Sump Rördimensioner till returpumpar. Beräkningsprogram på G

[Slanten]

Jag håller på att sätta samman ett litet excel-ark, som ni ska få del av, där man kan beräkna vilket teoretiskt flöde man kan få från sin returpump. Vilket kan vara bra att ha i planeringsstadiet.

Men för att jag inte ska hamna alldeles konstigt i mina rekommendationer i beräkningsprogrammet undrar jag om ni kan hjälpa mig med lite input.

Vad har du för kapacitet i Liter/Timme på din returpump?

Vilken rördimension? Gärna ytterdiameter och godstjocklek.

Hoppas att flera kan svara, vilket ger ett bättre underlag för beräkningarna. Jag behöver sätta en maximal gräns på vattenhastigheten genom returröret.

Tack på förhand!

[Jaken]

Jag har en Eheim 1250 som returpump. Eftersom att kapaciteten är beroende av tryckhöjden och antal rör och krökar och hur mycket rörmaskar och skit som bromsar upp vattnet så kan jag inte ge en faktisk siffra på hur mycket den pumpar upp. Det kanske är det du skall räkna ut...

Jag kör 20 mm (ytterdiameter) PVC-rör vet ej godstjocklek eller innerdiameter, antagligen någon standardvariant. Har en 45 graders böj samt två 90 graders böjar på röret samt en bit slang som är något tjockare i returflödet mellan returpumpen och rördragningen.

[-=Mr_B=-]

Jag behöver sätta en maximal gräns på vattenhastigheten genom returröret.

Jag är inte så säker på att jag förstår varför. Teoretiskt finns det så klart ett max, men innan du kommer upp i den hastigheten har du mött en ganska så tvär vägg i form av friktion från rörets kanter. Hela kapaciteten från en större returpump skulle utan vidare hanteras av ett tunt sugrör satt i hävertsituation, om det bara var friktionslöst.

Det du behöver är hemodynamik kunskap. F=(P1-P2)/R är formlen, tror jag.

F Flödet.

P är tryckskillnaden

R är motståndet i rören.

Det är naturligtvis R som ställer till det. Vid låga flöden är flödet i det närmaste laminärt och därför är motståndet lågt. När flödet avviker från den raka linjen alstras turbulens, och i takt med att flödeshastigheten ökar ökar även turbulensen längs kontaktytan mellan vattnet och röret. Turbulens = ökat motstånd. Formel för att räkna ut ett materials friktionsmotstånd känner inte jag till, men det kan kanske anses ointressant eftersom vi inte kan få fram rätt siffror på rören i alla fall. Eftersom ytskiktet "alltid" är turbulent så är motståndet i ett rör direkt avhängig till dess diameter. (Och det här är den kraftigt förenklade versionen, som i princip bara ger en tumvisning)

Varför inte bara planka matten från någon av de siter som finns? Du kan studsa lite olika flöden mot deras script, och få ett resultat som är bra nog, om du inte är SÅ petig.

Här är allt du behöver för att räkna till dig "korrekta siffror" om du bara orkar. Inklusive en lista på flödesmotstånd i plaströr. Visst. Inget kan garantera att de stämmer för just de plaströr man får tag i, men det är nära nog... det beror på hur petig du vill vara i slutändan. Det kan skilja på % i slutändan. I sammanhanget omätbart.

B!

[Slanten]

Jag har en Eheim 1250 som returpump. Eftersom att kapaciteten är beroende av tryckhöjden och antal rör och krökar och hur mycket rörmaskar och skit som bromsar upp vattnet så kan jag inte ge en faktisk siffra på hur mycket den pumpar upp. Det kanske är det du skall räkna ut...

Jag kör 20 mm (ytterdiameter) PVC-rör vet ej godstjocklek eller innerdiameter, antagligen någon standardvariant. Har en 45 graders böj samt två 90 graders böjar på röret samt en bit slang som är något tjockare i returflödet mellan returpumpen och rördragningen.

Tack Jaken för din input!

Jag är inte så säker på att jag förstår varför. Teoretiskt finns det så klart ett max, men innan du kommer upp i den hastigheten har du mött en ganska så tvär vägg i form av friktion från rörets kanter. Hela kapaciteten från en större returpump skulle utan vidare hanteras av ett tunt sugrör satt i hävertsituation, om det bara var friktionslöst.

Det du behöver är hemodynamik kunskap. F=(P1-P2)/R är formlen, tror jag.

F Flödet.

P är tryckskillnaden

R är motståndet i rören.

Det är naturligtvis R som ställer till det. Vid låga flöden är flödet i det närmaste laminärt och därför är motståndet lågt. När flödet avviker från den raka linjen alstras turbulens, och i takt med att flödeshastigheten ökar ökar även turbulensen längs kontaktytan mellan vattnet och röret. Turbulens = ökat motstånd. Formel för att räkna ut ett materials friktionsmotstånd känner inte jag till, men det kan kanske anses ointressant eftersom vi inte kan få fram rätt siffror på rören i alla fall. Eftersom ytskiktet "alltid" är turbulent så är motståndet i ett rör direkt avhängig till dess diameter. (Och det här är den kraftigt förenklade versionen, som i princip bara ger en tumvisning)

Varför inte bara planka matten från någon av de siter som finns? Du kan studsa lite olika flöden mot deras script, och få ett resultat som är bra nog, om du inte är SÅ petig.

