Fiffe

Bör man "damsuga" sanden? Tycker man hör olika.

Fan va trist. Nån aning om varför?

Giesemann IQ

Hade aldrig någon orginalfläkt där. Kanske bara ingår i "D" modellen? ' Jag tog en gammal tranformator till ett modem som jag hade i någon "braattha" låda :-) Tyckte det var smidigast med egen strömförsörjning då jag bara kör den på sommaren.

Jag har en Fractal där.

Det är även plats till en fläkt i baken bakom returpumparna. Jag hade ingen fläkt monterad där i mitt kar iaf. Satte den så att den suger luft och då blåser luft över vattenytan. Gjorde säkert en grad i somras. Att byta skummare mot en Tunze gjorde ytterliggare en grad.

Även om du har en riktigt fin kamera och biderna är skitbra så gör det inte det rättvisa. Tittade på det idag och det är mycket snyggare i verkligheten :-) Blev väldigt imponerad av maxspecten. Den ger ett väldigt "krispigt" ljus, mkt starkare än jag hade trott. Blåljuset är helt makalöst.

Tänder karet kl 14 och släcker det 23. Idag mätte jag kl 18. Näe, jag tror dvärgkejsaren har haft mkt att säga till om vad det gäller sps döden. Sen har väl fosfaten hjälpt till en litegranna kan jag tänka. Men jag blir förvånad över att det inte minskar. Blir ett rejält vattenbyte imorgon och damsugning av sanden som har blivit ganska brun samt kanske ett besök hos Anders på zoologiska för att uttöka städpatrullen. Har bara haft två sniglar nu under en längre tid då övriga fallit offer för vad jag misstänker var en rovsnigel.

Två mätningar med Hannan idag gav 0.16 i fosfat. Då har jag kört med säkert 3dl biophos 2 från korallensuct i mina ynka 130 liter de senaste 4 veckorna. Skummaren har inte rikigt fått skumma jämnt då vattenpåfyllningen har krånglat. Men jag tycker att det mest brukar vara relativt klart vatten i koppen ändå.. Har halverat matningen men måste ändå skrapa rutorna varje dag. Kan inte begripa var fosfaten kommer ifrån. Så för att sammanfatta: Blä...

Jag använde dessa: http://www.jmedata.se/PartDetail.aspx?q=p:2368026 Två i sidan o en i baken ovanför returerna.

Jepp, jag har en Tunze 9002, fungerar kanon. Har även bytt fläktarna i huven. Nu låter det bara i någon minut när ljuset tänds. Det enda jag hör från karet är fläktarna i princip. Låter som en bilig stationär dator typ :-) Returpumparna kan börja låta en del o de rör vid varandra eller ligger mot glaset. En klicka silikon på sidorna kan hjälpa.

Sarkasm är så härligt :-) Men äntligen börjar det komma lite siffror :-) Skrev mitt försök till uträkning innan du editerat ditt inlägg. 0.8 i strömningsförlust var väl helt åt skogen och är det nu inte en "riktig" hävert kan man kanske inte använda sig av den formeln heller. Har väl tillräckligt med info nu för att inte våga använda bef. genomföring och får ta risken med att försöka bredda hålet i karet. Tack Lasse och Slanten.

Låt säg att genomföringens lilla strypning skapar en innerdiameter på 18mm. Med bernoullis ekvation för hävert och en "höftad" strömningsförlust på 0.8 så får jag det till ett flöde på 5625l/h för 3m.

Precis min tanke Slanten, men min tanke är inte mkt värd då jag är väldigt ny inom det här. Trycket/fallhöjden måste ju spela en stor roll. Man kan ju i princip trycke igenom hur mkt vatten som helst igenom ett så litet utrymme som helst sålänge kraften finns och materialet håller. Volymen vatten som faller i ett 3meter 25mm rör med en strypning är ju större än i ett 20mm dito. Det försnämda borde ju då skapa ett högre tryck/sug vilket bör resultera i att vattnet färdas i en högre hastighet vid genomföringen. Detta förutsätter ju att hela röret är fullt med vatten, men det borde det vara om utloppet är under vattenytan i sumpen? Med det vill jag inte säga att genomföringen inte stryper flödet, men effekten bör inte vara lika stor som om hela systemet hade samma dimension som strypningen. Så ju högre tryck (längre fallhöjd) ju mindre relativ effekt får strypningen. Så säger min logik.

Hävert. Låt säga 3 meter. Edit: 2 rör ner alltså. Tanken var en enomföring på 25 och en på 32 som tar det som det andra inte orkar med. Jag inbillar mig att det pga fallhöjden och att man breddar röret efter genomföringen ska bli ett ganska ordentligt sug.

