Gå till innehåll

Sandbädd displaydel.


Andreas_Lindholm

Rekommenderade inlägg

Jag tycker mig se skillnad på sandbäddens ”mående” om den är tunn (1cm) och något tjockare (3-5 cm). Den djupare sandbädden ser mer välmående ut, vitare övre lager t.ex. Flödet över den djupare bädden har varit något lägre på grund av bäddens placering. Ljuset har dessutom varit något lägre. Har alltid haft mycket smådjur som rör sig i bäddens övre lager utan att direkt gräva runt och vända sanden. Tänker mig nu en något tjockare sandbädd 5 till 7 cm men mer jämt fördelad. Tips och tankar. Tänker också fortsätta med att hålla alla smådjur vid liv och tillsätta fler. Maskar, poddar,räkor osv tänker jag på i första hand.

/andreas

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

  • 2 veckor senare...

Jag snarare läst att det skall fungera bäst med antingen en väldigt tunn (högst 2cm?) eller tjock (minst 10cm), medan det blir mer problem med mellanvarianterna. Ljusstyrka och flöde kan säkert påverka algväxten, fast återigen skriver många att algproblemen är mindre där det är bra flöde. Smådjur är säkert bra, jmf denna tråd:

 

  • Gilla 1
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Det finns lite lika aspekter när det gäller vilken sand man skall använda.

När det gäller algpåväxt är en finkornig sand att föredra.

När det gäller smådjur är det olika för olika arter och släkten.

Djur som bygger rör brukar i allmänhet vilja ha finkornig sand eller slam. 

Copepoder gömmer sig dagtid i grövre sand.

Amphipoder kan bygga hålor där det är varierande grovlek på sanden.

 

Sedan är det en helt annan sak med bakterienedbrytning av ammonium till nitrat och sedan till kvävgas. Till det sista steget behövs  en syrefri zon som brukar bildas ungefär 10 cm under sandytan och det fungerar bäst under en ganska finkornig sand.

 

En tredje sak är cirkulation i karet. Eftersom vi ofta vill ha stenkoraller från områden med stark cirkulation faller finkornig sand ut. 

Då är det bara grovkornigt grus eller ingen sand kvar. Ingen sand betyder inte bar botten om man sköter om den. Det växer naturligt på glaset om man bara ger det tid. Det är helt normalt att få en tillväxt på flera millimeter per år. Det gäller framför allt att hålla detritus borta. Och givetvis algskrapan.

 

Men även detritus växer ofta ihop i saltkar med låg cirkulation. Det bildas ett nät av rörmaskar med mer som håller ihop det. Man bör ha lite copepoder med mer som håller det syresatt. Och kanske någon färsk levande sten för att ympa in djuren.

  • Gilla 1
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

10 hours ago, stigigemla said:

En tredje sak är cirkulation i karet. Eftersom vi ofta vill ha stenkoraller från områden med stark cirkulation faller finkornig sand ut. 

Om man har resonansvågor istället för stark ström så borde väl teoretiskt sanden ligga kvar. Nackdelen är att vågorna krånglar till det med ytavsuget, om det inte sitter precis i mitten av karet.

  • Gilla 1
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Gå med i konversationen

Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Guest
Svara på detta ämne...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Ditt tidigare innehåll har återskapats.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa Ny...