stigigemla

Problemet med att odla räkor är inte att få dem att para sig. Problemet är att föda larverna genom skalömsningarna. Lättast (fel ord) Minst svår är nog Wurdemanniräkan följd av Thor amboinensis.

Räklarverna är pelagiska = frisimmande. De klamrar sig inte fast. Och pusarräkor är nästan omöjliga att föda upp. 7 skalömsningar som frisimmande som skall klaras av förutom rätt foder i rätt storlek. Vid 2 -3 cm storlek har de sista skalömsningen innan de söker fast botten att leva vid. Efter ett halvår minst i naturen.

Matar man dem ordentligt brukar det inte vara problem. Att tänka på är att dvärgkejsare äter mycket alger i naturen.

Jag ser inte PMDD som en balanserad näring när det gäller alger. Man vet t.ex att vissa arter tar upp mycket mer jod än andra arter. Om detta är något de behöver eller om det är avlagring av ett ämne de inte kan utsöndra överskott av vet jag inte. Jag vet inte heller om dessa eller andra arter drabbas mer av en sänkt jodhalt. I Sverige har man länge använt ilandspolad tång som gödning och någonstans i bakhuvudet surrar det om att de jordarna fått förhöjd halt av vissa spårämnen vilket medfört att man inte rekommenderar att använda så mycket tång längre som gödning. Det indikerar att algerna tagit upp en högre halt av dessa ämnen än vad fanerogamer (brödsäd) förbrukar. (Koppar?, Krom??) Flera av det tångarter ni har odlar man i stor skala i Japan. Det borde gå att få information om näringsupptag därifrån. Om det däremot vore fanerogamer ni odlade skulle jag se PMDD som ett balanserat recept av gödningsämnen.

Det har 90 grader linser vilket gör att ljuset blir nog i minsta laget för ett 70 cm högt kar. Vad jag har sett brukar man rekommendera 60 grader vid 60 cm höga kar så 60 eller 40 grader vore att föredra. Men kanske går det att beställa med smalare linser?

Lite märkvärdigt. När jag kollade upp nätagget har det inte PFC (Power factor correction) vilket jag har lärt mig att alla elgrejer som drar över 80w måste ha. Det står inte heller något om säkerhetsmärkning varken UL Eller C€. Men jag kan ha fel...

Mina är nog inte skygga men de verkar ha mycket att göra inne ibland stenen.

Visst blir täckglas smutsiga. Men det syns så det är lätt att hålla ordning på. Har man ungefär 5 cm mellan vattenyta och täckglas brukar det inte växa alger på undersidan. Hög salthalt på dagen och saltfritt kondensvatten på natten så algerna klarar inte skillnaderna. Däremot är det vanligt med salt på undersidan av lampor för det ser man inte lika väl. Jag får säkert 5 gånger mer skit på översidan av täckglasen och det måste väl vara fördel med att inte få allt dammet i karet.

Täckglas.

Du bör sänka fosfatvärdet till 0,04 ungefär. En hel del koraller är lite bruna vid 0,1 ungefär. En del Acropora och även Euphyllia. Röd flakväxande Montipora brukar se lite bättre ut med 0,1 ppm fosfat men det är den enda korallen jag sett som får starkare färg med lite höjt fosfatvärde. Alla andra blir bara brunare.

Det är precis vad jag själv drömt om.

Det skiljer en hel del mellan olika järnbaserade fosfatreduceringar på hur mycket silikat de tar upp. Fauna Marin t.ex har en speciell. Det effektivaste bör nog vara silikarbon från Aquaconnect.

Jag skulle börja med att pröva att slå på gasen några korta stunder under natten. 5 minuter efter 4 timmar kanske räcker? Det är bara att pröva. Backventilerna är nog kass om det torkar (torkat) salt i dem.