Här är allt du behöver för att räkna till dig "korrekta siffror" om du bara orkar. Inklusive en lista på flödesmotstånd i plaströr. Visst. Inget kan garantera att de stämmer för just de plaströr man får tag i, men det är nära nog... det beror på hur petig du vill vara i slutändan. Det kan skilja på % i slutändan. I sammanhanget omätbart.

B!

Jag har jobbat som rörkonstruktör och tänkte dela med mig av min enkla kunskap. Excel-bladet är klart och det enda jag behöver är att få ett hum om vilka kapaciteter som används i verkligheten. Jag har ett teoretiskt max-värde på vattenhastigheter i vanliga matarledningar i industrin vilket är mellan 1-2 m/s. Men folk kanske har kommit underfund med att man kan ha högre eller lägre hastigheter genom att testa sig fram. Kanske till och med utan att veta hur teorin ser ut . Precis som du säger leder höga vattenhastigheter till mycket högre friktionsmotstånd. Det är därför jag vill ha ett gränsvärde för att kunna ge användaren av excel-arket en varning när hans inmatade värden ligger för högt.

Din först länk är utmärkt för att räkna ut dräneringsröret / durson, men jag vill beräkna hur mycket motstånd det finns i returröret från sumpen till akvariet. Detta motstånd eller tryckfall får som konsekvens att flödet från en pump som tex är specad till 3000 L/h endast ger 2000 l/h. En annan faktor som kraftigt inverkar på tryckfallet är hur högt det är mellan sumpens vattenyta och akvariets vattenyta.

Teorin bakom känner jag till då jag jobbat som rörkonstruktör.

Tack för den sista länken. Mitt Excel-ark bygger på teorin beskriven där, men på ett förhoppningsvis mer lättanvänt sätt. Se bifogad bild av hur arket ser ut just nu.

Sen måste man jämföra sitt värde med pump-kurvan, men det är en annan historia som jag tänkte beskriva i en liten artikel.

Tillbaka till min fråga i första inlägget som jag hoppas att fler vill svara på.

Det jag är nyfiken på är alltså kapaciteten som står angiven på pumpen och diametern på returröret.

Ändrat 17 februari 2010 av Slanten
La till hänvisning till pumpkurvan

[Janne68]

Ser lovade ut

Jag har försökt använda det excel-ark som det länkades till tidigare, men har inte lyckats så bra då min pump inte fanns med där. Vore ju dessutom skönt att få värdena i "vettiga" enheter.

Jag är inte säker på vad du är ute efter för uppgifter, med den pump jag planerar att använda är en Eheim Compact+ 5000 som är specificerad till max 5000 liter/h och anslutningen är 25mm utvändig med ca 2 mm material tjocklek (kanske 1,5mm, har den inte framför mig nu så jag kan mäta exakt).

[-=Mr_B=-]

Jag har jobbat som rörkonstruktör och tänkte dela med mig av min enkla kunskap. Excel-bladet är klart och det enda jag behöver är att få ett hum om vilka kapaciteter som används i verkligheten. Jag har ett teoretiskt max-värde på vattenhastigheter i vanliga matarledningar i industrin vilket är mellan 1-2 m/s. Men folk kanske har kommit underfund med att man kan ha högre eller lägre hastigheter genom att testa sig fram. Kanske till och med utan att veta hur teorin ser ut . Precis som du säger leder höga vattenhastigheter till mycket högre friktionsmotstånd. Det är därför jag vill ha ett gränsvärde för att kunna ge användaren av excel-arket en varning när hans inmatade värden ligger för högt.

Alla kommer vi från skilda världar. Ett formulär för att på ett enkelt sätt kunna få fram en bra uppskattning av rördimmensioner, som ovanpå allt kan stämma rätt bra i sina rekomendationer... Inte alls fel. Tänk på att våra rör över tid bygger upp en ganska elak beläggning som både stjäler utryme, men även introducerar oregelbundna formationer i vattenvägen. Här gärna vi än vill säga att vårt vatten är rent, så är ju det en fråga om definition...

Jag skulle tro att 1-2m/s baseras på industripumpars kapacitet att leverera trycksatta, våra impeller pumpar tappar fort när de utsätts för mottryck... Vi är nog inte i närheten av de siffrorna över lag.

Tack för den sista länken. Mitt Excel-ark bygger på teorin beskriven där, men på ett förhoppningsvis mer lättanvänt sätt

Ditt excel ark kan bli en anledning till att skaffa sig en excel veiwer hör jag. För matten bakom allt det där har jag aldrig rett ut.

Det jag är nyfiken på är alltså kapaciteten som står angiven på pumpen och diametern på returröret.

AquaBee up 2000/1 2000l/h 20mm PVC ca 120 lyft

AquaBee up 6000 6000l/h 30mm PVC ca 170 lyft

Sicce Mega 5000l/h 25mm closed loop.

