Slanten

Nu är kallvattens-gurun Jon Olav från Bergen igång igen. Den här gången experimenterar han med uppfödning av phytoplankton. Allt dokumenteras i en väldigt informativ blogg med massor av bilder. http://www.jonolavsakvarium.com/planktonproject/index.html

Har du gjort nån prototyp, så du kan testa effektiviteten på skummaren?

Snällt av dig att tänka på fiskarna, men det är inte nödvändigt med ljus för dem. De kommer klara sig alldeles utmärkt. Det är däremot viktigt att mörkläggningen är total för att lyckas med utrotningen av cyanon.

Även jag håller med Lasse...

Häng gärna upp el-dosan på väggen. Det är inte roligt om du får ner saltvatten där...

Kan räkna lite på dimensionerna om du vill, men då måste jag få lite input. Hur högt är det mellan vattenytan i sumpen till akvariets vattenyta? Hur många böjar i respektive rör? Hur långa blir rören?

Den bruna tången ser i mina ögon ut som Sargassotång, Sargassum muticum. De kan växa sig ordentligt stora i naturen, uppåt 2 meter, och får vackra små blåsor.

Lite vattenvärden på ytvatten taget utanför Lysekil i juli. Salt: 1.018 pH: 7,9 KH: 7 Ca: 280 mg/l Mg: 820 mg/l Nitrat: 0,2 mg/l Alla tester gjorda med JBL. Jag körde mitt kallvattenskar med havsvatten under ett par år och djuren dog inte av dieselspill eller andra gifter i vattnet, så jag tror det är lugnt på den fronten. Dock är värdena långt från optimala för ett korallakvarium.

Du tänker nog på Havsfiskelaboratoriet i Lysekil som drivs av Fiskeriverket: https://www.fiskeriverket.se/vanstermeny/omfiskeriverket/organisation/avdelningar/avdelningenforforskningochutveckling/havsfiskelaboratoriet.4.28e4ca7c10e9e5e8f9c80005280.html Det finns ett till på andra sidan Gullmarsfjorden i Fiskebäckskil: http://www.loven.gu.se/ Jag kan kolla mina egna värden på Mg och Ca på ytvatten i Lysekil, men det får bli ikväll när jag är hemma. Sen skiftar ytvattnets beskaffenhet väldigt över årstiderna. Nu på vintern är det nästan sötvatten i ytan. Även på sommaren måste man gå minst 10 meter djupt för att få saltare vatten.

@Stefan Är det fortfarande en Laguna 11000 vi pratar om? Det blir osäkra siffror, men om man har det i minnet kan vi öka tryckhöjden i pumpkurvan med 1 mvp och då blir vattenflödena som följer: A. 3600 l/h B. 4000 l/h C. 4400 l/h D. 4900 l/h

Nedanstående sida behandlar ämnet logga, men instruktinen är ju lite otydlig: "Loggor fritt att använda på sidan" - Vad betyder det? Är det fritt att använda i vilket sammanhang som helst eller bara på SVG? https://www.saltvattensguiden.se/forumet/loggor.php Kanske inte tillförde mycket i ämnet, men sidan behöver förtydligas.

@Stefan Det blir stor skillnad om man lägger till 1,5 mvp på pumpkurvan. Har du kanske pumpkurvan för den effektivare impellern? Annars kan man ju göra en parallellförflyttning av originalkurvan, men det blir ju mer osäkert.

Nu så kommer lite skojiga siffror! Har utgått från en Laguna 11000 och räknat på en del olika fall för att ha nått att jämföra mellan. A. Om vi kör precis som du skrivit ovan blir flödet 2900 l/h B. Byter vi ut vinklarna mot böjar ökar flödet till 3250 l/h C. Om vi låter bli att minska till 25 mm rör i akvariet utan kör med 32 mm hela vägen och kör med vinklar flödar vattnet med 3700 l/h D. Samma som C, men med böjar blir flödet 4250 l/h

