på utvattnet med det låga redoxen o det låga flödet. Har du gjort rent proben? Dina redoxvärden stämmer inte gentemot dina nitratvärden på utvattnet. Skulle proben verkligen visa helt rätt, så tror jag fortfarande du har för lite bakterier i din reaktor och då tror jag som jag sagt att det är inte uteslutet att det beror på ett dåligt media. Biobollar vet jag fungerar. Om du inte får ordning på detta snart skulle jag startat om allt o kopierat Aqua medics recept...

Jag vet Lasse redan sett den länken. Ett patent på namnet. Inga stora företag har visat upp något än, inte ens en prototyp. Ord räknas inte, man skall ha nåt att visa upp. Det har endast jag och Jim W gjort hittills. Vad som händer bakom de stora företagens kulisser har vi ingen aning om. Jag känner mig ganska lugn därvidlag tills jag ser något med egna ögon. Jag vet ju vad jag har. Announcement utan bilder säger inget. Kolla på mindstream. Med det sagt tror naturligtvis jag också att dessa företag kommer bygga en maskin så småningom men med tanke på den tid det tagit för Neptunus för deras senaste pump som fortfarande inte är ute, lär det nog ta sin tid. I viss mån är detta en tidskapplöpning men i slutändan är kvalité pris o funktionalitet det som vinner. Sen tror jag faktiskt att marknaden är stor nog för flera spelare för en produkt som inte finns alls än i princip. Tack för allas uppmuntran. Det gläder mig:-) Jonas

Denna maskin kommer ha en fördel framför de enheter som tillverkas av ett specifikt datorföretag , i det att min/vår maskin blir en sk standalone-enhet och kommer därmed få full funktionalitet oavsett vad du i övrigt har för reglerutrustning:-)

Tusen tack:-)

Nu händer grejer på min KH-maskins-front UPPDATERING: Jag har sedan min demo på sjöfartsmusset byggt en andra prototyp med förbättrade funktioner, mjukvara, mindre vattenåtgång, samt reglerande funktioner både vid för lågt och för högt KH. Således regelring såväl uppåt som neråt. Förbättrade o förenklade kalibreringsrutiner. Jag har kört en långtidstest nu sedan i november och inga issues, buggar eller annat sedan mitten på december, så programmet verkar nu vara rock-solid. Jag har kanske 1000 mätningar nu med maskinen, och precision o accuracy ligger på +-0.05dKH vid nykalibrerad pump. Med tiden kan den drifta till ett fel på 0.1 dKH som är helt ok, men ju oftare man kalibrerar pumparna desto oftare ligger man kvar på det lilla felet +-0.05. Kalibreringen tar lika lång tid som att tömma skummarkoppen. Nu till den största nyheten: Jag har sedan i december inlett ett samarbete med ett professionellt företag (ej svenskt) som med mig som designer o konstruktör, bygger just nu i deras fabrik en första prototyp med deras företagsnamn på. När denna är klar kommer vi ut med en mer officiell annonsering om vårat samarbete, företagets namn etc. Håll ögonen öppna, vi kommer snart med en officiell annonsering på alla större internationella forum samt kanske på en mässa inom kort i USA. Vi vill dock inkludera lite bilder på en fabrikstillverkad prototyp först, så våran announcement blir substantiell och seriös. /Jonas Roman

