Vargklo

Boken "Reef Invertebrates" som jag kort recenserat i Produktguiden är utmärkt läsning. Kapitelt om refugier täcker 22 sidor med många bilder och konstruktionsförslag på refugier för att få en allsidig näringstillförsel. När man läser den boken är det lätt att glömma sin befintliga burk och istället drömma om nästa...

Jag började med plankton i samband med att jag skaffade min mussla i somras. Det är svårt att hålla isär vad som beror på vad när akvariet har utvecklats, eftersom jag har ändrat på andra saker också med tiden. Jag har en dröm om att när jag bygger nästa kar en vacker dag så ska jag ha ett stort refugium med integrerad planktonreaktor för att säkerställa en god näringstillförsel. Men som sagt, en vacker dag...

Jag citerar från informationsbladet från akvarieudstyr: Flaskens indhold består af 3 arter af phuyoplankton: Nannochloropsis occulata, Isochrysis galbana & Tetraselmis suecica. Det er lavet i sterile bioreaktorer kun til dette formål. Det färdige produkt indeholder hverken nitrat eller fosfat på flasken. Den daglige dosis er 1,5 ml pr. 100 liter akvarievand. Efter 9 uger kan doseringen sättes op til 3 ml pr 100 liter vand, hvis akvariet indeholder mange koraller i forhold til liter antallet. ... Skal det perfekte resultat opnås kan der fodres med Brachionus (zooplankton) og Artemia, der begge lever direkte af phytoplanktonen, näringsstofferne optages nu af disse og gives videre i födekäden.

Jag brukar köpa levande phytoplankton från akvarieudstyr i Köpenhamn. De säljer det på halvlitersflasta med en hållbarhet på upp till 6 veckor i kylskåp. Nu under julhelgen har det inte blivit så mycket resande, så just nu jag kör med torkat foder - PhytoPlan från Two Little Fishes Levande är ju att föredra, eftersom plankton tenderar att klumpa ihop sig när det dör och torkas.

Peter, Du behöver inte buffra upp särskilt mycket för KH. Bestäm dig för ett acceptabelt intervall för KH (mitt förslag 8-12). Kolla sedan med tiden hur snabbt KH sjunker på naturlig väg, så kan du räkna ut vilken veckodos av buffer du behöver för att ligga i intervallet. När du en vacker dag börjar med hårdkoraller (eller vill speeda tillväxten på kalkalger) kommer du att se att även Ca-halten droppar med tiden, och således behöver ersättas. Antingen kan du då tillsätta Ca-vätskor direkt, eller välja en tillsatsmetod som både stöder KH och Ca (Balling-metoden). Men som sagt, Ca ska du inte behöva bekymra dig för i detta skede.

Jösses vad du har skrubbat sumpen

Kul! Hur gammalt är det?

Joe's Juice har diskuterats tidigare här på forumet. Sannolikt är det inget annat än calciumhydroxid förpackad på ett dyrare sätt. Calciumhydroxid hittar du i akvariehandeln till ett betydligt bättre pris i form av Rowakalk, och sannolikt ännu billigare i någon välsorterad kemikaliehandel. Min metod går ut på att göra en liten välling av calciumhydroxid, lite vatten och citronsaft, micra den försiktigt, och sedan skjuta in i glasrosorna på kort avstånd. Du bör ha pumparna avstängda så att geggan inte far runt. Du ska heller inte spilla på sådant levande som du är rädd om.

Jonas, Du kan enkelt mäta om ett lysrör är T5 eller T8. T5 betyder att röret är 5/8 tum tjockt, och T8 betyder att det är 8/8 tum tjockt, med andra ord tjockare.

Jag har inte hört någon uttala sig vetenskapligt om detta, så det är nog ett helt och hållet erfarenhetsbaserat tema. Kolla med hbmannen, han jag nu någon form av hyllsystem under sitt nya kar. Jag är inte säkert på om han har vattenfyllt det än, så än så länge har vi nog inget kvitto på hur bra det funkar Annars får du surfa runt på trådar och kolla in folks bilder. Jag själv har två staplar med lecablock som jag lagt reglar över som underlag för akvariet. Då får jag ju givetvis fixa dörrar och dörrkarmar för sumputrymmet helt själv, vilket tar sin tid.

Peter, Det ser ut som en mycket bra start! Bra att du tar tid på dig med saker och ting!

Om det gäller stabilitet och grovlek på reglar mm så är min bästa tumregel "better safe than sorry", men så jobbar jag ju på försäkringsbolag också... Om du menar höjden på stativ/underskåp så är det kanske två saker som spelar in främst, dels att du ska få plats med utrustning på höjden under (t.ex. skummare eller reaktor), dels vilken betraktningsvinkel du ska ha in i akvariet (kommer du att sitta eller stå när du betraktar ditt akvarium?)

En alldeles utmärkt sammanfattning!

