stigigemla

Nej. Är det ström i doserpumpen en sekund laddas backupen upp igen.

Det är över en vecka. Men då vet vi att den behöver resettas. Det sker automatiskt när backupbatteriet är urladdat. Man bör nog ha doserpumpen strömlös 2 veckor för att vara säker.

Min elektroniska mätare hade 2,1 inställt vid leveransen och när jag kollade med 20 och 30 gradigt akvarievatten stämde det perfekt. Men jag hade kalibrerat om den innan från NaCl till saltvatten.

Det fixar jag givetvis. Jag har alla reservdelar hemma. /Stig.

Märkligt. Jag har haft ett liknande fel där pumpen gick igång efter en reset. Men den går bara att göra via programmeringsenheten. Inget fel på en motor eller styrningen till en motor ännu. Och en motor som hittills inte använts!

Det vanligaste felet är att motorn slirar. I så fall hör man att pumpen slirar om man kör manuell styrning på den pumpen. Rakt upp och rakt ned på doserpumphuvudet sitter två snäpp. Om du lättar på dem en halv millimeter en åt gången kan du lyfta ut pumphuvudet. I pumphuvudet ser du sedan en slang som går förbi tre rullar. Vrid på dessa rullar (hela paketet - alla tre) lite grann. Ta inte ut rullarna - bara vrid på hela paketet. Sedan är det bara att trycka pumphuvudet på plats så bör det fungera.

Det står i databladet att skummaren drar 150 liter luft per timme. Det är lämpligt för akvarier runt 150 liter volym. En bättre skummare vore Tunze 9012. 400 liter luft.

Pulverlackfirmorna har för att hål på objekt som lackas inte skall tappa måttet. De är av silikongummi för att tåla värmen.

Det är väldigt tråkigt att det ständigt dyker upp myter om knappar. Här är ett par artiklar: https://reefs.com/2015/09/14/the-dangers-and-myths-of-zoa-toxicity-part-1/ och https://reefs.com/2015/09/14/the-dangers-and-myths-of-zoa-toxicity-part-1/ Att observera är att de grå som orsakat de flesta förgiftningarna i Sverige inte är med i artiklarna. Den referens som min ögonläkare hade var en trefärgad Zoanthus. Och giftets funktion är sådan att olika känslighet eller tillvänjning är otänkbar. Däremot kan man uppleva förgiftning på olika sätt. Första gången jag blev förgiftad hade jag ingen aning om Palytoxin. Jag fick hög feber som enda symptom och gick till sängs några timmar tidigare än vanligt. Efter några timmar vaknade jag och det drog i musklerna. Så jag gick upp och tänjde lite på armar och ben. Sedan fick jag en ljus idé och tog tempen. 40,3 som muntemperatur. Sprittermometer som fortfarande visar rätt. Det kan ha varit ett mindre sår eller att jag skar mig en aning när jag hanterade en sten. Nästa gång var ögat. Då hade jag skyddshandskar med mer. Tyckte det kändes som om jag fått ett vattenstänk på pannan. Gick upp och tvättade mig noga. Först med handskarna på man vill ju inte att gift skall spridas när hndskarna torkar. Sedan utan handskar och sist ansiktet. Men då gjorde jag den tabben att jag använde samma handduk som till händerna. Tredje förgiftningen var när jag tog ur knappar och tydligen fick stänk av akvarievatten på byxorna som jag inte observerade. Efter 4 timmar hade jag en 2 dm2 fläck på varje ben som av brännässlor. 125 i puls och ingen höjd temperatur denna gång. Nästa gång då jag hoppas slutgiltigt rensa karet blir det regnbyxor och stövlar.

Nej så enkelt är det inte. Det är så pass skiftande för olika arter att ett heltäckande svar skulle bli en hel bok. Generellt kanske man kan säga att arter som lever nära vattenytan bör ha starkt vitt ljus medan arter från större djup vill ha svagare med större blåandel.