Jag har kört med samma i 3 veckor utan att röra det. Trodde att järnbaserad verkade långsiktigt och inte behövde bytas så ofta till skillnad från aluminiumbaserad. Removern ligger i en strumpa och inte reaktor så det kan mkt väl vara massa bakterier där. Men låter ju som att de hjälper till :-) Näe jag har en känsla av att borstmaskar överlever det mesta som inte innebär akut köttfärsiering. Jag syftade mer på att dessa lik var orsaken till fosfaten och inte tvärtom. Men vad de skulle dött av isf vet jag inte. En annan tanke var att det berodde på att jag matade för lite vilket var liet offtopic.

Kört med ca 1 dl korallensucht järnbaserad fosfatabsorber i tre veckor nu. Tidigare fosfatmätning på 0.20 visade sig vara en felmätning. Efter att ha mätt med Hanna checkern efter Claes protokoll så visade den 0.08. Dagens mätning visade 0.14 (!). En ganska rejäl stigning kan jag tycka. Kontrollera mitt osmosvatten som mätte 0 så det är inte en källa. Jag har tre fiskar (Clown (7cm), Six Line Wrasse (7cm) & Dvärkejsare(4cm)), en boxarräka, fyra eremiter och en sandvändande sjöstjärna. De får en tredjedels kub med frysmat varje dag. Antingen Atremia, Mysis, Angel mix eller några pellets. Matar jag för mycket? Jag skummar blött med min Tunze 9200. Tömmer koppen var tredje dag ungefär. Jag byter 35l vatten varannan vecka. En annan fundering är ju om det dör saker i karet. För en tid sen hade jag en hel del sniglar som försvann pga vad jag tror var en rovsnigel som nu är infångad. Inga döda sniglar sen dess. Men det var ett par månader sedan. Det är även betydligt mindre synlig liv bland stenen sen jag skaffade mig en six line wrasse och en stor putsarräka (nu död). Tidigare hade jag gott om borstmaskar upp mot 20cm och mängder med ormöstjärnor men inte sett en enda sen de djuren introducerades. Förutom en borstmask i sumpen. Jag kanske matar för lite så att stenen blir rensad på evande av de större djuren? Eller så håller de sig bara undan bättre nu när där är en Six Line som patrullerar. Är det bara att ösa på med mer absorber, göra vattenbyten och hålla tummarna? Sen kan man väl inte lita på mätutrustningen heller kan jag tro, ska göra ett par tester till kommande vecka för säkerhets skull.

Tack för ett uttömmande svar Lasse :-)

Jag är förvirrad som vanligt. Jag kan inte sen någon strypning inuti genomföringen, det är samma dimension rakt igenom. Är det i anslutningen utanför karet i den gängade delen som strypningen blir? Det jag egentligen vill ha svar på är om denna genomföring (20/25) klarar en avrinning (hävert) på max 2500l/h. Det är alltså den smalaste delen i rörsystemet som sätter gränsen för flödet? Så även om rördragningen är till 90% 32mm och resten är 25mm så är det de sista tio procenten som avgör flödet? Dvs att övriga 90% lika gärna kunde vara 25mm? Gäller detta för returen också? Räknaren på reefcentral rekommenderar 25mm för avrinningen med ett flöde på 2500l/h (http://reefcentral.com/calc/drain.php?gph=660&drain=Submit). Men då räknar den inte med fallhöjden. Jag inbillar mig att fallhöjden borde spela en roll i ett hävertsystem då vattnet borde komma upp i en högre hastighet ju högre fallhöjd och på så sätt svälja mer vatten.

Och flödet är inget problem? Trots eventuellt strypning i kopplingen till 20 ?

Vad innebär det rent praktiskt? Att jag stryper flödet för hela systemet så att avrinningen inte klarar svälja den mängd jag angett ovan eller att flödet/trycket bara kommer bli högre på just den punkten?

Du tror det kommer funka? Hurra! Flödet beror på. Alternativ 1: Sump i skåpet under med en Eheim pump. Jag har inte riktigt fastställt modellem på min Eheim pump men det kommer hamna på mellan 2000-2500 l/h högt räknat :-) Alternativ 2: Sump i källaren. Då kommer jag endast ha 25mm uppe vid karet och sedan bredda till 32mm. Flödet är lite svårt att uppskatta men mellan 2500 till 3500 l/h efter uppskattningar med det excel ark som går att hitta här på SG. Vilket alternativ visar sig snart då vi snart börjar renovera så smått i nya huset.

Hej Jag har två oanvända pvc genomföringar markerade 20/25 liggandes. Desas ska användas till pvc rör med ytterdiameter 20mm, som jag har förstått det. Jag resonerar som så: Eftersom genomförningen har samma innerdiameter som ett 25mm pvc rör så borde det gå lika bra att skarva på ett 25mm rör med en muff. Jag har säkert fel, men någon måste förklara varför :-) Genomföringar kostar ju en del så det hade varit kanon om jag kunde använda desas till min retur och ena avrinning som ska vara på 25mm.

Finns ju mängder att göra på automatiionssidan. Hobbyn kräver fortfarande mkt kunskap och tid och lär inte ta fart på bredare front förrän mätutrustning och övrig teknik kan samarbeta på ett användarvänligt och billigt sätt.

God jul!