Du skall naturligtvis ha 0 i nitrat på utvattnet..allt annat betyder att du inte har full denitrifikation i reaktorn...okej, har du en liten liten antydan till nitrat, typ lägsta färgskalan o knappt det, det må väl vara hänt, men över den nivån tolkar jag som att reaktorn inte arbetar optimalt. Om den tex går på 4 liter i timman skall den helt enkelt "rena" 100 liter vatten per dygn fritt från all nitrat. Har du tung belastning kommer du behöva denna effektivitet. Min reaktor går på 4 liter i timman med helt 0 i nitrat på utvattnet, och då håller jag nitrat i karet på stadiga 5 ppm, faktiskt ej lägre. Jag har hyfsat hög belastning men inte enorm sådan. Så att du mäter nitrat trots -225mv på redoxen får mig att undra ett par saker: Visar verkligen din probe rätt? Kanske den skall rengöras o helt enkelt visar falskt lågt? det förklarar isåfall en del. Du kanske i själva verket bara ligger på -150mv eller högre? Min reaktor visar tydligt hur denitrifikationen ej blir fullständig när redox är över -200mv. Jag ligger som sagt oftast mellan -300 till -400mv, då är det det alltid 0 på utvattnet. Om reaktorn går under -400mv luktar det svavelväte, detta sker ganska exakt vid -400mv. Om jag fattat dig rätt så kan du alltså ha ett flöde nu på 3.6 liter i timman o ändå hålla hyfsat låg redox? isåfall verkar du vara nära målet, men som sagt, ta upp redoxelektroden o borsta den mkt försiktig med en mkt mjuk tandborste under varmt kranvatten o återplacera den i reaktorn o vänta 12 timmar innan du litar på värdet o se vad elektroden visar då. Ev kan du behöva göra ren den i saltsyra med, 0.1M i 15 min. Flödet är ju inte så noga för datorn stänger ju av flödet utifrån redox. Bara flödet är såpass högt så datorn får chans att stänga av ibland som ett kvitto på att du ej ligger för lågt i flöde. Om du tex har ett flöde från slangpumpen (eller vad du nu har för pump) på tex 4 liter i timman, så kommer ju datorn stänga av o på så redox ligger där du vill ha den. Jag har lagt mina värden så datorn slår på slangpumpen vid redox under -200mv och slår av den vid redox över -180mv. spannet på 20mv har jag för att den inte skall stå o slå av o på hela tiden om den ligger nära dessa gränsvärden. Då kommer det ju bli så här att när redox går under -200mv startar pumpen. Den går ända tills redox går över -180mv. Där är den sen avstängd tills redox åter går under -200mv. I praktiken hos mig går pumpen nästan jämnt därmed för jag kör med nopox såpass tätt så jag nästan aldrig gör mer -180mv, för att helt enkelt maximera reaktorns kapacitet. /Jonas

varannanvecka. Den mäter för lågt med tiden (min i alla fall)

problemet med svaveldriven denitrifikation är att du kan inte styra den på samma sätt för den behöver ingen kolkällla, o därmed förlorar du "volymratten". En annan nackdel är att på utvattnet, bildas svavelsyra, som alltså sänker alkaliniteten i karet naturligtvis. Vill du motverka detta måste detta utvatten droppas, gå via en bädd med kalkkross. Då kan du kompensera denna negativa effekt till viss del. Men det blir ju lite mäck och som sagt, denitrifikationskapaciteten blir svår att påverka då den går på den fart den går (baserat på mängd svavel i reaktorn). Jag valde bort detta alternativ av dessa skäl. Dessutom tror jag den tar längre tid på sig att starta upp, men där är jag osäker.

Och egentligen inte PAR heller utan PUR, dvs den delen av PAR som ligger inom de områden som zooxanthellen fotosyntetiserar, dvs klorofyll a o c´s absorptionsområde...450nm samt 660nm ungefär

du skall inte bli av med zooxnathellerna!, det är korallens livlina, hela biologin bygger på dessa. Man vill dock ej ha för många=för brun korall. Men för få=för ljus korall som till slut svälter ihjäl/dör eller snabbare i RTN/STN. För att få lagom mängd zooxantheller krävs som regel relativt låga näringsvärden men ej för låga. Jag skulle säga enligt min erfarenhet i alla fall, att nitrat bör ligga på 0.5-5, och fosfat ej under 0.02, men ej över 0.04...då har korallen förutsättningar att få en ganska lagom densitet på zoox=lagom ljus,mörk=snygga färger på korallen då dessa andra pigment (solksyddspigment) rent visuellt kommer fram. För övrigt tycker jag inte bilden beskriver en särskilt ljus korall, men det kan ju va bilden som ljuger lite. sen spelar ljuset in, starkt ljus=ljusare koraller då zoox regleras ner, tvärtom vid svagt ljus.