Jag har aldrig använt formalin. Det är för giftigt för mig. När olika sjukdomar dyker upp oväntat skulle jag ta ett tritontest för fiskanas immunförsvar kan vara nedsatt. Och det bör finnas någon anledning till det.

Normal Bortitrering i saltvatten går till så här: Man titrerar först ned till 4,3 för att ta bort karbonathårdheten. Skaka om testet eller låt det stå ett tag för att vädra ut CO2. Sedan titrerar man upp i pH och mäter där hur mycket som går åt. Det är Borattitrering (åt andra hållet).

I mindre mängder föredrar symbiosalgerna nitrit före nitrat. Men om det ändrar sig vid högre halter och i så fall vid vilken halt vet jag inte. Jag skulle tro att ett par ppm bara är uppskattat.

Det är lugnt.

En del av snäckorna kan inte vända runt om de hamnar på sand eller fint grus. På glas- eller stenbotten verkar alla snäckarter jag haft kunna vända på sig.

Jag är fortfarande tveksam till kalibreringen. De flesta mätare är gjorda för att mäta NaCl lösning. I fall din kalibreringsvätska är NaCl lösning stämmer den inte med saltvatten. Mätaren är antagligen riktigt bra även om färgen på elektroderna ser tveksam ut. Sköljer du av mätspetsen i kranvatten efter varje användning skall det säkert inte bli några problem. Men först behöver du alltså göra en korrekt kalibrering.

Jag tror ändå du skall göra en ny klibreringsvätska i fall du har en våg. Det finns en liten artikel om salthalt på min hemsida: http://oceanakvarium.se/?category=pages/2_saltvatten&page=mäta_salthalt

Det var receptet för att kolla en refraktometer. För en elektrisk mätare skall du ta 3,29 gram vanligt salt och fylla på vatten till 100 gram.

Har du en vipparmsmätare är dina värden helt naturliga. De visar ofta vad som helst.

Naturligtvis har Boratbufferten en roll i våra saltvattensakvarier. Men våra kH tester ser den inte med mer än några hundradelar av totalt kH vilket är oväsentligt. Men precis som Jonas skriver spelar boratbufferten en förhållandevis mycket större roll runt pH 8 som vi har i våra akvarier. Men nu är det så att Salifert har ett borattest som fungerar hyggligt förutom att vi har Triton med fler som levererar ett mer noggrant värde. För de som tycker att pHsvängningarna under dygnet är för stora rekommenderar jag att testa borat förutom kH. Borat står för ungefär 20% av buffertkapaciteten i saltvatten och en liten del förbrukas till korallernas kalkskelett så för akvarier som drivs utan vattenbyten tycker jag att man bör kolla borvärdet. Se här: https://www.advancedaquarist.com/2002/12/chemistry

Alkalilinitet. Ordet betyder hur alkaliskt vattnet är. Är pH under 7 bör man nog i stället använda begreppet buffertkapacitet.

Jag hade en kund som hade ett nano och tröttnade på att blanda Balling i 1,5 liters petflaskor. Så han började blanda i 10 liters dunkar. Men det var bara 1,5 liters som fick plats under karet.

DkH är Tyska och en förkortning av Deutsche Karbonat Härtegrade. Alltså karbonathårdhet och inget annat. I sötvatten är det normalt sett allt som ingår i alkaliniteten så man brukar sätta likhetstecken mellan dem. Det är bara vi med saltvatten som krånglar till det. Boratalkaliniteten är liten och fosfatalkaliniteten ännu betydligt mindre. Jag tycker man skall försumma dem i saltakvariesammnhang.

En dunderträff skulle vara om ni bjöd in oss till en visning av nya akvariet när det blir klart.

Jag tror det bästa idag är 3 fack i sumpen. Skummarfack Returpumpfack bör ha plats för fosfatreaktorpump och lite annat extra. Påfyllningsvattenfack Skall man använda algreaktor bör man ha den utanför sumpen så att det inte börjar växa alger överallt.