Att använda RODI vatten eller kranvatten till sitt saltvatten har alltid varit en kontroversiell fråga - mycket ofta mer grundat på vad andra säger eller vad man själv tycker. Några närmare undersökningar är dock inte gjorda vad jag vet. Generellt så har vi i Sverige ett mycket bra vatten för att kunna använda detta direkt för att blanda saltvatten med undantag där kalcium och magnesiumhalten är hög samt vissa områden med mycket kisel i vattnet. Vad gäller metaller och skadliga ämnen så håller vårt kranvatten väldigt låga och bra halter. Men det är utgående vatten från renvattenverken - innan vattnet kommer i akvariet så passerar det även ditt eget hus vattensystem och där förekommer det ofta släpp av både koppar, järn och zink. I ett akvarium där man sköter sina vattenbyte kontinuerligt så är inte det här ett problem i de flesta fall då ackumuleringen blir utjämnad - med i ett system med inga reguljära vattenbyte kan det ackumuleras över tid. Framförallt då koppar och zink. När jag började med Tritonmetoden fullt ut så började jag också med RO. Tre stegs RO utan en mixed bed ion exchanger del. På hösten 22 köpte jag en behållare för en mixed bed resin. Se nedan effekten på Si i RO vattnet och efter 12/8 2022 RODI vattnet

Hur kan då ett förhållande mellan vattnet ut ur kranen på din hemadress och vattnet ut från vattenverket.

Inför öppnandet av Sjöfartsmuseets ny utställning ville vi kunna använda Göteborgs dricksvatten till uppfyllningen av de stora karen (bland anna 400 kubik i det stora) Skulle spara stora pengar för oss. Vi gjorde därför 2 analyser av vattnet ute i systemet i Majorna (läs brandpost) Det visade väldigt bra värden så vi beslöt att använda det. Tur var väl det - efter första uppfyllningen av 400 kubikaren så fick vi tömma igen eftersom det inte riktigt blev tätt. Inför sista uppfyllningen - vilket gjordes via en tapp-punkt inne i akvariebyggnaden fick vi lite panik eftersom våra rörläggare inte riktigt hade fattat vad bara plast betydde för vårt ledningsnät. Typisk begreppsförvirring - vi tydde det som endast plaströr - de tydde det som enbart plastade kopparrör (utvändigt) på vissa ställen. Vi gjorde då en ändring och en test så nära akvariet som möjligt. Nedan syns resultaten för de olika grupperna. Lagt till min egen undersökning i vårt bostadshus som jämförelse

Makroämnen

Här är det ganska jämt vad gäller år och typ av slutsystem vilket var förväntat

Spårämnen

Vad som sticker ut här är resultatet för järn och koppar i mitt hus. Bara detta gör att det är olämpligt att bara använda kranvatten hemma hos mig. Dessa ämnen kommer fråm mitt hus rörsystem.

Oönskade ämnen

Här sticker Al ut ordentligt överallt. Personligen tror jag att det beror på användandet ab Al baserad teknik för att fälla P i vattenverket

Sen kommer vi till näringsämnena

Fosfor i mitt kranvatten kommer troligtvis från mina kranar ,en vad som är intressant är nitraten. Den kan ju komma från själva sjövattnet (Göta Älv/ Delsjön) men även från den metods som används för klorering (Blanda ammonium med klor= samt sönderfallet av kloraminer i systemet. Kisel kommer från råvattnet.

Sammanfattningsvis så tror jag att RODO vatten behövs framförallt när det gäller top off (ersätta avdunstat vatten) och framförallt när in metoden med täta vattenbyte används

MVH Lasse

MVH Lasse

Ändrat 14 timmar sedan14 tim av Lasse

Oavsett om man använder osmosfilter eller inte så tror jag det är säkrast att spola en stund ur kranen innan man kopplar in osmosfiltret: https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/vatten-och-avlopp/dricksvatten/dricksvattnets-kvalitet#toc-4

"Vattenledningarna i huset kan vara långa, och vattnet kan ha stått stilla i dem länge. Det senaste vattnet som spolats genom dem kan ha varit varmvatten, och när varmvattnet passerar kan metaller från ledningarna följa med vattnet."