kaptenen

Tack för era svar. Det verkar som sagt finnas en mängd blandade erfarenheter. En del doserar t.o.m. i displayen vad jag har läst mig till. Det gör jag normalt inte med något, och det känns inte rätt med en produkt som kan ge så allvarliga bieffekter. Är inne på att ev. göra något likt denna lösning men med endast doseringskammare och sedan en kammare det rinner in i proppad med filtervadd. Sen tänker jag att det kan rinna ut precis vid insuget till skummaren eller t.o.m. kopplas på det. Dosering sker via doserpump och jag tänker att jag spär ut produkten för att kunna dosera hyfsat jämnt över dygnet, så att doseringen landar på ex. 1 ml/h. Har doserat lite till idag och valde då att dosera inne i skummaren.

Har läst lite mer, och vad tror ni om ett hemmasnickeri i denna lösning? Pump som pumpar först genom en liten plastbehållare med sand (mest för att förhindra läckage in & ut), sedan en öppen doseringskammare där doserpump droppar ned lantankloriden (tumlas runt), för att sedan gå igenom en behållare med sand igen innan det slutligen rinner ut i en behållare i sumpen med filtersocka med vadd eller dylikt. På det här sätter skulle jag även kunna "backspola" genom att flytta plats på pump och behållaren med filtervadd vid behov. Allt det här behöver vara i ett ganska litet format, då det måste samsas med skummare, recirkulation, fraggar etc. Är detta en god idé, eller faller det inom kategorin "too much"? Riskerar jag bara att skapa en nitratfälla och onödigt underhållsarbete?

Väcker denna tråd till liv. Har den härliga kombinationen hög fosfat/ låg nitrat just nu, så min sand ser hyfsat mysig ut vid lightpeak på eftermiddagen. Har köpt Tropic Marins elimi-Phos Rapid och började första dosen ikväll som enligt anvisning bör sänka fosfaten 0,01 per dosering (körde sakta i spruta framför en streamer i sumpen). Min fundering är kring det som nämns i tråden om att fånga upp "slagget" som kan tänkas bli. Enligt doseringsanvisningarna så ska man dosera långsamt i område med högt flöde, men det anges ingenting om att man bör ha någon typ av filtrering under för att fånga upp ev. restprodukter. Mina tankar är att om jag fixar någon typ av filtersocka eller annan lösning så minskar det ju flödet = högre risk för att det inte blandas i vattenkolumnen ordentligt direkt, vilket kanske resulterar till mer restprodukt. Tänker jag rätt? Bör jag vara orolig eller ska jag "köra på"? Jag är lite också lite trött på att byta fosfatabsorber varje vecka, så kan man hitta ett hållbart doseringsschema med denna produkt som håller fosfatet i schack så kommer jag vara bitter att jag inte hoppade på tåget tidigare

Just det med kortsidan har blivit en het potatis. Tanken är god men det har inte tänkts till hela vägen gällande det du är inne på. Förslaget att förbjuda bläckfiskar som sällskapsdjur anser jag är bra. Vet inte många som har försökt i Sverige så tror inte det blir sån stor påverkan. Däremot broskfiskar kommer det att bli tufft med. Lutar mot att om detta går igenom så behöver man gå till L108 och läsa (så kanske det är redan idag, låter det vara osagt) och där anges att en rocka på under 1 m behöver 10m2 yta. Hajar har också ganska stränga krav, vilket iofs kanske inte heller är orimligt när man tänker efter.

Lasse får gärna flika in varför detta är bra. Jag själv har aldrig doserat nitrat i början för med tiden tenderar man att ha ett överflöde av nitrat oavsett. Det är om han menar att man på det sättet kanske kan förhindra vissa fulalgers framfart?

För uppdatering så kommer vi från föreningen Saltvattensguiden.se att skriva ett remissvar, som sedan synkas med SARF (Sveriges akvarieföreningars riksförbund). Vill man som privatperson lämna sina synpunkter (vi rekommenderar att dessa är sakliga för att få slagkraft) gör man det via detta formulär: https://url41.mailanyone.net/scanner?m=1trfEl-000000003Zc-2nqf&d=4|mail%2F90%2F1741621200%2F1trfEl-000000003Zc-2nqf|in41n|57e1b682|13082317|7901527|67CF07DF64369C69CFE7BE6EBB333DF1&o=%2Fphts%3A%2Fetseema%2F.ntkrs%2Fnxx.ap2sd%3D%3Fi8949dabef850&s=3iCZihF_Y7Day2v3iXIJONYFjTY

I större akvarier kan du absolut ha stenar som blir flyttade på av både cirkulation och större fisk. Har själv haft en revpelare som började vicka på grund av ett starkt pumphuvud. Men i ert fall tror jag de sakerna är lugna. Det enda som kan flytta är om ni råkar komma åt något eller ev. Om ni köper en sjöborre längre fram. Det största problemet sålänge man säkerställer att stenen står stabilt är när man längre fram ska börja limma korallfraggar på stenen. Då kan det bli att ni trycker från ett annat håll vilket kan göra att stenen sätter sig på ett annat sätt.

