-
Antal inlägg
4 156 -
Gick med
-
Senaste besök
-
Dagar vunna
50
Typ av innehåll
Profiler
Forum
Kalender
Galleri
Saltvattensguiden.se ideell förening dokumentportal
Bloggar
Frågesport
All aktivitet
-
Det är dags att fortsätta kameran resan med tråd två i ämnet. Detta är en uppföljare till min tidigare tråd med praktiska tips för att filma av ditt akvarium, här är en länk till den tidigare tråden: https://saltvattensguiden.se/topic/63283-praktiska-tips-vid-filmande-av-akvarium Den här trådens fokus är att prata teknik och termer. De är ganska förvirrande vid en första anblick men när man bekantat sig med de så blir grunderna ganska enkla så det är bara hugga in så blir allt bättre senare. Exponering Det första vi behöver veta är exponeringstriangeln, den har tre värden vi behöver känna till. Bländare, slutare och känslighet. Bländaren sitter i objektivet, det är ett värde som bestämmer hur mycket ljus objektivet släpper in på kamerans sensor. Ett lägre bländarvärde innebär att mer ljus kommer in, ett högre det motsatta. Bländarvärdet på objektivet innebär bara det största möjliga bländarvärdet objektivet klarar, alla normala objektiv kan minska bländaren sedan. Men att filma med en stor bländare ger en till egenskap utom att mer ljus kommer in. Skärpedjupet blir kortare, det vill säga mindre av det du filmar kommer vara i fokus. Så i många fall kommer du vilja ha en så liten bländare du kan, inte stor. I det vi filmar så har vi kort skärpedjup vare sig vi vill eller inte. Så det är inte alltid värt för våra behov av att jaga objektiv med stor bländare. Stor bländare är dyrt att ta fram. Däremot så råkar det ofta vara så att bra påkostade objektiv även ofta har en stor maximal bländare. Så ett objektiv med stor bländare kan fortfarande vara det du vill ha, för skärpan, storleken, brännvidden eller något annat. Bara att den stora bländaren är en bonus snarare än något du faktiskt behöver för det vi ska filma. Ett stort bländarvärde är mellan 1.0 – 2.0. Liten bländare är värden på 5.0 och uppåt. Slutaren sitter i kameran, den bestämmer hur lång tid sensorn samlar in ljus. För vi som filmar är slutaren den enklaste delen i exponeringstriangeln. För vi låser den till ett värde och justerar sedan bländaren och iso enbart. Vad slutaren låses till beror på din bildhastighet på videon. För 24 bilder i sekunden så är 1/50 sekund slutare ett bra värde. För 60 bilder i sekunden så är 1/60 eller 1/120 sekund bra värden. För kort slutartid gör att rörelser på det du filmar kan se ryckiga ut, för lång slutartid blir att det blir suddig och släpande. För kort går se på, för lång gör att du mår illa. Jag kommer ge mer information om slutartider när vi pratar bildhastighet senare. Känslighet är hur mycket sensorn behöver förstärka ljuset den får på sig. Känsligheten mäts i iso. Sensorn har ett grundvärde. På de flesta av mina kameror är det iso 200, men det kan vara lägre. Om man kan så bör iso vara på lägsta värdet kameran kan hantera, det ger minst brus och klarast färger. Men vi är begränsade i hur mycket ljus vi har tillgängligt under våra lampor, så vi måste nästan alltid höja iso. Vi kommer prata mer om iso när vi pratar sensorer senare. Relativt låga iso värden är under 1000 iso. Vi kan nu från ovan det grundläggande om exponeringstriangeln för filmning, snabb repetition nedan. Hela exponerings funktionen är förstås att få en video med samma ljus som dina ögon uppfattar akvariet. Video kan vara under eller överexponerad men beroende på kameran kan det ibland vara att föredra att över eller underexponera lite. Underexponering kan ibland ge mer kontrast och ibland är det bättre att överexponera lite och sedan mörka videon något i redigeringen för att få fram mer detaljer. Du får testa lite med din kamera angående detta. Men under följer förkortningen av exponeringstriangeln: Vi vill ha en liten bländare så vi kan så mycket vi kan i