Förklara, förstår ej...detta med att vissa reagenser ej är lösliga i vatten...vad säger/betyder det?. En del av dom skall lösas i etanol vid spädning av pulvret. men bromocresolgrönt etc är lösligt i både etanol o vatten., Men vad har det med saken att göra?? Förstår ej vart du vill komma.

jag menar bara att pH reagenser är irreversibla, sen hur dessa insatser ser ut vet jag inte. Jag bara allmänt kommenterade att en ph reagens förbrukas inte. men en sticka gör det, men det beror väl mer på dess fysikaliska egenskaper att reagens försvinner rent mekaniskt från pappret? Jag har inte sågat , jag är kritisk, det är helt olika saker o jag anser mig få vara det, tills jag blir motbevisad. det är min metod att finna sanningen, vi får jobba olika, men vi är ju rätt lika där Lasse, komiskt nog...säkert därför vi tjafsar så ofta;-)...på gott:-) jag tvivlar på att dom avslöjar nåt via mail...när det inte står flaska nånstans bur den fungerar. Har letat, hittat artiklar på AA etc, men inget om grundtekniken, bara vad den gör, men inte hur.

Stig är klockren när det gäller att rätt pulver är rätt. Det är viktigt att de som säljer lösvikt av kemikalier kan kontrollera sin källa i sin tur, samt vet i detalj de basala grunderna bakom en Balling classic så man själv kan stå för kvalitetskontrollen. Synd att Stig ej svarar, där skulle jag känna mig 100% säker.

Och, nej, jag skulle inte blanda in andra filtermedia i en nitratreaktor, absolut inte. För: media i en nitratreaktor skall du ej röra, den kommer snabbt bli full med bakterier som skall va ifred. Ett kolfilter eller rowaphos måste ju tas upp o bytas. Dessutom är det bra att det finns lite fosfat åt bakterierna i reaktorn, förutom den nitrat som dom skall bryta ner genom reduktion av nitrat till kvävgas.

jag skulle satsat på en klassisk denitrifikationsreaktor som styrs med externt tillförd kolkälla, dvs ingen svavelreaktor och inga biopellets. Mha ett sterilt media från början, dvs bara plast med area, kan du mkt enklare styra farten på bakterierna genom dosen på tillförd extern kolkälla. Biobollar funkar utmärkt. Bra area o inga små porer som täpps till. min reaktor är en AM som innehåller deras klassisk biobollar o den fungerar hur bra som helst. Matar reaktorn med nopox. Allt är mkt enkelt, det handlar bara om att ha ett flöde genom hela reaktorn som är tillräckligt långsamt så du får syrefrihet i reaktorn o därmed denitrifikation. Som ett riktmärke kan man kanske ha AM, som är en reaktor som rymmer 10 liter bkobollar, o då kan hålla denna syrefri upp till ett flöde genom reaktorn på 4-6 liter i timman. Detta klarar ett akvarium upp till 2000 liter vid "normal" nitratbelastning. Sen är det bra med en liten svag intern circulation, denna syftar bara till att syrefriheten skall vara lika i hela reaktorn så det inte blir svavelväte lokalt. Den interna cirkulationen räcker att den är på 100-200 liter i timman.

Tusen:-) Jag blir jätteglad, det är ju sån här fin feedback som håller mitt intresse vid liv;.-) Tack! Ja, mitt mål är att få ut den som en kommersiell produkt, och jag har ett företag som jag nu jobbar med. Vi är på ett mkt tidigt plan, men så fort vi kommit lite längre kommer en official annonsering om detta:-) Ditt kar är helt fantastiskt! vilket vittnar om att mannen bakom spakarna vet hur psalmerna går:-) Jonas

