Gå till innehåll

jonasroman

Medlem
  • Antal inlägg

    5 592
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    181

All aktivitet

  1. Dinoxal är helt fantastiskt!, det kan inte va samma som Algenex...Algenex(Mrutzek) funkar men tar lite tid....Jag doserade en första dos Dinoxal igår, o redan idag är 90 procent av dinon borta!...det var imponerande...det betyder att jag borde va klar med kuren säkert om 4 dar redan. Detta måste va ngt nytt, en annan verkningsmekanism, än AlgeaX(Fauna marina) o Algenex(Mrutzek) osv...jag har provat dom båda äldre preparaten men här har vi ett helt annat dos/response-svar. So far inte ett spår av ngr ogynnsamma effekter. Redox förresten steg direkt lite efter doseringen...
  2. Isåfall skall du väl göra följande setup: jämföra två identiska kar, det ena startas med död sten (men som en gång i tiden varit levande, dvs den har den potentialen att bli det igen), samt det andra med levande sten...dvs inte jämföra som du inledde med, med ingen sten alls o levande. Att sten gör nytta vet vi redan, det intressanta här är väl att se om död sten inom rimlig tid blir lika levande som levande sten. Det är nog mest bara frågan om hur lång tid det tar. Och då blir frågan om du har den tiden, för om mognadstiden för död sten är för lång, hinner för många dåliga saker hända i karet innan stenen till slut är mogen. Personligen har jag aldrig sett det som ett problem att skapa under vatten o i ett svep. Tvärtom kan det scapen bli mer levande för då kommer stenarna lite mindre planerat o som dom passar ihop med varandra. Av det skälet skulle jag inte köpa torr sten. Men om priset skiljer mkt så kan man ju tänka sig att köra 50/50..?
  3. Detta är ju lite av min käpphäst som många av er vet, att kolkälla fungerar långtifrån alltid. Här har vi en situation när den inte fungerar på grund av lågt fosfat i förhållande till nitrat. Enligt mig beror sådan skevhet oftast på att man har för lite anaeroba zoner, dvs för dålig denitrifikation i akvariet. Det bästa är alltid att gå till lösningen på grundproblemet dvs kausal behandling och inte symtomatiskt. I detta fall är det således att öka mängden anaeroba zooner vilket tex görs mha av en DSB och/eller en nitratreaktor. Då får du selektiv reduktion av nitrat utan att du behöver dosera fosfat. I mitt fall har jag på tre veckor gått från 25 till 5 i nitrat med hjälp av Nitratreaktorn. Jag kommer sannolikt "aldrig" få bekymmer med nitrat mer även vid mycket hög belastning då det känns som min nitratrektor har väldigt hög kapacitet. Dessutom har jag ju en DSB som ju är naturens nitratreaktor på sätt o vis. Fördelen med en extern nitrattraktor är att du kan styra den bättre än en DSB. Genom att mata den med kolkälla så kan du ganska effektivt både gasa och bromsa dess effektivitet. Jag är personligen överraskad hur snabbt min nitratreaktor började fungera och hur effektiv den var. Antagligen beror det på att jag doserar kolkälla i nitratreaktorn som man ju alltid ska göra. En DSB är ju beroende av de kolkällor som naturligt finns i vattnet, således tar det mycket längre tid för den att kicka in. Men även en DSB blir blir mycket effektiv med tiden. Till sist tror jag ditt bekymmer är ganska vanligt. Jag har stött på ganska många akvarister sista tiden inklusive mig själv som har problem med högt nitrat men väldigt lågt fosfat. Då fungerar inte att dosera kolkällare rätt ner i akvariet. Sen vilja säga en sak till: även om du har högt både nitrater och fosfat så att kolkälla teoretiskt fungerar så är inte alltid det fungerar ens där, för det kräver en effektiv proteinskumning. Visserligen skapas bakteriebeläggningar men så länge du inte kan exportera bor denna så har du fortfarande inte exporterat nitrat eller fosfat från systemet. Alla har inte den skummingen eller exporten av den bakteriemassa som kolkällan odlar fram. Då hjälper ju inte kolkälla ens i den situationen. Jag har sett en del exempel på det också. Rent generellt så förstår du alltså att jag är ganska skeptisk till kolkälla egentligen i de flesta situationer. Men för att återgå till ditt specifika problem så är jag alltså helt säker på att du kommer lösa det genom att installera en nitratreaktor. Det är den snabbaste vägen till lösning skulle jag tro. Har du lite mer tid kan du överväga en DSB eller både och;-)
