Tintomara

Aktivt kol får inte min röst iallafall. Jag tror mer på sån där finkorning "dekorationssand" av glas, sån där på under 0.05mm diam. Ser ut som ett glittrigt vitt mjöl. Man kan säkert göra en flytande sandbädd av det, men när jag provade så flåsade pumpen ut allting innan jag han rycka ut kontakten. De minsta porerna i aktivt kol sätts lätt igen av opolära moleyler (det är för övrigt så som aktivt kol fungerar). Delvis opolära molekyler kan också fastna, vilket inkluderar fenoler, fettsyror och en del amminosyror. Speciellt platta aromater sitter benhårt fast på aktivt kol. Har aldrig sett någonting om att man skulle få mycket bakterier i kolfilter... men de flesta vill nog heller inte ha bakterier i kolet eftersom det lär sätta ned den "aktiva" förmågan ganska snabbt. Svamp tycker inte om kolpulver och man använder ibland kolpulver för att hindra mögel på känsliga växter... det har visserligen ingenting med bakterier och saltvatten att göra, men jag tycker att det antyder att det kanske inte är förstahandsvalet som substrat.

Jag tror att stigiselma har provat. Själv tror jag att den vill ha relativt kallt, åtminstone vissa tider om året. Många av våra makroalger är känsligare än vad man kan tro för temperaturen. Det mesta från västkusten är väldigt svårt att hålla. Själv skulle jag vilja ha Laminaria saccarina... synd bara att den blir +3 meter (vissa atlantarter av Laminaria växer över 100 m per sommar).

Jag tror att "downdraft" är teoretiskt effektivare, med avseende på vattenmängden som cirkulerar igenom dem. Men om man kör med en återcirkulerande pump så kan man "kräma på" med vattenström så mycket elektricitetsräkningen håller för (det är väl vad "dispergatorpump" betyder, eller?). Skummarens effektivitet beror på hur mycket varje vattenmolekyl kan frottera sig med luftmolekylerna. En downdraft är kanske mer energisnål, men moderna skummare har bättre effekt. Så har jag fattat det. Sen brukar ju inte skummaren vara den största posten på elräkningen... Kör skummarlöst för första gången i salt. Har alltid trott att det var någonting magiskt med skummaren... får väl se vartåt det lider.

Fniss. Jag säger bara "Strandkrabba". Vanlig Nordisk Strandkrabba. Finns inget mer lättkött i saltvatten. Funkar utmärkt i ett 11-liters och du behöver varken belysning eller cirkulationspumpar. Lägg i en sten som går upp över ytan och tigg lite rödalger av PatrikS här på forumet, så har du ett ascoolt saltvattens på 11 liter.

Den stora anledningen till att man är rädd för att detrius ska orsaka krascher är väl att man får en mycket hög koncentration av halvfärdiga nedbrytningsprodukter i detriusen, men det är ju först när man virvlar upp dessa nedbrytningsprodukter som det blir en krasch. Och det finns väl inget som virvlar upp detrius i en rDSB när detriusen väl har satt sig i sanden? Som jag ser det är väl en utav de främsta fördelarna med DSB att du får en massa smådjur i den. Det låter som om man missar en del av detta, så det skulle isåfall vara en annan nackdel. En rDSB är dock betydligt djupare än en vanlig DSB. Någon som har ett begrepp om vad det får för konsekvenser? Det borde väl åtminstone inte vara sämre? Detrius är inte farlig i sig. Det är nedbrytningsprodukterna som är farliga, och bara när de förekommer i höga koncentrationer. Om man har så kraftig cirkulation att den hindrar detriusen från att lägga sig någonstanns, eller om man ser till att den blir jämnt utspridd så att inga lokala koncentrationer uppstår, så är den ofarlig... Detrius utgör även mat för en lång rad smådjur. Vattnet kommer viserligen att se skitigt ut ifall man inte filtrerar bort den på något sätt, skummare eller grovfilter, men då får ju inte nedbrytarna sin del av kakan. Själv roar jag mig med att dra vattnet igenom en flytande sandbädd, utan förfilter och utan skummare, och låta skiten cirkulera runt i vattenmassan innan den eventuellt begravs i DSB'n. Vi får väl se hur länge jag kan hålla på utan en krasch... Vattnet ser förvånansvärt klart ut och jag var nyligen tvungen att tillsätta extra nitrat för att mina rödalger inte skulle dö... så det där med nitratfabrik... tja. En flytande sandbädd är säkert en nitratfabrik, det är väl lite av poängen med den. Den ska omvandla ammonium till nitrat. Men har man något som käkar nitrat så borde det inte vara ett så stort problem. Jag tilltalas starkt av att en flytande sandbädd inte behöver tvättas ur. All moja sköljs ut och far runt i akvariet istället, och du får ett skinande rent filter. Kan tilläggas att vad jag hoppas uppnå på det här viset är en mer eller mindre direkt omvandling av detrius till smådjur. Inte till bakterier i första hand. Fast hittils har jag mest lyckats omvandla trådalger till smådjur och nu måste jag skaffa fler trådalger.