Här är ett litet projekt för den som gillar att bygga själv. Man behöver dessutom en väggbula på 15v och en trebensstab för att ge 5v ifrån 15 volten. Det är fyrdubbla IC så man kan gott göra 4 omvandlare på ett kort. Trim 1 används till att justera 0% ljus och trim 2 justerar känsligheten. Om man gör flera kan man ha en för blåljus och en annan för det vita ljuset och få blå ljuset att gå på först. Utgången på kretsen ramlade bort. Det är samma som utgången från OP:n

Nej det är vattnet i reaktorn som tar upp koldioxid ur slangen.och i stället för gasen sugs det vatten ur reaktorn upp i slangen. Koldioxid - kolsyra i slangen diffunderar ner i reaktorn om pH:t är högt och så löses det mer gas vid vattenytan i slangen och så vidare. Det är ju lätt att testa pH ut ur reaktorn före efterkammaren. Det fordras bara ett sötvattens pH test för att klara pH mellan 6 och 7. Och låt reaktorn gå som vanligt när du tar provvattnet så att inget ändras.

Vatten med högt pH kan ta upp koldioxid och omvandla det till kolsyra för att sedan ta upp mer gas. Vatten med lågt pH klarar inte omvandlingen. Därför jobbar man normalt med ganska lågt pH i reaktorn. Många har en pH elektrod som styr en magnetventil för gasen. Sedan reglerar man Ca i vattnet med droppar vatten per sekund genom reaktorn. För att pH i akvariet inte skall sänkas kör man ibland utlopsvattnet genom en kalkbädd. (Steg 2) Eller använder en kalkmixer.

Amphipoder. Renhållare och bra mat för fiskar. Vill man studera dem är de faktiskt yngelvårdare.

Har du läst manualen till reaktorn? Vad jag vet skall det vara lågt PH på vattnet ut och fixar du det får du inte baksug i slangen innan gasen börjar ta slut.

Fungia är ett av få korallsläkten som kan flytta sig "medvetet". Livet börjar som en larv som simmar. Den sätter sig fast uppe i ett rev på en sten där den sedan växer till. Vid en lämplig storlek lossnar den och ramlar nedför revsidan till sandbotten utanför revet där den flyttar sig till en lämplig plats. I akvarium kan så väl mindre som riktigt stora flytta sig på en slät botten. Sand eller glas eller kalkalger på glas. Jag har haft fungia på ungefär 8 cm i sådana plasttråg man köper kött i (flintastek). I det hade jag sand till 1 cm från kanten. Där klättrade en Fungia och en Cycloseris ut. De är inte särskilt snabba men ett par decimeter klarar de på en dag. Fungia kan inte fända sig rätt om den hamnar upp och ned. Större exemplar skall kunna knoppa av småttinger på kanten men jag har aldrig velat prova. Den stora korallen dör.

Jag vet inte vad skillnaden är men i akvarier fräts aluminium.

Kommer jag ihåg rätt var Ted med och utvecklade produkten för 5 - 6 år sedan. Stämmer det?

Glöm dammfiltrena. Och aluminium som inte tål saltvatten.

Tunzes styrkablar går att skarva. Det är vanliga gammaldags DINkablar som vi hade till stereon på 60 och 70talet. 5 pol 180 grader. Det kan mycket väl hänga kvar kablar hos någon gammaldags radioaffär.

Det enklaste måste vara att skära till en glasbit 5cm högre än vad du behöver över den gamla mellanväggen men med sådan bredd att den passar precis i sumpen. Sedan kletar du på en massa Orca Unterwasserkleber på 5 cm "extrahöjden" och klämmer dit skivan. Den måste fixeras med träklossar eller liknande annars spolar vattentrycket bort den när nivån stiger på ena sidan. Efter ett dygn tar du bort träklossarna och fyller igen de lodräta springorna längst fram och bak. Limmet härdar bra under vatten, är inte giftigt och fullt tillräckligt stark.

UVC ljuset fräter på plast. Så den blir tunnare och tunnare med tiden. Vad jag vet är Deltec / Ruwal det filtret som har längst hållbarhet. Du verkar ha ett annat mått för strålningen än det som oftast används. Nanomol per kvadratcentimeter och sekund är ett fullt tänkbart mått men de jag har sett innan mäter i mikrowatt per kvadratcentimeter och sekund. I det måttet mätt bör man ha mer än 30000 för att döda encelliga parasiter. Ett 39w Deltec med 2000 liter per timme ger 33000 när lysröret är nytt. Den plasten de använder speglar UVC ljuset vilket ger litet högre verkningsgrad än andra. De undersökningar jag sett på hur mycket strålning som behövs för att döda olika organismer har alla referat till uw/cm2/sekund.