  4. Jag har noterat ett mkt intressant o i mitt kar mkt tydligt samband. Har efter lite sökning sett att fler akvarister på utländska forum noterat samma sak och till sist har jag även hittat en del vetenskap som belägger teorin: nämligen, dinoflagelater tycks kunna konkurera ut cyano! Jag med en del andra har noterat att man sällan har dino o cyano samtidigt. Jag har alltid haft lite cyano o sumpen, ej störande men alltid något. Fått dino i sanden i visningsdelen sedan 2v. Sedan dess inte ett spår av cyano i sumpen! Och faktiskt har jag noterat det omvända också men inte lika tydligt, att om man har mkt cyano har man inte dino. Det jag tror mig minnas att jag läst bla är att dino äter cyano!...kan alltså va en delförklaring. Sambandet hos mig just nu är mkt tydligt där cyanon lika plötsligt som dinon kom , försvann. Eller kan det vara ett toxin som dinon släpper? Som hämmar cyanon?... Jonas
  5. Uppdatering av min nitratreaktor: Har nu varit i drift i 5 veckor, varav den kanske gått på nästan full fart o helt mognat, de sista 2 veckorna, så kanske man kan säga en ekvivalent tid med 3 veckors full drift. Nitrat innan jag startade denna låg på minst 25 ppm, kanske mer. Mätte idag, 5 ppm!. I viss mån kan nog reaktorn autoregleras, för när nitrat minskar så minskar ju bränslet till denitrifiaktionen. Det gäller bara att den inte går så långt att det bildas svavelväte, men eftersom jag styr den med redox, så doserpumpen slå av o på så redox aldrig går under -210mv, så tror jag inte det kommer bli ngt svavelväte hur lågt nitrat än går...pumpen kommer ju bara dosera mer akvarievatten om redoxen tenderar att sjunka när nitrat minskar. Jag loggar pumpen så jag kan indirekt se exakt vilken aktivitet bakterierna har för tillfället: ju mer pumpen måste tuffa på, desto mer batteriaktivitet. Det är tydligt att när jag doserat kolkälla i reaktorn, så går sedan pumpen betydligt längre de efterföljande 12 timmarna osv. Om 3 veckor ungefär kommer man enligt Aqua Medic, kunna helt sluta med extern dosering av kolkälla, o reaktorn klarar sig självt på deniballs, den interna kolkällan. Då blir den, tack vare redoxstyrningen, helautomatisk. Men som sagt, mitt huvudämne just nu: nitrat har gått från 25ppm till 5 ppm på 5 veckor.
  6. Frågor om Balling är många. För att vi skall slippa skriva samma svar om o om igen, så postar jag min pdf. Läs den ni som har frågor om Balling, den svarar på en hel del bakom den underliggande teorin. Det var ngr årsen jag skrev den, så det finns ngr saker om just Mg, jag idag skrivit lite annorlunda om, men det postade jag igår i en särskild artikel om, så har man den också, så skall det vara komplett. Ställ jättegärna frågor om ni inte förstår allt osv, men läs den först...jag tror den kan eliminera i alla fall ngr nybörjarfrågor, som tex "vad är balling" osv:-). Jag rekommenderar också Stigs genomgång på hans hemsida. Den är utmärkt och väldigt pedagogisk. Moderator: du får gärna lägga den i artikelregistret Mvh Jonas Roman Ballingmetoden 20.pdf
  7. Gör så att du läser på om Balling, jag har en pdf som du kan få där jag skrivit om hela metoden. Finns nog här på SG, annars postar jag den Ballingmetoden 20.pdf
  8. Nu är jag trött på Dino, även om återfallet är ganska lindrigt, så är det där...och denna gång var det svårare med de metoder som tidigare funkat rätt bra (suga ut en del sand, mm)...ja, det gjorde nytta ett tag, men kom tillbaka snabbare än vanligt...Jag kommer nu för första gången på 2 år tillgripa "farmakologisk" behandling, och köra dinoXal, som är ett förhållandevis nytt preparat med lovande renommé.
  9. mina mp40qd är mkt tysta, så tysta man kan kräva av en pump i princip. mkt nöjd. jag har 3 st, till mitt kar som är 1.7x0.67x0.57
  10. Kemikalierna är samma, det är receptet som skiljer. Följ ett sk Balling classic-recept.
  11. det låter logiskt, och så brukade jag också göra när jag körde Balling...att med tiden gå över på en Balling classic, dvs utan Magnesium, och punktdosera det. En gång (når jag hade mitt deltec microreef), körde jag för länge med Balling plus, och fick skyhöga mg-värden, som jag faktiskt tror hämmade korallskelettbildningen. Det sist du skriver är intressant, och det har jag också noterat vid ngt tillfälle...kanske öppnas nya CaCO3-ytor upp som ännu ej är mättade med Mg? I "mitt" recept som finns på företagsakvariums hemsida, har jag dragit ner lite på Mg, i syfte att man skall kunna behålla den regimen lite längre så att säga...men man skall ju alltid mäta, ingen metod är ju en autopilot...eftersom man aldrig vet den exakta förbrukningen i karet o än mindre den exakta relationen Mg/Ca som karet förbrukar. Allt blir ju därför en chansning baserat på lite erfarenhet och vetskap om Mg-halten o korall-skelett.