Visst är det skillnad mellan olika typer av krökar. Precis som du säger, de tvära krökarna kallas för ”vinkel” i beräkningsprogrammet och den mer avrundade för ”böj”. Varje typ av rördel har en faktor som beskriver tryckfallet. För 32 mm gäller följande: 90 grader vinkel har en faktor på 0,66 90 grader böj: 0,26 En 45-graders böj har faktor 0,14, så kan man använda sig av två 45-böjar istället för två 90-böjar vinner man en hel del. Sammanfattningsvis är böjar betydligt bättre än vinklar. En böj med stor radie är snällare mot vattnet, dvs, det blir mindre trubulens beroende på riktiningsförändringen. Men röret blir längre så det totala engångsmotståndet blir större. 1,05 för en böj med radie 500 mm och rördimension 32. Jag har inte värdena för en sån jättelik radie som du anger under punkt 2, men om man räknar på samma totala rörlängd för en kortradie-böj och en böj med R=500 blir det totala tryckfallet: Liten radie: 0,05 mvp Stor radie: 0,06 mvp Slutsatsen är att man inte vinner nått med en överdrivet stor radie. Det är så fint ordnat att formlerna i programmet tar hänsyn till hur ytan på insidan av rören är beskaffade. Man anger helt enkelt en faktor för ytans skrovlighet. I vårt fall har jag använt värdet för ”använd PVC”. Dock tror jag att det blir betydligt skrovligare av rörmaskar och annat kul, och därmed lägre flöde. Detta får man ha i åtanke och kanske göra röret delbart med en unionskoppling så man kan rengöra det ibland. Vad gäller skrovlighetsvärdet för slang har jag inte hittat nått värde, men om vi tänker oss en armerad PVC-slang är den skrovligare på insidan än ett hårdplaströr. Så en gissning är nog att det är lite högre motstånd i en slang. Ska kolla på detta och återkommer.

Om du använder 20/25 genomföringen räknar jag med att flödet minskar till 2200-2300 l/h Böjarna i överrinningen ska inte räknas med om röret släpper vattnet i sumpen. Det är endast de rördelar som ingår i röret från pumpen och upp till akvariet som räknas. Tryckhöjden ska mätas från sumpens vattenyta till akvariets vattenyta. Om det ska vara nån idé med slang måste radierna i "böjarna" vara betydligt större än de för rörböjarna. Dessutom måste raksträckorna vara raka, annars blir det mer motstånd även där. Kan du använda 45-graders böjar för att dra ner antalet böjar är mycket vunnet.

Har du kollat KH på vattnet in respektive ut ur filtret?

Det är inte lätt att dimensionera en pump genom att höfta till För att få ett säkrare värde måste man rita upp systemkurvan (rörets tryckfall vid olika flöden) i pumpkurvan. I korspunkten där system- och pumkurva möts har man flödet man kan förvänta sig ur systemet. I den otroligt vackra bilden nedan har jag ritat in en pumpkurva för Laguna 11000 och den möter systemkurvan vid 2800 l/h. Den andra pumpkurvan är två Laguna 7500 som är seriekopplade. Det fina med det är att pumpkurvan blir mycket brantare än om man bara kör med en pump. Beroende på vilket flöde du vill ha kan man kombinera olika pumpar för att komma fram till rätt värde. Vilket flöde önskas? Det är dock viktigt att komma ihåg att systemkurvan ändras radikalt om man tex sänker uppfodringshöjden från 3,5 m till 3,0 m.

Hehe..hade visst glömt bort den tråden! Har gjort ett snabbt överslag på ditt system och konstaterat att du kan inte använda genomföringen 20/25 eftersom den äter upp allt flöde. I returen måste du dessvärre använda dig av en vanlig 32-genomföring. Jag har snabbt räknat på nedanstående system: Rör 32 mm Godstjocklek 2,4 mm Total rörlängd 5 m Tryckhöjd 3,5 m 7 st rörböjar Med en Laguna 11000 får du ett flöde på ca 2800 l/h Om du seriekopplar 2 st Laguna 7500 får du ett flöde på ca 4000 l/h (Vid seriekoppling av pumpar dubblar man tryckhöjden vid varje givet flöde i pumpkurvan.)

Finns det ett avlopp för "skräpvatten" från membranfiltret är det garanterat ett osmosfilter. Du kan även kontrollera vattnet som du får ut med ett KH-test. Om KH är noll har du ett osmosfilter.

Det där låter som ett osmosfilter i min öron. Har du bild? /Jonas

Känns väldigt mystiskt att allt dör utom clownerna. Har du haft strömavbrott under natten?

Man blir förvånad hur mycket flöde som äts upp av höjden till akvariet och motståndet i rören. Om du ger mig lite värden kan jag kolla det teoretiska flödet. Vilken pump vill du använda? Höjd mellan sumpens vattenyta och akvariets vattenyta Rördimension Antal rörböjar

Jag röstade på alternativet tveksam, för jag bryr mig inte om att använda sånna knappar. Men om andra vill ha den har jag ingen åsikt. Kostar det extra i tid eller pengar för SVG att införa funktionen?

Varför vill du ha en flödesmätare?

Har du använt lösningsmedel i rummet? Bytt vatten nyss? Lagt i nått nytt i akvariet, typ ny pump, ny LS, nytt djur? Teknik som lagt av under natten? Nått djur som dött innan, typ anemon, sjögurka, etc? Nått annat som hänt precis innan?