stigigemla

Det finns olika kvalitet på buntbanden. Undvik band av PVC och försök att få tag i band av nylon.

Jag tycker man skall prova och titta. Alla kar är olika. Ofta kan man få båda delarna på olika ställen i karet.

Laminärt flöde är att all vätska ( gas ) rör sig lika mycket åt samma håll. Många storpolypiga koraller vantrivs i laminärt flöde medan många SPS:er gillar det. Men man bör ha det laminära flödet vändbart annars växer en hel del koraller snett. Turbulent flöde är att flödet växlar styrka och riktning hela tiden. Bra för många LPS:er. I naturen växer de flesta koraller i laminärt flöde.

Jag litar på mätglaset men skulle kolla att slangen är över vattenytan vid avläsning. Pumpen går väl att kalibrera? Jag sliter ut sådana vågar ständigt så att den visar några gram fel då och då är inte ovanligt.

Richard Ross. Känd från Youtubefilmen om fosfat från Macna 2014 ( ) men har skrivit kolumnen skeptical reefkeeping i 11 nummer av Reefs Magazine. Jag är övertygad om att han har något ämne från artikelserien som lämpar sig för föredrag. Filmen har väl alla sett.

Japp. Den fungerar helt klart. För mig har American pinpoint och Hanna lagt av förutom "nonames" Hanna är inga leksaker i alla fall enligt min åsikt. De fungerade också ett tag.

Glaselektroder som ständigt är i akvariet (eller i vätska mellan mätningarna) fungerar alldeles utmärkt. Antingen för att kolla akvarievattnet eller i en kalkreaktor. Men pennor är en helt annan sak. Jag är för det första tveksam till om det är en glaselektrod i pennan och dessutom är det risk att elektrodytan torkar mellan mätningarna då man bara sätter på ett lock över elektroden och hoppas att det inte torkar innan nästa mätning.

Att kalibrera pennan med en buffertlösning är en fälla. Det som händer när elektroden i pennan blir dålig är att den börjar tjuvleda och visar lägre och lägre pH i akvarievattnet. Men buffertlösningen innehåller mycket mer lösta ämnen så när man mäter /kalibrerar med den får man ett mycket bättre värde.

Det är livsfarligt för djuren om du litar på en pH- penna. Den kan mycket väl visa en hel pH- enhet för lite. Köp en Salifert pH-test om du nödvändigtvis skall kolla pH. Om de viktiga värdena stämmer (och de mäter man mycket noggrannare med en titreringstest) så är pH bra. Ca, KH och Mg. Jag har flera kunder som sabbat sina kar på grund av pH- pennor. Den senaste bara för en månad sedan. Nu behöver du mäta om de värdena för det kan mycket väl ha fällt ut kalksten på grund av för högt pH.

Jag skulle ta ur stenen med korallen på. Gör så här: Ta på en tjock vinylhandske/diskhandske. Lägg i en fiskpåse i karet och flytta över stenen i påsen med handskhanden. Pressa ut det mesta vattnet ur påsen och knyt ihop den under vattenytan i karet. Ta upp påsen och lägg den i en ny påse. Skriv en lapp Varning! Innehåller Palytoxin! Lägg lappen i den yttre påsen och knyt igen. Släng handsken i soporna. Tvätta händerna och underarmarna med diskmedel och torka noga med papper som du sedan slänger. Lägg soppåsen i tunnan / sopnedkast. Lägg stenen på återvinningen sedan bland kemiavfall - mediciner och liknande. Giftet är biologiskt nedbrytbart så Manks metod fungerar också. Men gör det i akvariet så ev utsläppt gift bryts ned där. Och som sagt bara ett par huvud åt gången.

En dröm vore ju att få höra Ellen Thaler berätta om att titta på fiskar. Hon är beteendevetare och forskar på fiskar. Husrevet är på Seychellerna men hon har ett antal akvarier i drift där studenter får träna observation och dokumentering. Skriver några sidor i varje nummer av Koralle. (Originalupplagan av Coral magazine) http://de.wikipedia.org/wiki/Ellen_Thaler