Jag tror att bakterierna måste få bilda en film för att kunna bryta ned toapapper. Så det passar nog bättre som någonting man gräver ned i en DSB än som något man stoppar i ett filter.

Det där är något som jag också har stört mig på... om bakterierna inte är bättre än zeoliten på att ta upp ammonium, så borde de inte kunna rycka loss ammoniumet från zeoliten. Och om bakterierna är bättre än zeoliten på att ta upp ammonium så borde det som sagt bli lite... poänglöst med zeoliten. Det är väl min spontana tanke iallafall. Sen kan man självklart göra bakterierna effektivare ammoniumfångare genom att koncentrera ammoniumet runt bakterierna, så länge man inte binder upp ammoniumet för bakterierna i samma veva. Tyvärr låter det lite som ett jobb för Maxwells Demon... eller så är jag bara för trött för att tänka klart.

Okej... uppdatering: Jag vet inte om det var ett för litet vattenbyte, eller om det påverkade salthalten för lite, men jag fick ingen effekt på trådalgerna. Ingen tydlig iallafall. Däremot har jag ökat predationen på smådjuren med hjälp av ett gäng räkor, så det är inte fullt så krisartat längre. Men trådalgerna är nästan totalt borta. Funderar nu på en lite desperat åtgärd för att få dem att växa igen... finns det någon som vet... äh... hur mycket ammonium som saltvattensorganismer tål? Hur stor är en "ofarlig" ammoniumspik?

Hur vänjde du räkan vid vattnet? Droppade du i akvarievatten under de där 2h, eller lät du bara påsen flyta runt i karet? Det kan ha skiljt i salthalt mellan affären och ditt kar.

Stora vattenbyten, huh? Det är visst lösningen på alla problem, vare sig man vill ha mindre eller mer alger. Det skulle ju förstås vara en ide att starta upp en större syltburk med blomstra-spetsat saltvatten och en syresten. Så lägger man i en liten sten, och lite sand i botten. Om man nu verkligen garanterat får trådalger i syltburken så skulle man ju kunna riva lös ett knippe och fästa med en gummisnodd i akvariet vid behov. Men jag är lite orolig för att det blir en bakterieodling istället. Jag funderade faktiskt allvarligt över att tillsätta en droppe ammoniak direkt i vattnet, men jag tror jag ska testa med ett litet vattenbyte först. Det låter mindre drastiskt. Det kanske räcker om salthalten ändrar sig lite under loppet av en timme? Trådalger ska ju triggas av "ostabila miljöer". Har du tid till helgen så kommer Jag kommer så gärna... det känns lite kufiskt att plocka hem trådalger med flit bara... men får jag inte till ett litet utbrott själv så är jag nog tvungen.Xenian vill jag i vilket fall ha. Det fattas en Xenia i min samling av "ogräskoraller".

Är det inte koppar i TMG? Jag tillsatte lite Järn för ungefär en vecka sedan, men har inte sett någon effekt på trådalgerna. Det kan visserligen bero på att de blir uppätna...

