Dinoflagelater, orsak o beh?

[jonasroman]

På förekommen anledning startar jag en tråd om dino. Jag tänkte skriva en artikel om det sedan, där jag tänker blanda mina erfarenheter samt en del info från vetenskapliga artiklar. 

 

Men först en tråd här så vi kan dryfta det vi alla vet, tror o tänker om detta elände.

 

Min version, först ut:

 

Bakgrund och etiologi

Dinoflagelater är en alg. Det får ej glömmas, dvs den skiljer sig en hel del ifrån tex cyano, beträffande hur man bekämpar den samt vad som triggar den. 

 

Ljus, är oftast en begränsande faktor för de flesta alger, så stryper man ljuset försvinner dinon snabbt. Dock ligger den i en sorts sovande form, den dör alltså inte, så när du slår på ljuset igen, kommer den fram igen. Skall du döda dinon med ljusbegränsning, tror jag man får skärma av exakt allt ljus i minst en vecka eller mer. Det finns en del som testat detta, med viss framgång. 

Dinon kan till skillnad från många alger, röra sig, vilket gör den extra livskraftig. Den söker sig snabbt till ljuset, närmast med en hastighet man kan se med blotta ögat. På morgonen kan sanden vara vit, men redan efter ett par timmar, ser man de bruna algerna krypa upp ur sanden. 

På grund av denna fenomenala fototaxi(röra sig mot ljuset)  hjälper det  inte att röra i sanden.  Tvärtom blir det oftast värre när det gäller dino, för då stör man kanske den vanliga floran något, som i någon mån kan (i bästa fall) konkurera med dinon. 

 

Dinoflagelater finns i många olika varianter, och kom ihåg att våran zooxanthell är en dinoflagelat. Liksom den, så kan troligen flera subarter av dinon utnyttja HCO3 som kolkälla förutom CO2. Det betyder isåfall att vid särskilt hög alkalinitet, så ökar man tillgången på kol åt dino-algen. Vissa dino sägs vara sämre på att utnyttja HCO3, vilket skulle vara förklaringen till att högt pH under en längre tid ibland kan begränsa dinon. Detta är dock inte alltid fallet (empirisk erfarenhet) så jag tror personligen rätt många av de dino-arter vi har, mår utmärkt i ett högre pH då dom klarar sig galant på HCO3 istället för CO2. 

 

Om det i ett visst system nu skulle vara så att just kol var det som begränsat dinon, så tror jag en  KH-stegring kan trigga dinon(de arter som kan nyttja HCO3 alltså).  Vid en mer konstan hög alkalinitet däremot, så har ju till slut andra näringsämnen för dinon förbrukas också, varvid det är inte säkert att kol längre är det som begränsar tillväxten. Det är därför jag tror en förändring av KH från lågt till högt snarare än ett stabilt högt värde, är det som kan trigga dino.

Eftersom dinon gillar HCO3, så kanske också (min egna tes), zink, trigga dino. Zink behövs nämligen för att enzymet som omvandlar HCO3 till CO2, skall fungera. Finns också en del data som visat på att kadmium har samma funktion som zink här. Så spårelement, som överdoseras, kan kanske va en trigger också. Särskilt ihop med fler andra triggers, såsom mer ljus, stigande KH, stigande nitrat osv. 

 

Dino kan ju såklart vidare triggas även av de mer traditionella näringsämnena som alger behöver, dvs fosfat o nitrat(som nämnde sovan), o kanske ammonium. Där är det min erfarenhet att det är vanligare med dino vid högre nitrat, dvs i kongruens med den vanliga sanningen att alger gillar nitrat o fosfat. Cyano som ni vet, ser vi ju oftare vid lågt nitrat (av andra skäl som jag ej tänker gå in på här o nu). Det är faktiskt väldigt ovanligt att man har både dino o cyano samtidigt!. Oftast slår det ena ut det andra. Jag har sett detta samband flera gånger. Och skälet tror jag är att triggern är helt olika. Dinon gillar nitrat, cyanon gillar frånvaro av nitrat. Sen kanske inte cyanon kan fotosyntetisera med HCO3, (har ej hittat info om det), vilket blir ytterligare till dinons fördel isåfall vid ett stigande KH.  

 

Diagnostik

Dino "luktar" illa, lite som metall, o hela karet kan lukta det vid stora utbrott. 

Snäckor blir förlamade o trötta o kan också dö. Men första tecknet är att dom ligger still o  ej vänder sig. 

Fiskar kan också dö men dom brukar klara sig. 