Mycket fint komponerat med revpelarna, Christer! Det ska bli spännande att se karet färdigkomponerat

Stig pekar på en mycket intressant effekt, som jag själv just råkat ut för. Mitt PH har alltid hållt sig i rätt intervall (8,1-8,2), men har under de senaste två veckorna tillsynes oförklarligt sjunkit till 7,7-7,8. Jag hällde i massor med buffer och höjde KH men pH-värdet flyttade sig inte. Jag fann till slut både orsaken och lösningen i en utmärkt artikel http://www.reefkeeping.com/issues/2004-09/rhf/index.php som visar på den dämpade effekt på pH som ett överskott av CO2 i vattnet kan få. Genom enkelt experiment kunde jag verifiera att orsaken till mitt låga pH var otillräcklig luftning av vattnet. Vattnet ska inte heller luftas med vilken luft som helst, det ska vara fräsch syrerik luft. Ventilationen i huset (mekanisk frånluftsventilation) slutade att fungera för just två veckor sedan. Det har fått den uppenbara effekten att ventilationen i rummet där akvariet står har fått en ökad CO2-halt. Genom ett enkelt experiment kunde jag verifiera detta. Jag tog en liter vatten från akvariet i en bunke och mätte pH-värdet - det visade 7,8. Sedan lät jag det stå utomhus med en luftpump och syresten nedstoppad. Efter ett par timmar mätte jag pH igen - det visade 8,3. Ett tydligt tecken på att akvarievattnet har för hög CO2-halt.

Draedon, Du har inte skrivit vilken belysning du har, lysrör och/eller MH. Saken tycks ju vara betydligt mindre kontroversiell om du bara har lysrör. Till er andra med täckglas, Finns det någon egentlig fördel med täckglas? Någon fördel borde ni väl uppleva om ni ät villiga att ta jobbet att rengöra det med jämna mellanrum.

Stig, Det vore intressant att höra mer av dina erfarenheter av detta, det är ju inte så vanligt. Hur länge har du kört med täckglas? Vilken belysning, även med MH? Har du haft värmeproblem? Varför har du täckglas? Ät det något du skulle rekommendera, i så fall under vilka omständigheter?

Mina T5-lysrör sitter ca 7 cm över vattenytan. Se har en del saltavlagringar, men så får det vara... Se min frus hemsida för skogisarna, hon bedriver uppfödning: luddhogens.se. Där ser du mig och min fru på förstasidan med massa bilder av katterna

Magnus, Jag har tre norska skogkatter hemma. Under ett års tid har jag inte haft något som helst problem med att de har hoppat upp, trots att de har hoppat upp på stort sett varje annan möjlig yta i huset. Kanske blir de lugnare med tiden? Katter hatar ju vatten. Täckglas är inte helt lyckat. Du kommer snabbt att få stora saltavlagringar som försämrar genomskinligheten. Dessutom kommer du sannolikt att få värmeproblem pga växthuseffekten. Fundera på någon form av panel eller lucka framför belysningen om katterna inte lugnar ner sig

lennie, jag instämmer helt med ovanstående! /Calle

Johnny, Bra debatt. Låt oss hålla isär de olika komponenterna i inläggen. Mitt tillrättaläggande ovan gäller enbart frågan om hur länge man ska vänta med att lägga i levande saker efter att man lagt i LS. Inkörd LS tillsammans med inkört vatten är en annan sak än nytt vatten. Det var också det som meddelandeväxlingen med handlaren handlade om. Vad gäller själva fiskvalet (dvs huruvida hepatus är lämplig eller inte i detta fall) har jag inte uttalat mig hittills, eftersom jag inte tycker jag vet tillräckligt mycket om just den saken. Det är därför bra att du och andra kan bidra med synpunkter här. Handlaren har inte bemött kritiken om fiskvalet, så därför är det fortfarande era ord som gäller i denna sak

Jag vill göra ett tillrättaläggande till de råd jag gett till lennie tidigare i denna tråd, nämligen det som handlar om ordningsföljden att sätta upp ett akvarium. Kenta på Zoogiganten har hört av sig till mig och berättat hur de arbetar. Genom att sälja paket bestående av inkört vatten och inkörd LS från ett och samma system är det möjligt att starta upp ett saltvattensakvarium "samma dag", även med fisk. Detta är ju naturligtvis en mycket bra möjlighet att starta upp en hobby från "dag 1", förutsatt naturligtvis att man har rätt utrustning i övrigt (t.ex. skummare) och nödvändiga kunskaper att sköta utrustningen och djuren. Det är roligt att det finns affärer som erbjuder denna möjlighet. Jag vill med detta tillrättaläggande gratulera lennie till att så snabbt ha kommit in i hobbyn!