Hej, jag skulle vilja ha tips på hur man håller trådalger vid liv under kontrollerade former. Det är inte fråga om att anlägga algbalja, utan det handlar om de smådjur som äter trådalgerna. Jag har haft en rätt stor trådalgsruska (ungefär två dm lång och en dm bred/hög) i mitt akvarium, men den har hållit sig på plats och utgjort en ypperlig grogrund för mängder av små codeopoder... eller vad det nu är för kryp. De ser faktiskt inte ut som cods, så jag är lite osäker på vad de är för något. Små trevliga djur är det iallafall, underhållande att titta på, och bra mat för de lite större djuren. Bakgrunden till algruskan är inte så mycket misskötsel (hoppas jag), utan att jag aldrig lät karet vara mörklagt under uppstarten. Det satt små makroalger på en sten och jag ville ha kvar dem... och så följde trådalgerna med på köpet. I början var jag orolig, men det klarade sig och nu är algruskan världens småkrypsodling. Jag har aldrig sett "codeopoderna" äta av mina makroalger (har ett par stycken olika makroalger), utan de käkar enbart på trådalgerna. Jag vet inte riktigt vad det är för trådalg, men den påminner om grönt hår som fladdrar i vattenströmmen. Men nu håller den altså på att bli totalt uppäten, och jag frågar mig: Vad ska jag nu mata mina smådjur med? Smådjuren blir märkbart färre när trådalgen går tillbaka och verkade hålla på att dö ut helt och hållet när trådalgerna tog slut nu senast... Efter att ha låtit en bit musselkött ligga och ruttna ett par dagar så fick jag tillbaka trådalgerna, men tyvärr gillade ju inte korallerna den behandlingen någe vidare (de har återhämtat sig nu). Jag vill inte mista "codsen". Vad ska jag göra? Kan jag ge dem sallad eller nåt? Eller går det att hålla liv i trådalgerna under kontrollerade former? Typ tillsätta en droppe ammoniak när trådalgerna håller på att försvinna? Missförstå mig nu inte. Jag gillar inte trådalger i korallrevsakvarier men jag skämtar inte heller. Jag har jusst nu en så kraftig tillväxt av dessa smådjur att jag fruktar en "ekokrasch" i miniatyr - de håller på att fullständigt äta rent på sin viktigaste (och kanske enda) födokälla. Jag behöver en smart plan som jag kan följa under de närmaste dagarna, för trådalgerna minskar... i expressfart. Jag är osäker på om algerna kommer att räcka veckan ut och det kryllar av smådjur. Det vore inte alls bra om alla de där smådjuren svalt ihjäl, för tillsammans motsvarar de en hel del biomassa.

En liter sten tränger undan en liter vatten, men sten har mycket högre densitet än vatten. Det betyder att ett kg sten har mindre volym än en liter vatten, så 1kg sten tränger undan mindre än 1 liter vatten. "Sten" brukar ha en densitet på 2 till 5 kg / liter. Malmförande "sten" kan väga åtskilliga gånger mer. Räkna med att väldigt porös LS väger 2 kg/liter. Då tar 1kg porös LS upp 0.5 liter och tränger sådeles undan 0.5 liter vatten.

Pojkar, pojkar! Börja inte bråka om vilken metod som är bäst igen! Själv har jag fått en del problem med för lite nitrat under senare tid. Det var visserligen lätt avhjälpt - bara mata lite extra, men det hade kunnat sluta i katastrof lika väl som att för mycket nitrat hade kunnat bli katrastrof. Det finns många sätt att sänka nitrat och fosfat och vodka är bara en av metoderna. Att ha mycket acropora och ingen fisk är tex. en annan metod för att sänka nitrat och fosfat... ett rent korallkar lär inte ha stora problem med för mycket näring. Men det var inte det som tråden gällde.

Redan på gång med test. Fast med magnesiumacetat och kalkvatten (magnesiumhydroxid är svårare att lösa i akvarievatten än calciumhydroxid).

