Va precis o hämtade en sjöborre och tappade den tillbaka ner i spannen när jag skulle lyfta över den till karet(20-30cm fallhöjd), då började den spruta ut något vitt från 4 eller 5 punkter runtom analöppningen mitt på, lät den ligga i spannen tills den slutat sen la jag över den i karet, den kröp runt en bit sen såg det ut som den hade fastnat mellan två stenar- då kom där ett rejält moln till från den. Någon som vet vad detta är? Och om det är farligt för de andra invånarna i karet?

Att de släpper ur sig vitt slem är egentligen inte slem utan det är ett överskott av kalk i kroppen. Nu kan jag inte garantera att så är fallet nu eftersom den blev lite misshandlad.... Men jag skulle kolla på den så den rör på sig och inte är död. Skulle den dö så skal du ta ur den så fort du kan då de släpper ur sig mkt skit vid ett dödsfall.

Den kröp runt massor både i spannen och när jag släppt ner den i karet, och den hade inga synliga skador(kröp mot rutan så jag såg den rätt bra). Men jag tvivlar starkt på att den skadade sig då det var vatten i spannen och det var inget högt fall, tror snarare den blev skrämd..

Skönt det verkar ok med rackarn =)

Vad jag har hört (läst) om sjöborrar så bör man inte lyfta upp dem i luften då de kan få in luft i sig och då kan de kvävas. Jag vet inte om det gäller alla sjöborrar eller om det ens är sant, men jag har läst det på andra saltvattenssidor. Jag hade själv en sjöborre förut och var nogrann med att den skulle vara under vatten när jag flyttade den.

Vad jag har hört (läst) om sjöborrar så bör man inte lyfta upp dem i luften då de kan få in luft i sig och då kan de kvävas. Jag vet inte om det gäller alla sjöborrar eller om det ens är sant, men jag har läst det på andra saltvattenssidor. Jag hade själv en sjöborre förut och var nogrann med att den skulle vara under vatten när jag flyttade den.

Jag har hanterat många arter av sjöborrar utan ens veta om detta - och helt klart har inte sjöborrarna vetat det helle:) Skulle tro att det ligger väldigt nära en myt. Sjöborrar och sjöstjärnor är nära släkt och vad gäller sjöstjärnor så har det påståendet funnits länge och även en del exportörer tror på detta när det gäller exempelvis blå linkia som alltid kommer i fyllda påsar. Om det är sant när det gäller sjöstjärnor (och då speciellt linkia arterna) vet jag inte.

MVH Lasse

Jag har hanterat många arter av sjöborrar utan ens veta om detta - och helt klart har inte sjöborrarna vetat det helle:) Skulle tro att det ligger väldigt nära en myt. Sjöborrar och sjöstjärnor är nära släkt och vad gäller sjöstjärnor så har det påståendet funnits länge och även en del exportörer tror på detta när det gäller exempelvis blå linkia som alltid kommer i fyllda påsar. Om det är sant när det gäller sjöstjärnor (och då speciellt linkia arterna) vet jag inte.

MVH Lasse

Det är säkert en myt, det kan vara ganska svårt att sålla mellan sanningar och myter i den här hobbyn tycker jag. Mycket av informationen och tipsen man får är från handlare eller från forum där man inte får någon källa eller liknande att granska.

Tagghudingar har yttre skelett. De kan inte magra som djur med ett inre skelett. Det som händer är att de blir ihåliga när de svälter.

Om det av någon anledning kommer in luft i hålrummen så tänker jag mig att de kan få problem. Välnärda djur löper då inte samma risk vilket förklarar att djur i det vilda mycket väl tål luft till exempel vid ebb.

Tagghudingar har yttre skelett. De kan inte magra som djur med ett inre skelett. Det som händer är att de blir ihåliga när de svälter.

Om det av någon anledning kommer in luft i hålrummen så tänker jag mig att de kan få problem. Välnärda djur löper då inte samma risk vilket förklarar att djur i det vilda mycket väl tål luft till exempel vid ebb.

Låter som ett mycket logiskt resonemang

Tagghudingar har yttre skelett. De kan inte magra som djur med ett inre skelett. Det som händer är att de blir ihåliga när de svälter.

Om det av någon anledning kommer in luft i hålrummen så tänker jag mig att de kan få problem. Välnärda djur löper då inte samma risk vilket förklarar att djur i det vilda mycket väl tål luft till exempel vid ebb.

Hm - då skulle de gälla alla djur med yttre skelett exempelvis kräfter, humrar (som kan svälte länge vid transporter), räkor och dylikt. Sen förutsätter vi att djur inte svälter i naturen och det är nog inte riktigt sant. Vi vet inte om ett viltfångat djur har varit utsatt för svält eller inte - risken är väl i stället att det är de försvagade djuren som fångas först. Så den förklaringen sväljer jag inte direkt Stig den verkar snarare vara en nödvara.

MVH Lasse

Buksidan på räkor och humrar är elastisk så de har nog en viss förmåga att smalna av. När de gäller krabbor i matdisken har jag sett det tydligt.

De flesta husmödrar ( Jag-skrattar hysteriskt) vet hur de känner i igen en välmatad krabba.

Svält eller inte det har hos oss mest med årstiderna att göra.

i vilket fall som helst är den fortfarande pigg som attan o brövlar runt, och ingen synlig påverkan på något annat- så det var nog ingen fara!