Tycker det ser bra ut! Kan alltid vara bra att försöka förankra toppstenarna med epoxy eller revcement när ni är helt nöjda sedan, så att inget kan vicka loss lätt

Remiss finns nu ute för L80, som avser hållning av sällskapsdjur. Vi påverkas av förslaget. Alla djurgrupper kommer bli ganska hårt påverkade av de nya riktvärdena för storlekar på s.k. förvaringsutrymmen (akvariet i vårt fall). Så den största förändringen för oss blir om det går igenom: 9 § Fiskars akvarium ska uppfylla samtliga följande krav: 1. Vattenvolymen ska vara minst 40 liter. 2. Vattenytans storlek ska vara minst 7 dm2 . 3. Vattnets djup, mätt från bottensubstratets yta till vattenytan ska vara anpassat efter den aktuella artens naturliga levnadssätt. 4. Akvariets kortaste sida ska vara minst tre gånger den längsta fiskens längd, dock minst 25 cm. 5. Akvariets längsta sida ska vara minst fyra gånger den längsta fiskens längd. Saltvattensguiden.se kommer högst troligen samla ihop och skicka in synpunkter antingen som egen organisation eller i samarbete med SARF, men vi vill gärna höra era tankar kring detta. Synpunkter ska vara Jordbruksverket tillhanda senast 9 april 2025. Andra viktiga punkter: 2 kap. 4 § och 2 kap. 7 §. I nuvarande föreskrifter ställs krav på att den som yrkesmässigt säljer djur för sällskap och hobby ska lämna över ett faktablad till köparen. Detta krav ställs däremot inte på den enskilde som i större omfattning säljer eller förmedlar djur. Tillräcklig kompetens hos djurhållaren är avgörande för att skapa den djurvälfärd som djurskyddslagen ställer krav på. I förslaget är skyldigheten att lämna över ett faktablad därför utökat även till den som säljer djur i större omfattning privat samt den som säljer reptiler, groddjur eller fiskar under en försäljningsmässa. Om ingen förändring införs kommer det att innebära att de som säljer djur utan att göra det yrkesmässigt inte har någon skyldighet att lämna över viktig information om djuret. Eftersom en ökande andel djur förmedlas eller säljs via andra kanaler än genom zoobutikerna så innebär det att om regleringen inte införs så kommer en ökande andel djurägare köpa djur utan att få ett medföljande faktablad med grundläggande information om det djur de köpt. 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hållande av djur Allmänt om hållande av djur 2 § Djur av arter som i vilt tillstånd lever i par, familj, flock, grupp eller stim ska normalt sett hållas tillsammans med minst ett annat djur av samma art. Könsmogna djur av solitära arter ska hållas ensamma förutom den tid som de ingår i ett aktivt avelsarbete. Djur som före dessa föreskrifters ikraftträdande har hållits så att deras behov av social kontakt uppfyllts på annat sätt än enligt första stycket får även fortsättningsvis hållas så under förutsättning att detta inte påverkar djurets välfärd negativt. 7 § Ett akvarium med fiskar ska vara försett med täckglas, nätlock eller liknande, eller ha kanter ovanför vattenytan av sådan höjd som säkerställer att fiskarna inte kan hoppa ut. 18 § Fiskar ska hållas i vatten med god vattenkvalitet som inte innehåller för fiskarna skadliga eller giftiga ämnen. Vattnets innehåll av ammonium, ammoniak, nitrit, nitrat, klor, pH-värde och hårdhet ska mätas med sådant intervall att det säkerställer att dessa värden motsvarar den aktuella artens behov. I saltvattensakvarier ska även salthalten mätas 36 § Djur ska normalt ges tillsyn minst två gånger per dygn (tidigar en gång). Djur som är i större behov av omvårdnad ska ges tillsyn så ofta som deras behov av omvårdnad kräver. Detta gäller särskilt nyfödda, högdräktiga, nyförlösta, sjuka eller skadade djur samt djur som uppvisar ett avvikande beteende.

Mina tankar och erfarenheter - Apitasia/ glasrosor - kan flytta på sig, gärna efter misslyckad kill. Kan växa till sig och föröka sig lavinartat i högre näringsvärden, men har upplevt att de kan hållas i schack sålänge de hålls nere och det inte finns så mycket ledigt utrymme i karet. Asterina - varit med om att de äter zoanthus vid ett tillfälle på 15 år. Skulle säga att du inte behöver göra något sålänge de är ett fåtal. Får de skyhög bärkraft och därigenom blir väldigt många till antalet köper du en harlequin shrimp som får rensa ut dem. Har man många så tenderar man också att inte ha så mycket kalkalger till slut då det är mums för dem. Vermetider - Bara att vara på dem. De brukar balanseras med tiden och inte vara överflödigt många, sålänge man inte matar mycket korallmat och dylikt, då de även gynnas av detta. Rörmask - bra Collonista - bra Svart svamp - bra

Ser mycket fint ut! Jag har upplevt hur knappar tynar bort när man har låga näringsvärden. Cyanon tyder även en trolig obalans i detta, men behöver inte vara orsaken.

Moderering - flyttat till teknik - pumpar Mvh Robin Saltvattensguiden.se

Moderering - flyttat till Teknik - Övrig teknik. Mvh Robin Saltvattensguiden.se

Detta är självklart fortfarande aktuellt under 2025. Vi behöver alltid ständig återväxt och det vore kul med fler engagerade inom föreningen. Ju fler vi är desto mindre belastande och roligare för de som är med

Välkomna tillbaka Företagsakvarium/ Oceans of Life som anonsörer på Saltvattensguiden.se. Stort tack till ert bidrag