fokus. Vi låser slutaren till en hastighet som beror på bildhastigheten vi önskar. Vi vill ha iso så lågt vi kan så vi får minimalt med brus och klara färger. Men som med allt så är världen mer komplicerad än vi önskar, bländaren och känsligheten och vad som är vettiga värden för de beror på hur stor sensor kameran har. Så nu kommer det bli besvärligare. Jag måste också peka ut att sensorstorlek är ett väldigt känsligt ämne för fotografer som kan väcka oväntad ilska. Så låt det vara sagt att mina tankar om sensorstorlek nedanför är specifikt när vi pratar om att filma små djur i våra akvarium. Sensorn På digitalkameror så pratas det ofta om fullformat. Det innebär en sensor som är ungefär lika stor som en bildruta 35mm film som var den dominerande storleken på analoga kameror. När man jämför olika kameror och objektiv använder man oftast fullformat som utgångspunkten, så man räknar om hur objektivets brännvidd skulle rita upp bilden på en fullformats sensor. Så snabbt med om brännvidd. Brännvidden på ett objektiv mäts i millimeter och bestämmer hur mycket det framför kameran förstoras av objektivet. Ett objektiv på 25 mm är ett vidvinkel objektiv, du får med väldigt mycket av det framför kameran på bilden. Ett objektiv på 200 mm är ett tele objektiv, du ser mycket mindre av det framför dig men du kan se något som är långt bort förstorat. Vi nämner även makro här. Makro objektiv omnämns gärna med någon sorts mystik som att de är otroligt speciella. Det är de iofs, men bara på ett sätt jämfört med ett icke makro objektiv. Ett makro objektiv kan fokusera på ett väldigt kort avstånd. Mitt vanliga 30 mm objektiv kan fokusera på ungefär 25 cm avstånd som kortast. Mitt makro 30 mm objektiv kan fokusera på några cm avstånd från objektivets front. Det gör att jag kan se små saker bättre på makro objektivet större och tydligare, men det är enbart för att jag kan ta mig närmare det jag filmar. Om jag filmar något som är 40 cm bort klarar bägge objektiven detta och det ser exakt likadant ut. Nu när vi kan lite om brännvidd och objektiv kan vi prata sensorer igen. Fullformat är utgångsstorleken, men det finns flera andra vanliga format. Några av de vanligaste är APS-C, Micro Four Thirds(m43 i resten av texten), en-tum och 1 /2.3 tum. APS-C och M43 är ofta använda på systemkameror(kameror där du kan byta objektiv) medan 1 tum och 1 /2.3 tum är vanliga på kompaktkameror(kameror med fasta objektiv). Fullformats sensorer är dyrare att tillverka än mindre sensorer. Så kameror med fullformat sensor är som regel dyrare än kameror med mindre sensor. Detsamma gäller även objektiven, eftersom de måste rita upp en skarp bra bild på en större yta behöver de större linser i objektivet jämfört med motsvarande objektiv för en mindre sensor. Så allt blir överlag dyrare med fullformat. Här har ni en karta med de fem storlekarna i min text ovan ritade i förhållande till varandra. Så vad vill du ha? Fullformat är större och dyrare så det måste ju vara bättre?! Men som med allt här i livet så är inget så enkelt, svaret är mer att en fullformats sensor är annorlunda mot en liten sensor. Sedan om det är bättre eller sämre beror på vad du ska göra med den tyvärr. En stor sensor arbetar alltid mer mer ljus än en liten sensor. Detta är enkelt, det är objektivt bättre. Det är aldrig en nackdel. Detta gör att om du inte har tillräckligt med ljus och behöver höja iso så kommer en stor sensor få mindre brus än en kamera med liten sensor. Men om du kan hålla dig på låg iso är skillnaden nästan obetydlig. Så en stor sensor är bättre om ditt filmande kräver att du höjer iso. Men det kan å andra sidan behövas för nu behöver vi prata om den andra egenskapen som ändras på sensorstorleken och det är bländaren eller snarare skärpedjupet. Först lite till om skärpedjup och objektiv. Skärpedjupet i din video beror på två faktorer. Din bländare och hur nära du är det som