Jag tycker bilderna visar på det jag skrev, så det var en bra illustration Lasse:-) Första bilden är gulfosforbelagda blåa dioder, dvs den ena tekniken att få vitt ljus från en diod: Gul fosfor på en blå diod. Resultatet blir som bas en del blått ljus + en del gult ljus=vitt ljus. Relationen blått o gult varierar mellan de tre varianterna du visar, och om jag förstått det rätt så styr man det med vilken blå våglängd den blå dioden skall ha samt den gula fosforns tjocklek. Din kurva illusterar detta, och är ett skäl att jag tycker man skall ha vita dioder, för att på det sättet smidigt få med det gula och så att det gula inte får så smalt spektra. Sen var det intressant att läsa Stigs inlägg att det finns andra fosforbeläggningar som gör att den gula delen drar åt grönt o rött osv, för att få ett bättre CRI antar jag(?). Den andra kurvan exemplifierar ju det andra sättet jag skrev om att skapa vitt ljus, med tre dioder som är Röd, Grön o Blå. Bristen på den tekniken är avsaknad av gult=lågt CRI. Därför är det smart att man lagt på en gul diod separat som du visar i kurvan. Slutresultatet blir ju då att båda sätten blir rätt likvärdiga teoretiskt beträffande CRI skulle jag tro, och det är väl ganska hugget som stucket om man väljer att foga in lite gult med en gul diod eller men en vit fosforbelagd..eller? Det blir väl ungefär samma slutresultat?? En fördel med den vita dioden är kanske ändå att den gula kurvan blir bredare o därmed ännu mer likt ett ljus som från solen, MHI osv, läs mer naturligt.

Korallen har sammakrav som alger eftersom det är algen inuti korallen som vill ha ljuset, så googla klorofyll a,b,c.

Fina inlägg:-) En sak till detta om Kelvintal som vi slarvar med: Det går endast att tala om kelvintal/grader rörande ljus som kommer från en värmestrålande kropp, dvs en glödtråd, MHI-lampa, stearinljus, brinnande träbit, eller andra ljuskällor där ljuset beror på att ett medium, materia eller kropp har en viss värme. (solen är ju ett sådant element också). Sådana ljusaltrande källor producerar alla ett ljus där alla våglängder finns med. Endast för sådana ljuskällor är det möjligt att prata om kelvintal, och det är för denna typ av spektra som kelvindefinitionen skapats. För lysdiodsljus, som ju består av enstaka isolerade våglängder och inget däremellan, går det ej prata om kelvin, och är alltså en helt ointressant uppgift. Visst, ett riktmärke på hur vi uppfattar ljuset kan man få, men det är egentligen inte ett äkta Kelvintal vi får fram. Samma gäller lysrör då ju dom också består av flera våglängder ihop med luckor mellan.