  12. håller helt med dig om balling light...det är ingen balling, och är överhuvudtaget ett mystiskt recept. Det har jag alltid sagt.
  13. ja, jag har noterat att du har ganska mkt Mg...personligen tror jag det är lite för mkt om man ser till hur lite sps-koraller tar upp Mg (1%), kalkalger 4% osv....men felen i den riktningen är förlåtande eftersom vi har så mkt mg i karet, så märks det inte så mkt på Mg i karet, utan mer på sikt att man kan få en skevhet mellan Ca/KH där isåfall Ca med tiden kommer ligga lite för lågt i förhållande till KH(förutsatt att ballingdoseringen styrs utifrån KH-värdet som man ju skall).
  14. Ja mina recept bygger liksom dina på stochiometri, antal mol skall ju gå ihop osv....känner till Ballings historia, kanske inte i sådan detalj som du men jag hade kontakt med honom personligen när jag skrev om Balling för kanske 5 årsen. Den artikel jag postat här berör bara mg-biten. Mvh Jonas
  15. Hej Artikel till från mig om Mg och Balling. Det uppstår ofta frågor om just Mg, Balling, kloridobalans mm....jag har idag skrivit ihop en liten artikel. Kom med synpunkter om ni finner ngn felaktighet. Mvh Jonas Roman Magnesium och Balling.pdf
  16. precis. Tabell är helt meningslöst. Jag tar värdet ggr 3, rätt o slätt. Blir tillräckligt rätt så slipper man ta fram miniräknaren. 3.07 är fler decimaler än maskinens noggrannhet så det räcker med ggr 3 i huvet:-) Som både lasse o jag visat ovan hur man härleder:-)
  17. Vänner: Ingen har anmält sitt intresse att åka, och personligen tvingas jag avboka min resa då jag oberäknat skall gå på en begravning, så jag kan inte. Generellt så är ju dessa konferenser naturligtvis helt beroende av att folk besöker dom, det är ju vitsen med det hela, så jag tycker det är viktigt att vi försöker åka på sådant här. Jag hoppas vi kan tillsammans åka ett trevligt gäng till första bästa nästa konferens. Vi hörs i ärendet o håller ögonen öppna för kommande event. Hela vår hobby får en rejäl skjuts av sådana här fina satsningar, så låt oss försöka bättre nästa gång. Förhoppningsvis ett event som ligger lite närmare:-) Allt gott Jonas Roman
  18. Du har nog räknat lite fel Lasse...;-)....du skall multiplicera fosforvärdet med 0.003...eller 0.00307 för att vara exakt..(eller med 3 om du nu utgår ifrån ppm direkt)
  19. dvs: jag är helt med din på mekanismen vid lågt flöde. För övrigt en väldigt bra förklaring Lasse på vad som mer exakt sker i en siporaxbädd med de olika rummen o flödeshastigheterna:-)
  20. Är det verkligen sant Lasse att siporax skapar dessa mikrorum med anareobism OM Siporax placeras i ganska strömt vatten? Min erfarenhet är att det inte fungerar alls bra som denitrifikationsmaskin om det inte placeras i ett flöde med kanske max 100l/timman?...det är ju förvisso högt det med för att skapa anareobism(om vi jämför med nitratfilter), så jag är ju med på din förklaring, att det lättare blir anaerobt i en siporaxmiljö än tex biobollsmiljö, helt klart är det så...men jag tror utifrån de olika setup jag sett med siporax, att det krävs trots allt ganska låg cirkulation för att det skall bli denna anareobism o därmed denitrifikation. Jag vet ngr exempel direkt där akvarister baserat hela sin filtrering på mängder med sipprar, men ligger på 100 i nitrat...så jag tror som jag skrev ovan, att flödet genom är mkt viktigt att det inte blir för högt om det skall fungera. Att "seriekoppla" siporaxen dvs lägga den i sumpen i ngn bubbelfälla, sp hela sumpflödet passerar den, tror jag inte komner ge ngn denitrifikation. Då tror jag den mer kommer fungerar som levande sten: dvs yta för heterotorofa aeroba bakterier, samt nitrifikationsbakterier. Även om du får en biofilm så har du ju en syrerik sidan på den, o där växäer väl fortfarande nitrifiaktionsbakterier så länge du bildar ammonium, vilket ju de underliggande aeroba heterotroferna gör. Borde väl finnas både nitrifierare o vanliga heterotrofer(aeroba) samtidigt?