du filmar. Desto närmare du är desto kortare skärpedjup kommer du få. Sedan som jag skrev ovan så gör en mindre bländare att du får ett större skärpedjup. Nu får vi prata lite objektiv igen, jag skrev ovanför att när man jämför objektiv på olika sensorstorlekar så räknar vi om det till fullformat när vi jämför. Så vi säger att vi har två kameror, en fullformat och en M43. M43 är hälften så bred som en fullformat och det kallas att den är beskuren med en faktor av 2. Vi gör ett exempel där vi har ett 50 mm objektiv som passar på bägge kamerorna. På fullformats kameran så ser den det ett 50 mm objektiv ser. Eftersom att fullformat är standarden blir det inte svårare än så. Men när vi sätter på 50 mm objektivet på m43 kameran händer något. Eftersom att sensorn är mindre så syns en mindre del av bilden och bilden vi får när vi filmar samma sak motsvarar inte det som vi såg på fullformats kameran. Bilden är beskuren med en faktor av 2 så bilden vi ser på m43 kameran motsvarar det vi sett med ett 100 mm objektiv på fullformats kameran. Det dubbla här.(50 x 2 = 100). För att vi ska få samma bildförhållande på bägge kamerorna har vi två val. Antingen får vi gå dubbelt så långt bak så att vi ser lika mycket. Då kommer egenskapen vi antydde ovan fram. Att eftersom att vi står längre ifrån det vi filmar så kommer vi har ett större skärpedjup och mer kommer vara i fokus! Alternativ två är att vi måste skaffa ett objektiv med halva brännvidden. Så på en M43 kamera kommer ett 25 mm objektiv ge samma bild som ett 50 mm på en fullformats kamera. Så kortfattat, med en mindre sensor så kommer du alltid ha ett större skärpedjup jämfört med en stor sensor vid samma bländare. Vilket för oss som filmar små saker på kort avstånd är bra, för du kommer snabbt förstå att du får aldrig ha så mycket skärpedjup du vill ha när du filmar korallerna och fiskarna. Sedan vad en porträttfotograf tycker om skärpedjup och sensorer är en helt annan sak. Det hör inte hit. Men världen är fortfarande en orättvis plats så tyvärr är svaret nej på er fråga om inte så liten sensor som möjligt är det bästa för oss? Det finns ett fenomen som sätter käppar i hjulet när vi pratar bländare och liten sensor. När man krymper bländaren i objektivet så kommer det upp ett fenomen som kallas diffraktion. Jag kan inte förklara det på ett ordentligt sätt så vi dummar ner begreppet. När bländaren börjar gå under en viss storlek så kommer ljuset att deformeras och bilden blir suddig och dålig. När den gränsen är beror på din sensor. En fullformat klarar sig bra upp till ett bländarvärde på runt 16, en APS-C runt 11, M43 strax efter 8. På en kompaktkamera börjar du offra bilden redan vid bländare 5.6. En tum och neråt är även som regel ganska hemska gällandes iso, du vill verkligen ogärna höja iso över 200-400 med en sådan sensor som regel. Så tyvärr är svaret att sensorstorleken är en balansfråga. Om om du vill få så mycket kamera som möjligt för en lite lägre peng så är m43 och APS-C kameror rätt balans. Du får mycket kamera och objektiv för pengarna. Du har ett rätt ok spelrum i känslighet och du kan justera bländaren ganska mycket utan att offra bildkvalitet. En bländare på över 8 i värde kommer kräva så otroligt mycket ljus att det ändå ofta är svårt att använda. Nu när vi pratat massor om vår egentliga jakt på större skärpedjup så har vi mer kött på benen. Jag har en exempelvideo här där vi tittar på hur en av mina kameror hanterar samma video av en stenkorall med polyper med tre olika inställningar. Detta är filmat med en M43 kamera(Lumix GH3). Först har vi bländare 22 med iso 6400. Detta är ett skräckexempel. Vi har förvisso ganska gott skärpedjup och kan se flera grenar tydligt. Men diffraktionen från bländaren och det höga iso talet gör att videon är väldigt suddig. I steg två förstorar jag bländaren till värde 8. Det gör att mycket mer ljus når sensorn och jag kan