Alexraptor

Det har du rätt i då cyanobakterier innefattar en stor mängd olika arter. Men dom som vi oftast får i akvarierna är sällan dom värsta, och ligger definitivt inte på den nivå att man ska någonsin använda antibiotika. Jag har själv haft riktigt envisa cyanoutbrott under åren, men aldrig någonsin har det vart omöjligt att få bukt med dom på icke-kemisk väg. Ännu bättre är att förebygga utbrotten från första början. Den mest effektiva behandlingsmetoden som jag har kört med är 3 dagars 100% mörkläggning följd av en serie stora vattenbyten.

Så vad då? Livsmedelsindustrin använder jättemånga metoder som inte är bra för att maximera sin produktion och inkomst. Antar att du hört talas om DDT? Bland annat. Och visst finns det antibiotika i vissa av dom så kallade mirakelkurer till akvarier, men samtidigt så avråds folk från att använda dom av experter och marinbiologer. Akvarier är det dessutom en helt annan skillnad på än våra vanliga husdjur. Istället för ett djur med sin egna bakterieflora så har du ett komplett ekosystem som är en bakteriehärd med tusentals gånger mer bakterier och bakteriearter. Detta gäller också sötvattenskar men främst våra revakvarier med en extremt hög biologisk mångfald. Förutsättningarna för att resistenta bakterier ska utvecklas är ofantligt mycket högre. Och dom bakterierna försvinner aldrig. Och främst blir risken störst för dig själv, då det finns en infektionsrisk om du skulle råka skada dig på något i karet. Då är det allra sista du vill ha i såret antibiotika-resistenta bakterier. Antibiotika bör endast användas som en sista utväg för livshotande åkommor för oss och våra djur. Och den cyano vi har i våra akvarier är allvarligt talat inte livshotande eller ens egentligen hälsovådligt för våra djur, det är bara fult, och i slutändan är det bara en symptom på ett större problem.

Allvarligt allså... Om det här inte slutar med katastrof så har du galen tur. För att inte tala om att du riskerar skapa resistenta bakterier genom onödig användning.

Har hört snack om att TM Pro Reef Salt skulle vara formulerat att användas ihop med kalcium reaktorer och sånt, fast ingen aning om hur mycket sanning det ligger i det. Körde med det förr, men kör numera med Red Sea Coral Pro som fungerar jättebra för mig.

Tyvärr så biter inte hyposalinitet alls på oodinium, då denna parasit klarar sig i mycket lägre salthalter. Oodinium är en helt annan sorts typ av parasit, den är en dinoflagellat och inte en ciliat som vita prick.

Vet inte för ett 200 kar men jag har själv en Tunze Osmolator Nano på mitt 60 liters med ett 30 liters refugium som jag är jättenöjd med. Den har visserligen bara en flottörgivare, men den är samtidigt programmerad att stänga pumpen automatiskt efter en stund om något skulle gå fel. Det enda som jag kan anmärka på den är att magneten som man fäster den var lite väl kraftig och kan störa flottören så att den fastnar lätt om glaset är för tunt. I mitt fal löste jag det genom att stoppa en liten bit kartong mellan glaset och magneten, och sen dess har den funkat felfritt.

Nja den behandlingen är inte för alla. Var inte giftet i sig som var det stora problemet för henne. Hon drabbades av en allergisk reaktion mot giftet, något som kan göra även dom mildaste gifterna livsfarligt för överkänsliga människor. Och är man överkänslig så krävs ytterst lite kontakt för att få en allvarlig reaktion. Diphenhydramine är en antihistamin, methylprednisoline är en kortisoid antiinflammatorisk medicin, prednisone är en kortisoid med immunhämmande egenskaper och lorazepam är ett sedativt läkemedel. Låter som en mer eller mindre typisk kur för att behandla en allvarlig allergichock.

Mina koraller har alltid trivits bäst med lite fosfat i karet, dock inte för mycket. Men ett tag så var alla mina SPS väldigt bleka tills jag började backa ner lite med skummningen. Har faktiskt både skummare och refugium.

Sluta genast med Polyp Labs Medic! Det är en medicin som innehåller antibiotika och väteperoxid, och deras påstående att det skulle vara så kallad "reef safe" är en ren lögn. Faktumet är att antibiotika ser ingen skillnad på snälla och dåliga bakterier och mikroorganismer, dom slår helt enkelt ut allt som är känsligt för just den typen av antibiotika. För att inte tala om att det finns risk att resistanta bakterier utvecklas när antibiotika används i onödan. Vilket kan bli potentiellt riktigt tråkigt om man råkar skada sig i karet och få en infektion. Det existerar helt enkelt ingen mirakelmedicin mot vita prick. All behandling bör ske i ett karantänsakvarium med metoder som har fastställts att fungera, det är det enda raka. Tio dagar är tok för lite, särskilt då Tomont kapslarna kan klara sig i 72 dagar innan dom kläcks, och cykeln börjar om på nytt. Pigga och till synes prickfria fiskar betyder inte att dom är prickfria. Enligt Herbtana's egen produktbeskrivning så får den enbart parasiterna som redan sitter på fisken att släppa taget genom att stimulera fiskens immunsystem.