Det här med vikt på vattnet är ett speciellt problem. Vatten utvidgas med temperaturen vilket gör att det är lättar än 1,000 vid 25 grader. En flytboj skall alltså visa 2,5 streck mindre än 1,000 om man testar i sötvatten. Men glas utvidgas också med temperaturen fast mycket mindre. ( ungefär 8 ppm per grad) Det gör ungefär 0,6 streck för 25 grader. Men den är kalibrerad för 15 eller oftare 20 grader så det blir mycket mindre skillnad. Refraktometrar mäter hur mycket brytningsindex för ljus har ändrat sig beroende på de lösta salterna och mängden av dem. De kan vara kalibrerade för en ren natriumkloridlösning (vanligast) eller saltvatten. Sedan är den skalan omräknad på displayen till en tänkt vikt där sötvatten av den temperaturen har vikten 1,000 och en skala till höger som visarsalthalten i promille. Och så finns det Deltecs refraktometer som har en helt egen skala. En vanlig refraktometer visar ungefär 3,65% när den "borde" visa 3,5%. Mer att läsa finns här: http://reefkeeping.com/issues/2006-12/rhf/index.php

Mäter man med en flytboj mäter den specifika vikten på vattnet och den är ungefär 0,0025 lägre än 1,000. Med den är 1,023 ungefär 3,5% salthalt. Med en refraktometer bör man ha 35 som salthalt längst ut till höger. Har man en vipparmmätare vet man ingenting.

Och jag undrar över din salthalt och hur du mäter den.

Jag är inte säker på att fuktstyrda fläktar fungerar i det här sammanhanget. Jag har en från Fresh som är självprogrammerande. Jag har tvättmaskin och torktumlare i samma rum och en gång hade jag glömt att tömma vattenuppsamlingsfacket i tumlaren så den stod bara och gick medan vattnet den torkade rann tillbaka i maskinen och kördes om. I alla fall gick det så lång tid att fläkten "vande" sig vid den höga luftfuktigheten och stängde av sig. Jag tror de andra automatiska badrumsfläktarna fungerar på samma sätt då ingen skulle acceptera 80% luftfuktighet på vintern vilket vi har regniga dagar på sommaren. Luftfuktare har jag och de fungerar utmärkt. Det är bara det att de värmer rummet rätt bra. De minsta drar 200 w och lämnar knappt 10 liter vatten per dygn.

Det finns en del skummare som har en platta med hål i för utloppet. Det är för att få ett jämnare flöde ut ur skummaren på alla sidor och på så sätt minimera mikrobubblor ut ur den.

En del skummare har en diffusionsplatta med många hål i för att få ett lugnare flöde med luft/vattenblandningen. Stora har ofta flera mindre pumpar i stället för en stor för att få ett jämnare flöde än om man sprutar in allt från en sida.

En skummare är bra genom att den luftar ur ammoniak. Det är noga att hålla botten ren. Ett UVC är inte heller fel som en extra säkerhet.

Jag körde med bottenfilter i 8 år. Och hembyggd skummare. 4 år med blandat tropiskt + medelhav och sedan 4 år kallt när det började bli svårt att få tag i djur i butikerna i Göteborg. Slut -79 och nystart 2004.

Jag började med saltvatten 1971. Det första akvariet var ett 25 liters med ett 8w varmvitt lysrör som belysning.(Det fanns inte blåare ljus i så små lysrör) Sand på botten, några tångräkor från Torslanda, ett par Actinia equina och en eremit från Bosnien/Kroatien. Lite Caulerpa prolifera. Cirkulation - filtrering var en träutströmmare. Foder var vanliga flingor + lite blåmusselkött från Torslanda. Karet gick med framgång ett halvår och sedan hade jag mitt 420 liters träakvarium klart. Någon mer som har något om sitt första?

Vitsen med att lägga stenen i högre salthalt är att om man är vaken kan man rädda roliga djur över till "normal" salthalt.

Vad har du för värden i vattnet? Ca, Mg och kH?

Jag skulle: 1. Skrubba stenen i saltvatten. 2 . Lägga den i en tunna i totalt mörker i 3 dygn med saltvatten och en cirkulationspump och en dl ättiksprit i vattnet. Kolla varje dag att pumpen inte täppt igen av alger. Det lägre pH:t gör att det löser ut fosfat ur stenen. 3. Skölja stenen i saltvatten. 4. Lägga tillbaka stenen i den ursköljda tunnan i nytt saltvatten i en vecka. Mät fosfatvärdet efter den veckan. Tänk på att sten med en massa fosfat i kan få igång algväxt i resten av akvariet. Levande sten räknas bland utrotningshotade djur så ta väl hand om den.

Jag tittade i din profil och om allt stämmer är karet 130 x 50 och 55 högt. När jag hade ett 150 x 50 x 35 använde jag 4 lysrör med bra reflektorer.

Det är två möjliga anledningar som jag ser det: 1. Svagt ljus 2. Högt fosfatvärde Eller en kombination av båda. Hur stort är ditt akvarium? Vilken storlek är det på lysrören? Har de reflektorer och i så fall vilka?