  21. Tack till alla arrangörer av dagens korallträff på sjöfartsmuseet. Betyder så mkt att få träffas. Ni gör ett fantastiskt jobb. Och inte minst tack till de 4 eminenta föreläsarna: Elin: En fantastisk uppvisning i hur man kan få ner näringsvärdena och bibehålla god vattenkvalitet trots enorm belastning(som i dett fall i ett hajakvarium), och därmed kunna hålla stenkoraller ihop med hajar. Ren o god akvaristik helt enkelt, där hon kombinerat biologisk(inte minst), mekanisk och kemisk filtrering med mkt engagemang och envishet, samt föredömlig frekvens av ICP-OES-analyser, samt styrda åtgärder utifrån dessa svar. Lasse: En intressant expose över interzoo-mässan och dess nyheter. Extra värdefullt att få detta presenterat från en person med så lång erfarenhet och stor kunskap inom akvaristik. Linnea: En föreläsning på hög nivå om de olika genotyperna och dess diversitet av Ser.hysterix vi har i våra svenska akvarium, jämfört med kända genotyper från Australien. Samtliga vi har i våra kar (som överlever) verkar komma från den art som lever på 6 meters djup. Mkt intressant. Anna: Hur man kan träna marina djur genom positiv belöningsrespons, inte bara Hajar o rockor, utan även fiskar som vi har i våra kar. Tex hade dom tränat en tryckarfisk till att simma igenom en ring(om jag minns rätt)...Träningen gör djuren generellt mindre stressade och mer välmående. Och än en gång tack till David o Björn med flera som gjort detta möjligt, samt till SG som sponsrar med god fika...OCH till oss alla akvarister som kommer dit. Ha en trevlig kväll vänner Jonas
  22. precis!, jag eller rättare sagt, min reaktor, har lärt mig det. @Lasse, om vi menar samma inlägg skriver jag faktiskt att jag får" testa mig fram"..dvs jag påstår inte att jag vet redan då exakt vilket redox min reaktor behöver.., jag pratar om ett förmodat intervall runt -100mv-200mv, o nu har jag funnit det rätta värdet för min reaktor, inte så långt ifrån min nedre gissning.. Ganska intressant att bara en sänkning med 10mv gjorde att reaktorn nu fungerar perfekt!...på utvattnet idag, med ett genomflöde på nu 1.5l/t, är nitrat i princip omätbart på utvattnet!..o naturligtvis nitrit också.
  23. Detta med att det går att putsa bort reporna.-..ja det går...men alla vet att är ngt krångligt så gör man det inte i första taget...tömma karet för att polera?...har ej hört att det skulle gå att polera med vatten i...då frisätts väl medel till vattnet? etc etc....jag skulle tro att det vanligaste är(oavsett om karet behöver tömmas eller om det finns undervattenjsmedel/maskiner) att man orkar inte, o reporna blir kvar där...så är det i de fall jag känner till.... Sen detta med klart material...med optiwhite finns inte längre ett problem med icke tillräckligt klart glas...så detta att akryl är helt färglöst, sant, men är en ickefråga idag då alla har optiwhiteglas.
  24. Som sagt @Kimozabe, känn efter själv, skall kännas rätt för dig. Du skall nog titta på ett live ja. Borde finnas ngr här som har akryl o kan berätta mer. Det jag slogs av var hur lätt dey blev repor (det var alltså ett schuran), hur noga man än är o även om man använder deras algskrapor för det kan ju tex fastna minsta lilla sandkorn mellan så är det kört. Om ditt akvarium är under 2000l o inte längre än 2 m så är ju glas faktiskt mkt säkert. Är ju trots allt väldigt få kar som läcker o då finns alltid en orsak. Skulle jag köpa ett onormalt stort kar hade jag också gått på akryl men inte inom normalmått.
  25. Det var Schuran i båda dom fall jag känner till. Du skall såklart göra som du vill, men att det lätt blir repor är sanningen, så du måste lägga det i minusskålen. Priset är såklart också ett minus. Du får väldigt mkt utrustning för dessa pengar. Själva akvariet är ju alltid det enklaste o minsta "high tech"-prylen. En burk rätt o slätt. Pengar o finesser tycker jag man skall lägga på ljus, cirkulation o ev annan teknik. Men det är bara min personliga åsikt. Låt dig inte färgas av den för mycket. Sen är det ju plast...o i mina ögon ser plast/akryl lite mindre exklusivt ut än glasakvarium, där glas på något vis ger ett klarare intryck...trots att akryl skall va klarare, så är det inte den känsla jag får. Kanske för att ljuset kan brytas ner från kortsidan ner i plasten??? detta är en spekulation, men det fenomenet ser man ju på annan plast som där ljus faller ner i kortsidan. två fördelar är ju dock odiskutabla: vikten (fast det är ju bara intressant en gång, när du skall lyfta in det), samt risken för läckage som väl är obefintlig om jag fattat det rätt.
×
×
  • Skapa Ny...