 

Finns minsta osäkerhet kan man titta på det i mikroskop: då är det som små bruna runda saker som rör sig hit o dit.

 

"Makroskopiskt" är det mellanbruna till mörkbruna beläggningar som i första hand kommer på sanden. I början tydligt bättre på morgonen pgr av dess fototaxi. När det blir mer, blir det mer som bruna trådar som kan lossna o flyga runt. I värsta fall klättrar det upp på stenen, o då är det illa.  

 

Terapi  

Suga upp dom går inte, för man får mest upp ren sand o ej dinon. 

Sandvändare funkar ej så bra för dom undviker dino. Dino "luktar" illa, lite som metall, o hela karet kan lukta det vid stora utbrott. 

 

Åtgärden om det bara är på sanden är enligt mig

1) att suga ur all sand, låt karet gå sandtomt i 2 veckor o lägg sen i sanden igen efter att ha tvättat den noga i sötvatten. Samtidigt se över nitat o fosfat-läget så man inte ligger får högt o hålla KH stabilt, o ej för högt, samt inte överdriva ljuset, o ej dosera spårelement(zink...se ovan?). 

2) Andra varianten är att köpa ett antidino-medel som är helt enkelt ett vanligt antialgmedel. (Medlena blockerar oftast Calvcincykeln, den där algen bygger upp sitt socker i fotosyntesen).  Detta gör att korallerna tar lite stryk då zooxanthellen också är en  dinoflagelat. Dock brukar det gå bra. 

Räkna med en nitratstegring efter behandling då algerna dör.  

 

/Jonas

Finns mer att skriva, men detta var lite kort. Fyll på:-)!

[m0jjen]

Kan skriva lite om mina observationer. Jag har haft, besegrat (trodde jag) och fått tillbaks dino. Allt började med nollad po4 (0.0003) enligt tritontest. Min sand var också den ny då jag nyligen flyttat och då även karet

Jag sög snart ut sanden och började dosera no3 och po4 vilket gav god effekt i samband med manuell borttagning. Det gick ungefär 3 veckor utan att ha sett någon dino på sten eller dylikt. När jag väl åter hade i sanden tog det ungefär 3 dygn sen var det tillbaks till ruta 1 och all sand o vissa andra ytor är nu helt täckta. Jag tror väldigt mycket på att nollad fosfat eller väldigt låg fosfat är ett problem.

Många trådar och spekulationer behandlar inte detta alls utan man försöker snarare att sänka sin fosfat genom aggressiv GFO användning, dock är det alltid samma visa, det funkar inte.

Mätvärden är stabila för mig:

Ca: 400
Mg: 1350
Kh 8.0
No3: 10
Po4: 0.08 (kemist doserat) dock har jag tvivel på att min hanna är korrekt. Den visade nämligen en fosfat på ~0.04 - 0.02 när triton visade 0.0007 & 0.0003).
Ph: 7.98 - 8.28 (vid utbrott av dino skjuter mitt PH i taket)

Jag ska testa att dosera fosfat varannan dag och då ca 0.01 i stöten för att se om det har någon inverkan på nitraten. Min nitrat har legat på stabila 10 utan någon dosering alls sedan de att jag först doserade upp den. Tidigare har den alltid varit 0 eller snudd på. Min hypotes är fosfatbrist och min nitrat bör då sjunka i samband med fosfat dosering.

[ChristianNilsson]

Då undrar jag, är det alltså min "dino" som gör att jag helt plötsligt får dosera mycket kh? Jag tycker inte att jag haft så stor tillväxt så det kan motsvara höjningen i dosering men är osäker. 

Iallafall borde man ju se upp när dinon är borta och se till att man inte överdoserar helt plötsligt!? 

[m0jjen]

Kämpar fortfarande på med mina dino. Även tagit lite taskiga bilder i ett gammalt mikroskop.

 

  

 

Efter mycket läsning och konstaterandet av att mina näringsvärden är väldigt låga har jag i ungefär två veckor doserat 0.05 ppm fosfat och 0.5 ppm nitrat i form av kh2po4 och kno3. Jag har gjort en väldigt intressant observation i samband med detta, nästan alla fosfat konsumeras, o fort går det! Jag har doserat långt över totalt 1.4 ppm fosfat på 14 dagar, trots detta mäter jag enbart 0.06 po4.

 

Jag ser ingen ökning av dino, eller annan alg heller egentligen. Fått någon liten tuss håralg här o var men ingen extrem mängd. Så frågan är ju vart all fosfat tar vägen.

Tankar @Lasse @stigigemla @jonasroman