B!

[Slanten]

AquaBee up 2000/1 2000l/h 20mm PVC ca 120 lyft

AquaBee up 6000 6000l/h 30mm PVC ca 170 lyft

Sicce Mega 5000l/h 25mm closed loop.

B!

Jag lusläste den "långa" länken du skickade och det fanns en del matnyttigt. Bla rekommenderade författaren att inte gå över 1.2 m/s i vattenhastighet. Så där fick vi svaret

Jag roade mig med att kolla dina värden och din AquaBee up 6000 är intressant. Hoppas att du inte misstycker att jag tar ditt system som exempel.

I ditt system på 30mm PVC blir den teoretiska vattenhastigheten 2,6 m/s. Det går ju naturligtvis inte, eftersom mottrycket sänker hastigheten.

Jag antog följande:

Totalt 2,2m rör med ytterdiameter 32mm, godstjocklek 1,8mm

2st 90-böjar

1st 45-böj

tryckhöjd på 1,7m (från sumpens vattenyta till akvariets vattenyta)

Ovanstående system ger en systemkurva enligt bifogad bild.

Du borde enligt den ha ett flöde på ungefär 3900 liter/h. Har du kollat flödet nån gång?

Om du köpt lillebror AquaBee up 5000 hade du fått ett flöde i samma system på ca 3300 L/H.

Om vi ökar rördimensionen till 40mm blir flödena så här:

Up6000 - 4100 liter/h

Up5000 - 3700 liter/h

[-=Mr_B=-]

Jag roade mig med att kolla dina värden och din AquaBee up 6000 är intressant. Hoppas att du inte misstycker att jag tar ditt system som exempel.

Fy. Elaking. Bekräfta vad jag redan var ganska säker på. ;- )

I ditt system på 30mm PVC blir den teoretiska vattenhastigheten 2,6 m/s. Det går ju naturligtvis inte, eftersom mottrycket sänker hastigheten.

Jag antog följande:

Totalt 2,2m rör med ytterdiameter 32mm, godstjocklek 1,8mm

2st 90-böjar

1st 45-böj

tryckhöjd på 1,7m (från sumpens vattenyta till akvariets vattenyta)

Sitter bara en 90 böj. Av den långa typen så det är åtminstonde inte den tvära kröken. Efter böjen sitter det en 45 graders, och precis så mycket rör så det når ned under vattenytan. Tror att din totala rörlängd är lite lång med. Men det lär inte slå på mycket i alla fall. I min vana trogen stjäl jag vattenmatning till en massa annat via små avstick. Borrade 3mm's hål, med ett 3mm rör i. uppsnyggat så det är jäms med röret på insidan. Tror där är 2 eller 3 sånna på den returen.

Ovanstående system ger en systemkurva enligt bifogad bild.

Du borde enligt den ha ett flöde på ungefär 3900 liter/h. Har du kollat flödet nån gång?

Aldrig mätt, men jag har kört med en SCWD och innan den modifierades så stämde switchintervallet rätt bra med 3500-4000 l/h. Svårt att säga exakt, man ser ju vara så mycket på flödet.

Om du köpt lillebror AquaBee up 5000 hade du fått ett flöde i samma system på ca 3300 L/H.

Fick pumpen mycket billigt, och baljan var redan borrad, och så blev det.

Gött räknat. Då vet jag att 40-50mm är mer rätt till nästa burk, om jag bestämer mig för att återanvända pumpen. Misstänkte det redan från början, men...

B!

[Slanten]

Nu är det lilla programmet klart. Så fort en moderator godkänt det ska det nog ligga ute under Artiklar / Teknik

[Slanten]

Efter lite strul med att lägga in artikeln så har Petrol löst det hela och nu ligger artikeln här:

https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=33188

Hoppas att det kan vara till nytta för någon. Om ni hittar nått felaktigt får ni gärna hojta till.

[Laggeman]

Bra jobbat Jonas! Kudos till dig!

[-=Mr_B=-]

Det är väll mitt fel antar jag, men... Det duger inte med excel viewer för att använda formuläret. Jag hade för mig att det gick att använda formulär för enklare inmatning, men så är tydligen inte fallet. Så det krävs en riktig office för att det ska fungera. (Däremot bör det inte spela någon roll om man använder någon av open office varianterna, eller Microsoft Office)

B!

[Slanten]

Bra jobbat Jonas! Kudos till dig!

Tackar! Kul att kunna bidra med nått.

Det är väll mitt fel antar jag, men... Det duger inte med excel viewer för att använda formuläret. Jag hade för mig att det gick att använda formulär för enklare inmatning, men så är tydligen inte fallet. Så det krävs en riktig office för att det ska fungera. (Däremot bör det inte spela någon roll om man använder någon av open office varianterna, eller Microsoft Office)

B!

Hehe, ja det är ditt fel...

Kom aldrig så långt att jag testade på en viewer. Men man kan ju tycka att det är märkligt att viewern inte klarar av ett enkelt formulär.

[Laggeman]

Open Office ska kunna både öppna, ändra och skapa MS-dokument. Det är dessutom alldeles gratis.

http://sv.openoffice.org/