justera ner iso till 800. Nu blev det mycket bättre. Det är mindre brus och videon blev omedelbart skarpare. Men skärpedjupet är betydligt kortare. Det är egentligen bara grenen närmast är i fokus. I steg tre vill jag ha optimal iso, så det är nu värde 200. För att filma i det får jag köra bländare 4. Nu har jag inget brus att prata om, men skärpedjupet är ordentligt kort. Det är knappt att hela spetsen är i fokus på grenen. Här föredrar jag mittensteget. Brus är fullt acceptabelt men det större skärpedjupet är mycket mer vad jag vill ha i min film. Som med allt annat får man göra en kompromiss.... Eller så får jag montera upp 500 W ljus till över akvariet så kan jag köra bländare 8 OCH iso 200! Jippi! För här är den sista sanningen. Att vi behöver sitta och ratta och fördärva bilden så lite vi kan är bara ett resultat av att vårt ljus över akvariet inte räcker till för kameran. Utomhus kan du ha så mycket ljus att du får sätta filter över objektivet för att inte övermätta sensorn, det problemet existerar knappt film filmandet av akvariet. Jag skrev även kort i början om under och överexponering. De här testklippen hade nog blivit skarpare och bättre om jag underexponerat lite... Videoinställningar Vi har en till del att prata om när det gäller teknik och det är vad för videoinställningar vi ska ha när vi filmar. Så lite ren teknik med då. Först väljer du upplösning. Svaret här är enkelt, ta så hög du kan. Men ett sunt tak är 4K, det är en upplösning av 3840x2160 och är idag mer eller mindre standard på en ny TV. Men det är fortfarande långt ifrån alla kameror som kan filma i 4K. Så alternativ två är full HD(1080P), som är upplösning 1920x1080 pixlar. Det är en fjärdedel av 4K. Men i praktiken på sättet de flesta av oss tittar på video genom(ofta på en mobil) så räcker faktiskt 1080P mer än väl, var inte för upphängd på 4K. Om du kan använda det så kör, men 1080P räcker. Val två blir bildhastighet. Här är det två grupper av hastigheter, låg eller högre. De låga hastigheterna är 24, 25 eller 30 bilder i sekunden.(vi skriver istället fps, frames per second) Jag har vant mig vid 24 bilder i sekunden, det är standard för spelfilm så som du ser på Bio till exempel. Kan jag så filmar jag i 24 fps. Men alla kameror har inte det valet så använd det du kan istället. De tre ser väldigt lika ut, 30 är något mjukare men inte överväldigande så. De höga hastigheterna är 50 eller 60 fps. Vilket du önskar har inte så stor betydelse överlag, men beroende på din belysning så kan ibland 50 fps vara bättre. Vårt elnät är 220 volt 50 Hz. Det innebär att på vissa lampor som flimrar lampan i en frekvens av 50 gånger per sekund. Så filmar man i 60 fps så kan blinkandet hamna ur synk med din video. Är det synkroniserat så syns inte blinkandet men om inte så kan du få alla möjliga obehagliga ljusfenomen i video. Detta är egentligen mer kopplat till din slutartid och inte bildhastigheten men vi låser slutaren till bildhastigheten så i praktiken blir det samma. Sedan är det här inget problem jag stött på mer än någon enstaka gång så jag filmar i 60 fps ändå då det matchar min mobil och dators skärm bättre. Så nu ska vi återvända till exponeringstriangeln en sista gång! För jag råkade nämna slutaren. Din slutartid du väljer beror på din bildhastighet. Någon smart person har redan räknat ut vad som är bra och det kallas ofta 180 graders regeln. Tråden är komplicerad nog som den är så kortfattat betyder det att slutartiden ska vara en dubblering av din bildhastighet. Så för 24 och 25 fps blir det 1/50 sekund(1/48 är sällan ett val), för 30 fps blir det 1/60 sekund. För 50 fps 1/100 sekund och 60 fps 1/120. Jag själv filmar dock 60 fps med 1/60 sekund. Det fungerar med bra, det blir fortfarande skarpt och rörelserna blir mjuka och fina, så där kan man bryta regeln. Men gör er själva en tjänst och ta på mitt ord att 30 fps med 1/30 sekund slutartid