Gå till innehåll

stigigemla

Hedersmedlem
  • Antal inlägg

    15 757
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    54

All aktivitet

  1. Du har i grunden fått samma råd från alla utom en. Fosfaten är för hög och behöver åtgärdas. Nitraten har ett bra värde nu så det gäller bara att behålla det. Men var vaksam så att nitraten inte tar slut helt.
  2. God jul.
  3. Nopox tar nitrat tillsammans med fosfat. Nu har du 3 i nitrat så det finns ingen anledning att sänka det ytterligare. Men du behöver sänka fosfat och där kommer fosfatremovern in precis som Alexcarina och Anderzon skriver. Du kan fortsätta med en mindre underhållsdos Nopox så att nitraten inte stiger igen.
  4. Det är normalt med litet lågt pH när man kör med kalkreaktor. Därför kombineras den ofta med en kalkmixer.
  5. Jag har tillsatt ozonet på lite olika sätt. Hur jag gjorde till revkaret kommer jag inte ihåg men jag ville inte störa luftintaget. Till försäljningskaren borrade jag ett extra hål till insugsljuddämparen för skummare. Där stoppade jag in ozonslangen. I karantänen gjorde jag det enklare. Där stoppade jag bara skummarens insugsslang och ozonslangen halvvägs in i ett halvmeterlångt 20 mm pvc rör.
  6. När jag har kört ozon har jag tillsatt i inluften till skummaren. När jag tillsatte till mina försäljningskar på nästan 3 kbm använde jag 100 mg och fick avsevärt kraftigare skumning. Sedan har jag också provat till karantänen och fick även då höjd skumning. Dessutom har jag läst exakt samma sak på flera siter. Första gången jag provade ozon var till mitt revkar på 1500 liter där ett 200 mg agg fick gå 20 minuter var natt. Det slog ner skumningen fullständigt i ett par timmar efteråt och det luktade ozon så mycket i rummet att det fick gå i början på natten. Nu kör jag inte ozon någonstans då jag inte kunnat se någon som helst fördel med det i mina anläggningar. Enligt min erfarenhet dödar det räkor effektivare än parasiter. Nu flyttar jag fiskar med symptom till ett separat medicinkar. I anläggningarna skyddar UVC mot att det sprids mellan karen.
  7. Du har för stark ozon. Lagom ozon ökar skumningen medan för stark minskar.
  8. Ett tecken på intelligens / konkurrens. Normalt sett har den ögon riktade nedåt för att skanna av stenytan efter något ätbart. Men denna har lärt sig att maten kommer mest uppifrån och då ser man bättre om man simmar upp och nedvänd. Man ser i filmen att när det kommer lite granulat uppifrån vänder den sig direkt med magen upp.
  9. Du kommer långt med den kameran. Ett macro och ett bra bildbehandlingsprogram t.ex lightroom så är pengarna slut. Jag tror det är bättre att satsa på optiken.
  10. Ja det är en personlighet. Men vid 15 cm storlek brukar det komma upp en annons här på guiden. De verkar byta kost vid den storleken i akvarium.
  11. Skaffa dig en annan dvärgkejsare. Den som allmänt brukar ses som säkrast är Centropyge bispinosa.
  12. Bicolorn är den sämst revsäkra dvärgkejsaren enligt min erfarenhet.
  13. Om alla värden stämmer utom salthalten skulle jag kolla refraktometern.
  14. Korallerna bygger sitt skelett av Kalciumkarbonat. Kalciumklorid - Kalcium = klorid. Natriumbikarbonat - bikarbonat = natrium. Över blir alltså natriumklorid när korallerna växer. Mineralsaltet innehåller allt det som är i saltvatten utom natriumklorid. Natriumklorid + mineralsalt och vatten blir alltså saltvatten.
  15. Tur att frugan jobbar på apoteket med den plåsteråtgången.:nya bilder:
  16. Dina kiselalger beror nog på att du inte kör med osmosvatten. Vattenledningsvattnet innehåller i allmänhet en hel del kisel - silikat. Ett osmosfilter kostar från 500:- och uppåt. Den oljiga hinnan på vattenytan på vattenytan tar du bort så här: Riv loss några tidningssidor (utan häftklammer) Stäng av alla pumpar och skummaren. Lägg tidningssidorna på vattenytan så att de täcker hela vattenytan och ta omedelbart dem igen. Sätt på pumparna igen. Tid med alla tidningarna på vattenytan max 2 sekunder. 10 gånger karets volym per timme i cirkulation är ett minne från gamla "power heads" med smalt utblås. Där kom vattnet ut från pumpen med sådan fart att det rev med sig mer vatten runt om utblåset. Samma effekt får du med Streampumpar på 30 - 40 gånger volymen.
  17. Silikonremovern verkar inte lösa med aceton. Det jag kan tänka mig är vatten, gärna med handdiskmedel i. Men då måste man tvätta med T- sprit före acetonen. Aceton löser fett från händerna och rester av radergummit men tar inte diskmedelsrester.
  18. Plexiglasakvarier har tillverkats i mer än 50 år nu. Och jag har inte läst om något enda som blivit uppfrätt under sanden.
  19. Biltema har en silikonremover. Men blir det rester kvar av den minskar hållfastheten avsevärt. Jag använder den inte på grund av det utan tar det sista med ett radergummi och sedan aceton.
  20. I en av de grundläggande artiklarna om hudparasiter (Advanced Aqquarist?) finns det en tabell hur mycket strålning man minst måste ha för att döda olika organismer. En sak är i alla fall klar. När skyddsglaset i UV:n börjar bli lite gult är det dags att byta för UV- strålningen bromsas mycket mer än det synliga ljuset.
  21. Jag funderar lite. Det är väl en före detta yttervägg. Inga bärande stolpar väl utan självbärande takstol ovanför?
  22. Mycket beröm men vi skall kanske tillbaka till fisken. Det är ju den som är grunden till det hela. Ingen sjuk fisk = ingen resa efter UVC = ingen punka. Skönt att det inte är jag som sålt den. Den hade några vita prickar i olika storlekar från ungefär 1/10 mm upp till 1/2 mm. Det liknade lite ett litet oodiniumangrepp men då brukar angreppet mest vara på ett ställe på fisken där det är mest prickar. Här var det slumpvis över hela kroppen. Manne tror att det är mer på kvällen än när ljuset tänds men det är inte säkert. Men nu kollar han. På bröstfenorna var några ljusa strimmor som liknar förstadiet till fenröta. Borde kanske vara ett lite bakterieangrepp. Dessutom var det den fisk i karet som hade flest syrebubblor på huvudet. Kanske 5-7 st. Den kanske har lite problem med slemskiktet om syrebubblor inte släpper lika lätt som på andra fiskar. Achilles är ju svart så jag tror att ljusa strimmor skulle synas om det vore någon annan stans än på bröstfenorna. För länge sedan på sötvattenstiden har jag sett sådana bröstfenor. Det botade man oftast då genom att sätta fisken i det kar man hade äldst vatten i. (Inte skött vattenbytena) Någon som har en idé?
  23. Jag kör knappt 2000 liter per timme och Ruwal /Deltec 39w UVC för mina försäljningskar och min karantän. Det räcker för att det inte skall sprida sig mellan karen och i karantänen ofta om jag håller botten helt ren. Men jag behöver mitt medicinkar ibland.
  24. Jag tror att det är ett svampangrepp ovanpå en parasit. Jag hade ett liknande på en Centropyge bispinosa. En putsarräka rensade det mesta utanpå på några dagar men det blev ett litet hål i huvudet kvar. Under ett par veckor var dvärgkejsaren flera gånger om dagen hos putsraräkan som undan för undan grävde ur ett större och större hål i huvudet på fisken. Jag trodde fisken skulle dö när räkan nådde hjärnan. Till slut var hålet 3-4 mm i diameter och lika djupt. Men då slutade fisken gå till räkan och allt läkte igen på någon månad. Uppenbarligen satt det någon parasit där som räkan till slut kom åt. Efter detta hade jag fisken kvar i 5 - 6 år.
  25. Har du mätt ditt bytesvatten?
×
×
  • Skapa Ny...