Timmy, Värdena är ju mycket bra. Du kanske har tur och verkligen har fått väl inkörd sten utan nya inkörningsproblem. Börja gärna fundera på vad du vill ha för komposition av liv i akvariet framöver. Det är alltid bättre att tänka till före man gör trippen till akvarieaffären jämfört med att falla för frestelsen när man väl är i affären. Ansvarsfullt akvariearbete innebär att läsa på innan köpet så att man vet att man kommer att kunna ta hand om det man köper, t.ex. att djur passar med varandra, att man har rätt belysning och att man har rätt föda att ge. Spring för den skull inte iväg och köp allt på en gång, utan någon grej i taget i lugn och ro. Du har fortfarande ett mycket nytt akvarium.

Magnus, 1. Mycket finns skrivet om vattenbyten. Läs bl.a. följande tråd i forumet: https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=9032 2. Tumregeln är att du ska ha en cirkulation som är 10 x vattenvolymen per timme, dvs. i ditt fall 1000 l/h. Det borde med andra ord räcka med den pump du har, förutsatt att du också får ut denna pumpvolym. Om du är osäker kan du koppla den till en dunk eller hink och ta tiden att fylla upp med tidtagarur. 3. Om alla dina vattenvärden är bra (salthalt, PH, KH, nitrat, fosfat) så ska du inte behöva några tillsatsämnen. Varje gång du byter vatten tillför du i själva verket nya spårämnen som kommer med saltet. Sedan kan man "dopa" värdena med t.ex. kalcium, magnesium, jod och strontium om du vill öka tillväxten och färgintensiteten på dina koraller. Men som sagt, inget måste.

Jonas, Skissen på sumpen ser helt logisk ut för min del. De exakta måtten får du efter "baklängesräkning". Längden på sumpen bestäms av den yta du har tillgänglig under karet. Subtrahera från denna längd saker som du av någon anledning vill ha utanför sumpen, t.ex. en extern monterad returpump om du skulle bestämma dig för att köpa en sådan modell. Fördelen med extern pump är att den blir luftkyld och inte hettar upp vattnet i onödan (på sommaren får många värmeproblem i akvariet). Nackdelen är att sumpvolymen blir mindre förutsatt att din yta är begränsad och att den kan väsnas mera (detta varierar dock mycket mellan modeller, se trådar om detta). De flesta saker, t.ex. skummare och olika filter, brukar kunna att gå att montera både innanför och utanför sumpen. Fördelen, tycker jag, att montera dem i sumpen är att då får man plats för en större sump volymmässigt sett. Stor sumpvolym har två fördelar, dels ökar det den totala mängden vatten som cirkuleras, dels får du ökad "säkerhetsmarginal" i sumpen att hantera vatten från huvudkaret vid strömavbrott. Speciellt antalet bafflar är ju något som du ev. kan behöva att komprimissa på om övriga utrymmen blir för små. Utrymmet för skummaren bör du bestämma först när du har yttermåtten på din skummare. 1. Om ingen svarar på din fråga om Deltecskummaren i denna tråd så ställ en specifik fråga i en tråd under rubriken för Skummare 2. Tumregeln om 10 x cirkulation av totalvolymen per timme stämmer (inte %), dvs i ditt fall 5000 l/h. All denna cirkulation behöver inte gå genom sumpen. Addera cirkulationen genom sumpen med alla interna cirkulationspumpar du sätter i karet (+ ev. "closed loop" system) så får du den totala cirkulationen. En kraftig returvattenpump ger sannolikt "mest cirkulation per krona", men du måste se till att du har vattencirkulation i alla delar av karet så att du inte får dödvatten någonstans. Detta kan du antingen lösa med flera insprutningsmunstycken från returvattenpumpen eller flera cirkulationspumpar inne i karet. Genomtänkt uppbyggnad av revet hjälper naturligtvis också. 3. Längden av överrinningskammen beror på hur mycket vatten som ska cirkulera genom sumpen. Har du för kort kam och kraftig cirkulation kan den "svämma över". Det finns egentligen ingen anledning att snåla med längden på överrinningskammen, annat än att din överrinningsbox kan bli stor och därmed störa estetiskt. Jag har en 15 cm lång kam till mitt 425 l kar, vilket jag tycker är alldeles för kort. Jag har tvingats strypa ned min returvattenpump ganska mycket för att kammen inte ska svämma över. 4. Jag antar att du ska ha nivåvakten i sumpen. Den ska då sitta i samma sumpfack som returvattenpumpen. Returvattenpumpen får inte gå torrt. Det finns flera lösningar på detta. En osmolator skulle funka som så att du sätter nivåvakten i sumpen och stoppar i den medföljande pumpen i din osmosbehållare (dunk eller annat kar). Det finns också mekaniska lösningar enligt principen toalettstol. Kika runt på forumet för idéer! Jag ser inte att du ska behöva en extra cirkulationspump för detta, annat än om den ingår i ett hembygge där du skaffar en egen nivåvakt.