orsakar yrsel och illamående. Det kan användas på en långfilm för att simulera hur en drogpåverkad uppfattar världen, men inte för att framgångsrikt dokumentera borstmaskar. En kortare slutartid behöver mer ljus än en längre, så 1/120 del behöver dubbelt så mycket ljus som 1/60. Så för att få samma exponering kan du behöva dubbla iso för att kompensera. En anledning till att jag gärna använder 1/60 slutare på 60 fps. Men vad vill du ha? Jag själv gillar 60 fps, jag har två exempelklipp åt er nedan. Ett i 4K 24 fps och ett i 1080P 60 fps För rörelser på djuren och annat så tycker jag att 60 är mycket trevligare. Det ser mer ut som det gör för mig när jag tittar på akvariet här hemma. 24 fps är mer artistiskt, för djur som sitter stilla eller rör sig långsamt så är skillnaden ganska obetydlig. Så länge videon inte blandar de två vänjer du dig snabbt vid en av de med och skillnaden blir inte så betydelsefull. Det finns dock en anledning till att mitt ena klipp är 4K och det andra är 1080P med ovan. För min kamera klarar bara 24 fps om jag vill filma i 4K. Vill jag filma i 60 fps måste jag sänka upplösningen till 1080P. Så jag får välja... Eller släppa några tårar och investera i en fem gånger så dyr kamera för att kunna filma i 4K 60 fps, livet är som sagt ganska orättvist... Slutet Så lite till innan vi slutar göda den här tråden mer. Vi har även komprimeringen att överväga. När du filmar så har videon en så kallt bit-rate(bit hastighet? … Nej, det blev inte bra...). Det innebär hur mycket lagring videoklippet tar per sekund och mäts i megabits per sekund. För 1080P på enklare kameror är en hastighet på 20-50 mbits normalt. För 4K är 100 mbits grundhastigheten som brukar användas. Testklippet på Xenia korallerna är filmat i 4K 100 mbits som referens, det räcker långt. Tyvärr har man inte så mycket val här på de flesta kamerorna, men som regel så ta det högsta du kan. Du får mindre komprimerings artefakter och filerna är lättare att redigera i ett video program. Den enda nackdelen är att du behöver ett större minneskort för att filma mer. En del kameror kan producera video i hög kvalitet med väldigt låg bit-rate. Men du märker först om du vill redigera de videoklippen vad baksidan är, de kan vara otroligt krävande för datorn att bearbeta och snabbt få dig att ångra dina val i den här sidan av livet. Det får nog räcka för stunden. Det finns mycket mer att skriva om men det är nog bättre att vi diskuterar det nedanför istället för att göda det här inlägget mer. Hoppas detta hjälper någon! Och glöm förstås inte att alla termer till trots så är det viktigaste innehållet i era videoklipp som är viktigast, näst viktigast är ljudet så man begriper vad ni säger. Först på tredje plats kommer video. Ljud var det med jag... Där kämpar jag själv för tillfället så det få vi ta en annan gång.
- 6 svar
-
- 5
-
-
-
Fina bilder! Snegla på ditt fragg kar. Tror du det skulle göra en positiv skillnad om dina skivor du sätter fraggpluggarna i var vita istället för svarta? Tänker reflekterat ljus från skivan mot korallernas undersida. I teorin gör det skillnad såklart, det svarta materialet absorberar ljuset medans det vita skulle reflektera det. Men om det gör skillnad i praktiken... Det går ju iofs testa något sånär, genom att mäta med ljusmätaren vänd neråt istället för uppåt kan man mäta om en betydelsefull mängd ljust studsar mot substratet.
-
Inte helt säker på vad det är bredvid din glasros, det kan vara en rhodactis skivanemon, men det kan vara något annat. Bild två är vad jag skulle kalla någon art av Lobophytum. Bild tre en art av Sarcophyton. Den fjärde brukar kallas grön stjärnpolyp. Antagligen en art av Briareum.
-
Igår så var den första insamlingen av nya djur på länge, så kul att besöka havet igen. Nu blir det en liten inkörningsperiod så jag ser hur det går med de nya invånarna, lägger till några smygbilder i stillbild så länge.
