stigigemla

@Greger. Säljer du hjälmar till fiskar? http://t0.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcTjY5ELrEzlG3HhEzPvP2qHGzSZJW4xYeHX3fsvIUtvbfk8U9Xw

De är inte prick. De brukar vara lika stora exakt runda och framför allt mindre. De är utväxter eller skador som är fyllda med slem. Jag tror de är borta på en vecka men det förutsätter ju att de lugnar ned sig. Algbomben nu är helt normalt efter flytt och en massa vattenbyten. Det kommer att lugna ned sig om du fortsätter att sköta karet som ditt förra.

Du kan inte ta en ruvande hane i en fiskfälla. Den bryr sig inte om något bete så det går inte att locka den på något sätt. Sorry.

Amazon.com

Nej de är urvalsodlingar efter mutanter.

Nej denna är i mindre format. Mer lämplig som ett fisklexikon i handskfacket i bilen. Men Teds tips är super.

Reef fishes vol. 1 (Scott Michael igen) har ett fantastiskt bra kapitel om olika revtyper- biotoper. Bara det är värt hela bokens pris.

Du bör inte ha en symbiosanemon i ett 32 liters kar. De är för svåra. Satsa i stället på en Euphyllia korall. De brukar Clownerna alltid gå i. Skivanemoner är ännu tåligare och de duger ofta också bra - i alla fall om dina Clowner är occelaris - de vanligaste. Se upp bara så att du inte köper elefantöra - de äter fiskar. Alla Clowner passar inte heller i alla anemoner. Heteractis magnifica t.ex är en anemon som många affärer säljer men den äter ofta upp ocellaris nattetid. Condylactis magnifica från Karibien säljs ibland också men den lever 1000 mil från närmaste vilda clownfisk.

Som allmän nybörjarbok rekommenderar jag Daniel Knops bok som är översatt till Svenska. Korallrevsakvaristik för nybörjare. Bok 2 är en dykguide för Karibien så den rekommenderar jag inte. Den mesta saltfisken i våra butiker kommer från Stilla Havet inte Atlanten så det är helt andra arter. T.ex Clownfiskar finns inte i Karibien. 501 Fishes av Scott Michael är mycket bra och innehåller lite tips om akvarielämplghet för de olika fiskarna också. Sjöhästar vill jag inte yttra mig om men det finns ett speciellt sjöhästforum där du kan hitta boktips. Tror det är här: http://forum.seahorse.org/ Men sjöhästar är inget för nybörjare.

Det finns flera olika tänkbara anledningar till detta. 1: Ammonium i vattnet. Nedbrytningsbakterierna i karet har inte kommit i gång än. Ammonium går att mäta med ammoniumtest. Fiskarnas gälar brukar vara lite svullna. 2: Gälparasiter t. ex oodinium. Gälarna brukar vara mycket svullna. Botas med medicinbad. Medicinen dödar räkor, eremiter, maskar, snäckor och koraller så inte i karet. Stora angrepp blir oregelbundna grå fläckar på fiskens sidor. 3. Gälparasiter maskar. Gälarna brukar vara mycket svullna. Botas med speciell medicin. Medicinen dödar andra maskar t.ex borst maskar eller rörmaskar men koraller, snäckor eremiter och räkor tål vissa fabrikat. Vid kraftiga angrepp får fisken svårt att äta. 4. Panik. Gälarna är inte svullna. När fisken sover andas de normalt. Ofta vågar fisken inte äta t.ex pilfiskar men clowner brukar riskera livet för lite mat om det behövs.

Låter du en hink vatten stå ett dygn visar TDS:en antagligen 004. Så värde under 1 är nog svårt att få. En timer till osmosen är alltid bra att ha. Det är försäkringen mot översvämning ifall nivågivaren hänger sig. Att sedan silikatfiltret får jobba mindre är bara strösslet på glassen.