En parallelltråd här gav mig inspiration att skriva lite om ljus, LED, RGB, vitt ljus osv. Många kan mkt om detta, så fyll på, och om ni anser jag skrivit nåt fel, så påpeka det:-) I en korall har vi som vi alla vet en zooxanthell, och det handlar om att den zooxantellens klorofyll skall belysas med de våglängder som stimulerar till fotosyntes. Vi har olika sorters klorofyll och dom har lite olika våglängdsområden som dom reagerar på. Så länge vi i ljuset har dessa våglängder, så har vi nått vårt mål med ljuset rent biologiskt. Allt annat utöver det är i huvudsak estetik, dvs adderandet av ytterligare våglängder utöver dom som stimulerare till fotosyntes, är för att vi skall uppfatta alla färger korrekt genom den reflektion av ljuset som ett föremål avger. Tex om en gul fisk skall se gul ut, måste det finnas gula våglängder direkt från ljuskällan. En del kanske inte vet skillnaden med att skapa en viss färg på ljuset med sk additiv metod jämfört med om aktuell "färg/våglängd" strålas direkt från ljuskällan. Ett exempel: Om vi blandar blått och rött ljus(alltså ljuset från en blå diod och en röd diod) uppfattar ögat detta ljus som gult. Gult ljus är ca 580nm. Men denna typ av gult ljus är inte äkta gult ljus, dvs detta ljus innehåller inte våglängden 580nm!!, det är bara ögat som uppfattar det så, dvs om vi har en organism som skulle vilja ha precis 580nm så kommer den organismen inte få det trots att ljuset ser gult ut, och en gul fisk kommer ej se gul ut trots att ljuset ser gult ut! Det är enkelt egentligen; oavsett vilken färg ljuset ser ut att ha av vårat öga, strålar ljuskällan bara med de våglängder som lysdioderna avger. Om vi tex blandar Rött, Grönt o Blått (alltså tre lysdioder med dessa färger, RGB teknik) kan vi för ögat få vilken färg som helst på ljuset, inklusive vitt, genom att ha olika effekt på dessa tre färger (där lika stor effekt på rött, grönt o blått ger vitt ljus), MEN om vi mäter våglängderna som de fakto strålar från en sådan ljuskälla, oavsett vilken färg det färdiga ljuset ser ut att ha, är det fortfarande bara de tre våglängderna, rött, grönt o blått, som finns i spektrat. Dvs inga andra färger än just rött, grönt o blått, kan heller återges korrekt. Det är därför som en gul fisk under en ramp utan vita dioder(tex PS, SMT-ramp som bygger på RGB tänket med additativ teknik), trots att ljuset är inställt så det är helt vitt(eller till o med gult!), ej blir gul. Denna alltså sk additativa metod lurar ögat. Således blir CRI(se nedan) mkt dåligt med RGB-framställt vitt ljus. Man talar i sammanhanget om ljusets CRI, colour rendition index, som är ett mått på ljust hur bra ljuset återger alla färger jämfört med solljus. En vit lysdiod har delvis samma problem som ett RGB-sammansatt ljus, men inte i samma utsträckning. En vit lysdiod (om den inte bygger på rgb teknik enligt ovan) bygger på att gul fosfor belyses med blått ljus. En del blått ljus passerar o förblir blått, en del tas upp av fosforn o fosforn avger gult ljus. Och grundprincipen bygger sedan på att gult ljus + blått ljus=vitt ljus(newton kom på detta). Fortfarande alltså en additativ effekt, så ett föremål med en färg utanför gult och blått, kommer återges dåligt. Det uppstår alltså ett vitt ljus men här enbart bestående av blåa och gula våglängder. Denna vita ljuskälla har dock bättre CRI jämfört RGB-tekniken, men ändå långt ifrån bra. CRI på 70-85 är vanligt. Så det är framför allt de röda våglängderna som saknas i detta vita ljus. Men här har man i alla fall möjlighet att med olika fosforblandningar, tjocklek(och med olika blått ljus från lysdioden) modifiera hur det vita ljuset blir i slutändan, och därmed nå ett högre CRI. Om man nu då till dessa vita dioder som bygger på fosfortekniken, lägger till ngr enstaka dioder med andra färger för att höja CRI(framför allt rött eftersom det saknas i de vita fosfordioderna), samt en del blåa dioder med olika våglängder för att med större säkerhet täcka in klorofyllets absorptionsmaxima, så har vi ju precis det receptet som alla moderna led-ramper är bestyckade med idag: Vita fosfordioder som bas(= vi får gult och höjer CRI), en del blåa extra med olika peakar(säkerställer att klorofyllpeaken ej missas), samt ngr få gröna o röda(för att höja CRI då dessa två våglängder ej finns i vita fosfordioder). Gula anser jag är ologiskt, (varför har Radion lagt in detta??), då den våglängden finns i det vita ljuset från de vita fosfordioderna. Eftersom dessutom det rent biologiskt handlar om att klorofyll skall träffas av en viss våglängd med ganska snävt intervall, så finns alltså alltid risk med ett LED-ljus (oavsett vilket färg ljuset ser ut att ha för ögat, inklusive helt vitt, och oavsett hur det vita ljuset skapas, och oavsett hur du ställer in dina kanaler) att missa den våglängd som klorofyll/zooxanthellen vill ha. Därför är jämnheten i diodernas våglängdsmärkning viktig, där det finns första-sorteringar där det påstådda våglängdstalet stämmer bättre med verkligheten. PAR-värdet kan med andra ord vara missvisande om man missar dessa rätt snäva våglängder. Ett fint ljus, till synes vitt, eller oavsett färg för ögat, kan i sådana fall gå till spillo en hel del. Givetvis är dessa förstasorteringar dyrare, vilket man väl får förutsätta sitter i alla de dyrare moderna LED-ramperna idag. //Jonas Roman Följande länk är riktigt bra som förklarar grunderna jag försökt återge ovan. http://www.photonstartechnology.com/learn/how_leds_produce_white_light