-
Härligt, ser lite lustigt ut med knoppen på dörren så långt ner. Vad kör du för ljus?
-
Jag har gjort en till video, lika spännande som vanligt. Idag gjorde jag den för att göra dagens vattenbyte lite roligare men främst handlar den om min Sjöros. Sjörosen är den största utmaningen jag har nu i akvariet och det jag fokuserar på. Iom min klumsiga matning så är det ingen av de andra djuren som direkt lider dock av att jag inte lägger så mycket energi på de.
-
Det här med att de skulle kunna krossa glasrutor är mer något som folk är rädda för att det är en möjlighet än något som faktiskt har bevisats någon gång. Akrylakvarium är väldigt ovanliga här i Sverige, det är ett dyrt material här. Hade jag varit orolig hade du kunnat beställa ett glas akvarium med minst 8 mm tjocka rutor. Det kommer inte räkan kunna spräcka. Men jag själv hade nog inte tänkt på den saken.
-
Vart ifrån beställde du?
-
Här är ett foto från när jag installerade bakgrunden i akvariet. Bakgrunden kommer i sektioner som överlappar varandra så man inte ser skarvarna. Så på bakrutan är det 6 sektioner här.
- 5 svar
-
- 1
-
-
Jag har ett akvarium med bakgrund från de, är nöjd med den. De är väldigt duktiga och det är kul att få en helt unik och handgjord bakgrund från de. När jag beställde så skrev jag till de att den skulle vara i saltvatten så de gjorde någon extra behandling på den. Det går åt ganska mycket silikon då de är gjorda av frigolit men det är nog det enda negativa jag märkt. Går åt en del silikon på BTN med.
- 5 svar
-
- 1
-
-
Aha, du kör med en doserpump, ja det går nog bra. Glöm inte kalka av slangarna regelbundet bara. Kalkvattnet lägger fort beläggningar på ytorna det är i kontakt med. Räcker säkert att pumpa igenom någon dl osmosvatten i månaden, men jag har inte testat så det rådet behöver kanske justeras Kul! Jag har aldrig använt den kameran men den är nog en bra start. Jag har bara Panasonic och Olympus kameror. Men din Sony har en större sensor än jag har någon av mina så det är ju trevligt. Om du vill fota korallpolyper så hade jag nog tittat på 7artisans 60 mm makro objektiv, det är inte så blodigt att köpa ett nytt: https://www.ebay.de/itm/144228166088?hash=item2194ab29c8:g:rkYAAOSw4a5hV1nr Det där är en ny version av objektivet som kom i år, det borde gå hitta den gamla versionen begagnat billigare men jag ser aldrig de konstigt nog, jag tror de sålt i rätt bra antal. Folk kanske inte tycker det är värt att sälja de utan behåller de hemma. Ingen autofokus på det objektivet dock, men jag tycker inte autofokus är så användbart när jag fotar i akvariet ändå. Om du inte redan har ett makro då
-
Havets hus är bra! Det är över ett år sedan jag var där sist men dina bilder väcker positiva minnen. Behöver åka dit snart igen. När jag prata med de då nämnde en av de som arbetar där att flera akvarister åker dit och får saltvatten av de. De pumpar in vatten från större djup där salthalten är korrekt så det är bra vatten. Men lite långt att åka för mig så jag tog inte något själv... Jag körde kalkvatten i min osmolator ett tag, jag blanda först kalkvatten i en stor dunk och sedan fyllde jag på osmolatorn med vatten från dunken. Men i slutändan tyckte jag det var för besvärligt så jag sluta med det. Skulle jag vilja börja igen skulle jag helt klart titta på någon lösning där jag kan addera pulvret till påfyllningen direkt på något vis istället för att blanda separat. Men du har nog bättre disciplin än mig Kul med ny kamera! Vad blev det för någon?
- 167 svar
-
- 1
-
-
Det kan nog stämma, har missat att det fanns två stycken så pass lika tångräkor, adspersus är blå på benen med vad jag kan se på bilderna och minnas av mina räkor. Men det är mer som spår av blått än den klarblå färgen.