Okej, jag tänkte att du visste någonting ohyggligt om plattmaskar som inte jag visste, men som jag borde veta om.

Finns det någon bra anledning att bli av med plattmaskarna om de inte är parasitiska?

Hej, jag skulle vilja ha tips på hur man undviker saltvandring i ett litet kar med täckglas och rätt ordentlig ytrörelse. Täckglaset tar jag inte gärna bort, och hellst sänker jag inte vattenytan eftersom karet inte är speciellt djupt. Vattenytan är ca 2cm under glaset. Saltvandringen kommer av att det ibland bildas små svallvågor vid akvariekanten (speciellt när pumparna startas). Det är ett ramakvarium.

Prova med tångräkor istället. De är revsäkra och tåliga. Men försök inte med några eremiter. Strandkrabbor funkar, men du kommer att ångra dig (äter allt).

Alla stjöstjärnor ifrån västkusten är mycket svåra att hålla. Du kan försöka med tångborre om du är äventyrlig, det är den mest värmetåliga tagghudingen på västkusten. Den vanliga stjöstjärnan (asterians rubens), det är de där blåa och röda stjärnorna vid strandkanten, vill ha under 18 grader. Den tål temporärt varmare vatten, men bara under kortare perioder. Asterians rubens will dessutom ha en fruktansvärd turbulens på vattnet. De större stjärnorna (ishavsstjärna och solstjärna tex) ska ha iskallt och är ganska aggresiva rovdjur.

Hur länge brukar en osmosanläggnng räcka? Har också funderat på osmos, fast av helt andra skäl... (växtodling).

En variant är att ha en hög revpelare i mitten och ordentligt med tomrum omkring (längs sidorna). Då kan du sätta en pump i ena hörnet och få vattnet att "snurra" runt pelaren. Tekniken påstås fungera bättre i stora kar än i små, pga vattnets tröghet. Tyvärr kan jag inte verifiera det senare eftersom jag aldrig haft större kar än 150l, och det tyckte jag var gigantiskt. Men i små kar funkar det bra. Mest bromsar ett 50%-igt hinder vattenflödet. Det betyder altså att ett fast hinder stoppar upp flödet som effektivast när det släpper 50% av flödet igenom sig. I annat fall (100%-igt hinder tex) tvingas flödet runt hindret, och det stoppar upp mindre. Av detta kan man dra slutsatsen att stora stenkoraller i form av greniga undervattensbuskar hindrar flödet mer än en motsvarande stor stenbumling. Ah, jaja... säg till ifall jag skriver självklarheter.

Hä... jo det var väl lite så jag tänkte. Det vore ju en tjusig lösning, men vad är det för företag som säljer sådana? ASEA? Ska luftkudden sitta permanent monerad då, istället för hjul... eller menar du en "motordriven" luftkudde ungefär som på en sån där svävarfarkost/svävarbåt?

Hej, jag har en fruktansvärt korkad fråga... men jag har grubblat så mycket på den att jag bara måste svälja stoltheten och fråga ändå: Kan man konstruera ett portabelt akvarium i 600-700 liters klassen? Typ, ett akvarium på hjul... eller stående på en grov filtmatta (som man kan dra i). Vad behöver man isåfall tänka på, och vad ställer det för krav på konstruktionen? Vad ställer det för krav på fundamentet? 600 liter vatten har en enorm tröghet, och börjar man rulla runt en sådan best lär det nog skvimpa en hel del också... men skulle det vara praktiskt användbart? Det skulle underlätta en hel del ifall man åtminstone kunde flytta akvariet halvfullt. Inte på regelbunden basis, naturligtvis, utan mer att det faktiskt är möjligt ifall nöden skulle vara framme. Jag bor i lägenhet, så det finns alltid en möjlighet att värden kommer och säger åt mig att flytta karet 20cm åt sidan.

Det borde räcka med gammal sten ifrån ett annat akvarium. Det är troligtvis inte exakt samma djur som konkurreras ut i båda akvarierna.