En hyposalinitetsbehandling fungerar för att det pågår i 6-8 veckor snitt. Parasiterna sitter inte kvar för evigt och måste fullborda deras livscyckel. Och det är just det som all behandling innebär, att man sätter P för deras livscykel och inte längre kan fortsätta förka sig.

Vad har du för koraller? vissa arter kan brännas rejält med sina nässelceller.

Nej nej nej, kära nån. Man använder samma kar för både karantän och behandling. Det är ju hela vitsen med ett karantänskar, att man ska kunna behandla djuren om det skulle behövas, vilket inte är möjligt i huvudkaret då dom flesta fiskbehandlingar skulle ta död på ryggradslösa djur och koraller samt levande sten.

Vill påpeka att Karantän och Behandling är inte samma sak, så att det inte blir missförstånd. Karantän är främst för att se om djuren bär på något skadligt eller inte innan man släpper i dom i akvariet. Om dom visar sig bära på prick så måste dom aktivt behandlas för det, med en av dom nämda behandlingsmetoderna. För hyposalinitet är det ett konstant SG på 1.009 som gäller under hela behandlingsperioden, som ska löpa 4-6 veckor efter det man har sett den sista pricken. Och det är jätteviktigt att man har en korrekt kalibrerad refraktometer, samt helst ett påfyllningssystem för att motverka svängningar från avdunstning.

Definitivt inte. Svårt att avgöra från bilden, men det ser mer ut som någon slags skålsnäcka.

Vad skönt det skulle vara om butikerna kunde göra grovjobbet åt oss akvarister, fast det är nog bara önskedrömmar. =/ Fast en grej man kan göra för att böka lite mindre med karantän, är att börja med att köpa alla ryggradslösa djur och koraller man vill ha, och bara låta karet stå och köra utan fisk tills tillräckligt lång tid har gått att man kan vara säker på att det inte finns prick. Sen behöver man bara oroa sig för karantänen för fiskarna.

Mina Clibanarus Tricolor har alltid varit små, och dom har för mig enbart gett sig på mindre sniglar som cerith och nassarius.

What is this gå sönder of which you speak? 220 liters kar med min påfågelciklid och en plecostomus. Sprack en eftermiddag för många år sedan när mina morföräldrar var och hälsade på. Kanske 100 liter vatten ute på golvet när jag gick upp och skulle titta till mina fiskar. Tur nog så var mina föräldrar försynta nog att lägga in en heltäckande golvmatta i plast som gick up lite längs väggarna, så det blev inga som helst fuktskador tack och lov. Men att bygga en damm vid tröskeln och ta till vara alla handdukar i huset och moppa upp 200 liter vatten var INTE kul!!!

Trochusar är några av dom få sniglar som klarar sig jättebra med eremiter!

Det finns fortfarande dock en viss risk att Tomonterna kan följa med vattnet och håven. Jag tycker att handlarna bör försöka hålla ryggradslösa djur och fiskar som ska "säljas" I helt seperata kar. För om dom skulle börja göra det som en rutin så blir risken att få in fiskparasiter som prick i karet från ryggradslösa djur nästintill obefintlig.

Chum, Det finns ju ingen regel som säger att man måste ha fisk. Finns många roliga ryggradslösa djur som man kan ha.

Det är bara fiskar som kan bli infekterade. Men koraller och blötdjur kan fortfarande bära på Tomonter som sitter på stenarna eller i skinn/skalveck osv. Men utan värddjur kan dom inte föröka sig eller leva vidare efter att dom kläcks. Vilket gör risken avsevärt mindre, men eliminerar inte den helt.

Jättebra initiativ. Vi måste få död på dom här myterna en gång för alla!

Mirakelprodukter som enbart utrotar ett sorts djur och inte skadar något annat.... I don't think so. Skulle aldrig falla i mig att hälla i något främmande och kemiskt i mitt revakavarium. Och en gyllene regel som experter förespråkar är: "If you don't know what it is, don't put it in your tank". Själv har jag aldrig haft ett akvarium som INTE har haft plattmaskar av någon sort, dock inga av dom farliga. Möjligtvist har dom röda varit värst, men av erfarenhet så förekommer dom bara i större mängder om det finns för mycket överskottsnäring i karet.

Man ska akta sig för att dömma på utseende, då det finns stor variation av färg och form mellan arterna, och är därför omöjliga att dömma på det viset. Däremot bör man behandla hela släktet protopalythoa som potentiellt giftiga, vilket dom på bilderna tillhör. Fast det verkar vara lite blandand kompott med Protopalythoa or Zoanthus på en av bilderna där.

Det skulle vara väldigt tråkigt då dom är intressanta och väldigt härdiga koraller. Om man handskas med dom varsamt och är väl medventen om riskerna så är risken att bli förgiftad minimal, vilket påvisas av att allvarliga förgiftningar i akvariesammanhang är extremt sällsynta världen över. Det kan jag absolut helt ställa mig bakom! Och nej, Drakfiskar är inte giftiga som en kobra. Det är väldigt smärtsamt, men inte dödligt, såvida man inte är allergisk.