Det är viktigt att du inte har för stort flöde genom UVC:t för att parasiterna skall hinna dö av strålningen. ett 10 - 11w brukar vara specad för ungefär 200 - 250 liter per timme. Det bästa är att ha en ställbar pump. Sedan håller man bara en fiskpåse framför utloppet i 10 sekunder och mäter sedan hur mycket vatten det blev. Multiplicera med 360 och du har flödet per timme. Jag skulle ha UVC:t inkopplat hela tiden. När det inte behövs kör du ljuset i det på en timer en kvart om dagen. Det räcker för att det inte skall börja växa fastsittande filtrerande djur i filtret som förstör effektiviteten. När det gäller cirkulation i karet använder vi mest propellerpumpar- streampumpar brukar vi kalla dem. De ger ett mycket mjukare flöde och drar mindre ström. Man brukar räkna någonstans 30 - 50 gånger akvarievolymen per timme med dem. Copperband tycker jag du kan vänta med några år. Det är en mycket svår fisk. Bara för mycket erfarna akvarister alltså. Neon Gobyn bör du vänta med ett halvår minst då de är mycket prickkänsliga och det brukar ta så lång tid innan ett kar är igång på riktigt. Fridmanni är också prickkänslig men kanske inte lika mycket.

Mycket hänger också på vad man skall ha i anläggningen. Jag kör 39w UVC med 1000 liter per timme genom varje och det räcker normalt till att se till att sjukdomar inte sprids mellan karen. Jag har en genomströmning på en timme ungefär vilket räcker om jag håller bottenglasen rena. (Sjuka fiskar flyttas till vårdavdelningen vilket brukar räcka för att stoppa parasitangrepp). Om man inte har sand och bara sätter i karantänad fisk tycker jag detta bör räcka. Det är också av fördel om man kan ha insuget till UVC:t vid botten av karet. Om man importerar fisk och behöver sätta i sjuk fisk i dålig kondition i karen håller jag med Lasse.

En osmos fungerar så att den har en plastfilm med mycket stor yta (30 m x 25 cm om jag minns rätt) lindat i filtret. Denna plastfilm har en massa små hål, så små att bara vattenmolekyler skall kunna passera igenom. Men att göra så små hål är inte lätt så en del av dem blir för stora. Det gör att en del större molekyler läcker igenom. Ditt filter läcker ytterst ungefär 1/147 av det du har i vattnet in. ( Siffran är ytterst ungefärlig då olika ämnen ger olika hög TDS i mätaren.) Det är ett mycket bra värde. (Jag brukar byta osmos vid 10/200 här hemma.) Men tillbaka till de små hålen. De finns ju där även när filtret inte används så det läcker alltid ämnen genom filtret. Det betyder att med tiden blir det samma TDS på båda sidor av membranet. Det fiktiva trycket som "driver" molekyler genom filtret kallas osmotiskt tryck. (Det finns bättre förklaringar på detta men knappast kortare). Det är detta som gör att när du startar osmosen får du högre TDS första litern. Om du har ett silikatfilter efter osmosen tar det hand om detta. Om du har osmosvatten stående i ett öppet kärl tar vattnet upp koldioxid ur luften. Denna omvandlas i vattnet till vätejoner och bikarbonatjoner som leder ström. Därför stiger TDS lite i ett öppet kärl. Man kan också med lite tricks mäta att pH sjunker. Upptagningen är så liten att den spelar ingen roll när vi blandar salt i. (TDS 67000?)

Heliofungia är en mycket svår korall. De behöver en mycket god vattenkvalitet och oftast lite handmatning. Vanlig Fungia är betydligt lättare.

Det stämmer nog. Han sålde många hajar till tonårspojkar - silverhajar.

@ Genne: En bror till en känd akvariehandlare här i Växjö brukade säga till vissa kunder: Tjata inte för då får du en rak höger i knävecket!

Jag har också en BM250. Den står i det facket som är kopplat till breddavloppen. På avloppet från skummaren har jag 50 mm PVC upp till en vinkel som fungerar som breddavlopp till nästa fack i sumpen.

Naturligtvis. Men det måste vara innehåll också. Annars kapar moderatorerna det som off topic.

Skall du öka vikten på huset med 30 ton bör du nog göra en geologisk undersökning först.

Innan du gör det: Det tar ofta uppåt en månad för biopellets att komma i gång. Så den tiden bör du vara förbi med marginal innan du ändrar något.

Tiderna förändras. När jag kollade senast var jag flera tusen inlägg före Laggeman och nu är han flera tusen före mig snart. Men när nästa kommer får vi nog välja en styrelse...

Grundtipset är att starta en tråd på ett amerikanskt forum och fråga.

Jag tror inte det är så noga. Det finns 620 och 660 nm där de senare skall vara effektivare för tillväxt. Jag använde 620 och det såg bra ut.

Jag kan nu förklara 10 000 klubben här på guiden för startad. Men jag är så ensam... Är det Wrang, Laggeman eller Lasse som kommer härnäst?