- 31 svar
-
- kallvatten
- jon-olav
-
(och 1 mer)
Taggade med:
-
Vår Norska husgud har välsignat oss med en ny video idag: Vilken färg på räkornas ben! Min sista tångräka har farit vidare här hemma, den levde över ett år i min överrinningsbox. Den blev förpassad dit för att den plåga min sjöros. Under tiden den bodde där så blev den väldigt stor, den skodde sig väl på resterna som hamnade där. Men den tappa nästan all färg. Undrar vad som orsakar det?
- 31 svar
-
- 5
-
-
- kallvatten
- jon-olav
-
(och 1 mer)
Taggade med:
-
Låter som ett stavfel i den tyska beskrivningen, den engelska skalan är mer rimlig med 32-35 promille. Som väl är så stämmer ju det viktiga på bägge beskrivningarna, 37-40 gram per liter ger 32-35 promille i salthalt. Så kör på det.
- 5 svar
-
- 1
-
-
Mmm, jag har testat lite modeller med långa skaft men jag tycker inte de duger för det mesta. Jag får inte rätt kraft när det gäller de hårda kalkalgerna. Tror de blir deformerade lite med tiden... Men jag har inte testat eheims modell där. Ska tänka på den nästa gång jag känner mig rik.
-
Men tack, jag är nöjd med det själv. Min scape är inte som den var från början, mina sjöborrar flyttar omkring stenarna och har gjort mina formationer mycket plattare. Men det ser bra ut ändå. Nästa video kommer nog handla om mina stenkoraller, de börjar bli stora och det är något besvärligt... Behöver klippa ner min gorgonia med. Jag har doserat lite phytoplankton innan men det var lite halvhjärtat, ska nog göra ett nytt försök.
-
Nu är det dags igen! Den här gångens video fokuserar på det superroliga ämnet om att skrapa akvarierutorna, det är bara och njuta. Testar lite blandade nya saker den här gången, 60 fps, timelapse, musik och annat spännande! De tekniska problemen är fortfarande överhängande över produktionen men hoppas slutresultatet roar ändå.
-
Jag har på mina sista akvarier använt svart dekorplast, typ sådan här: https://www.clasohlson.com/se/p/40-6089 . Man ser bara den klistriga sidan så det kvittar lite vad för mönster den har, bara färgen på den klistriga sidan. Jag har fått små bubblor till en början men de har försvunnit med tiden för mig på mina kar så jag har varit nöjd med resultatet. Innan har jag använt solskyddsfilm men där har bubblorna stannat permanent.
- 10 svar
-
- 1
-
-
Borde även gå lösa med en akvarium dator tex profilux, men det kostar ju en slant. Har nog inget budget förslag för stunden.
-
Men tack för de vänliga orden, det är kul om de glädjer! Får börja samla tankar om ämnen till nästa video. Har inte byggt om cirkulationen än men det lutar nog åt att det blir av.
-
Lite utmanande att se dessvärre, men spontan gissning är armar från ormsjöstjärnor. De kan ofta vara randiga.
-
Woho, bebisar! Vilken snygging, härlig färg.
-
Nästa avsnitt är klart! Lite löst prat om kylare och några pump funderingar. Det är lite varierande färgtemp mellan olika klipp, är nog ett tag kvar innan jag är ett proffs på det här...
-
Tja, om du vill ligga på de värdena så börja med att höj Mg till 1500. Sedan när den nivån är nådd bör du kunna höja Ca utan att KH förändras. Svart Red Sea hinken borde motsvara ungefär de värdena så den passar ju bra. När du uppnått rätt värden kan du börja nyttja tex ATIs dosering igen som vanligt för att behålla värdena. Det är lite styva linan att ligga så högt på värdena. Jag som är lat och ogillar att mäta passar det inte bra till. Men om du har lite mer ambition än mig och inte delar samma avsmak till att testa så kör på! Jag har ju sex saltvattensakvarier med så det bidrar säkert till att jag testar när det behövs men inte mer, du har ett akvarium att lägga all energi på så då kan man skruva upp nivån några steg.
- 167 svar
-
- 1
-
Saltvattensguiden
Organisationsnummer: 802438-6222
E-post: admin@saltvattensguiden.se
Aktuell programversion
Invision Community 4.7.20
Tapatalk 2.1.1