Connaissancen

Det hoppas jag med! Detta borde ju hjälpa: AlgenEx AntiRed Större skummare Starkare cirkulation (6000 + 4400 + 2400 L/h)

Jag har gjort en totalrengöring nu - allt gick bra med andningsmasken!! Har man mycket alger och ska rengöra, kan jag starkt rekommendera en sådan, för att slippa bli dålig.

Det skulle vara intressant!

Jaså, du har/hade samma lustiga alg? Det var tryggt att höra att du blev av med den! Bilderna var verkligen belysande. (även om jag inte såg algerna så tydligt på den bilden) Visste inte att AlgenEx även tog cyano. Jag funderar på att köra AlgenEx först, därefter även AntiRed, för säkerhets skull - jag har ju en mångfald med olika alger och bakterier... EDIT: Kände du dig aldrig dålig av algerna, t ex vid borttagning?

Jodå jag fick brevet, tack igen! Kom däremot fram till att jag inte vågar döda/ta bort algerna, förrän jag har möjlighet att vara hemma själv ett par dagar, ifall jag skulle bli sjuk igen (inlägg 10) Helgen som kommer (lör-sön) är jag äntligen ledig och kan ta itu med saneringen. Så länge jag inte rör det, så är det ingen fara (förutom att algerna växer) Jag förbereder så länge. Köpte en andningsmask - "3M 4251". Det låter ju inge vidare.. Det skulle vara intressant dock att veta skillnaden, i praktiken, mellan potassium och ozon, vilket väl också kan vara skadligt/dödande om man överdoserar (eller?)

Jag har beställt lite av medlet. Skulle man kunna tillsätta lösningen via skummaren t ex, för att göra det säkrare, som man gör med ozon?

Symtomen jag beskrev gick över fort, och efter en dag var vi helt återställda. Men faktum är, när du nämner det, att vi känner av det lite hela tiden, i och med att jag inte suger ut cyanomattorna nu. (får vara kvar tills jag börjar saneringen - det får räcka med 1 chock till) Jag ska testa med tipset från Greger så länge - att leda ut skummarluften. (har tyvärr inte tid att sätta igång förrän efter helgerna, eftersom jag lovat chefen att jobba) Allmäntillståndet på korallerna är inte nåt vidare heller, så visst avsöndrar cyanot något som irriterar även dem. (andra alger) Det som klarar sig bäst är LPS. Värre är det med knapparna, de är borta sedan en tid. De blå skivanemonerna dog hela bunten, men de brunprickiga finns kvar än, men är hopskrumpna. Fiskarna verkar dock opåverkade än så länge Det gör det inte. Det som har lett till detta problem, är säkerligen att jag har kört med en alldeles för underdimensionerad skummare i 4 år. (Tunzes minsting - egentligen en leksak...) Lösta organiska ämnen (DOC) har bunkrats upp, och cyano blivit ett faktum. Enligt denna artikeln (http://netclub.athiel.com/cyano/cyanos2.htm) är det svårt att på sikt slippa dem, om man inte har riktigt kraftig skumning, eller kör ozon för att speeda upp nedbrytningen. Jag tycker hans resonemang låter logiskt - tänk vad mat man stoppar ner i karet, vars rester ska tas omhand! I artikeln används Kaliumpermanganat (Potassium permanganate) för att uppnå en snabbare nedbrytning - Finns det någon som har erfarenhet av detta? (funderar själv på att testa det) SKUMMARE KÖPES, förresten! (helst runt tusingen - har inte så fett just nu) Jo, vi har också funderat på det... Skulle man nu inte få bukt med algproblemet (!), finns det flera anledningar att lägga ner... Aktivt kol sitter redan i karet, sedan en tid. En mask med kol ska inhandlas! Jag tillför inget särskilt. Det enda är Ca-klorid, Mg-klorid, samt Na-bikarb. (inköpt hos lokala bagarn) Har ca-hydroxid i påfyllningen. Fosfatet ligger på omätbart, nitratet på ca 4. Har på sistone kört med rowa, men har erfaranheten att det inte blir bättre av det, snarare tvärtom. Det här med att jämna ut P/N förhållandet är säkert viktigt, men det är väl ett större problem för dem som istället har omätbar/lågt nitrat och mätbar fosfat...(?)

Du tänker kanske på denna bilden, Lasse... Den växer i lager och ser ut som svamp/bomull, med rött ovanpå. Cyanon täcker det mesta just nu, trots ihärdigt utsugande. Tydligen måste jag göra något radikalt nu för att få stopp på det här, cyanon täcker LS och tar död på allt levande inuti den (om det inte redan har dött) Jag ska flytta alla djur (fiskar/koraller) till ett annat kar, sen och ta ur all sten och skrubba den. Sen i igen och köra Antired (AlgenEx först?) EDIT: denna gång ska jag vara ensam hemma - blir någon sjuk, räcker det med mig...

Det är nu andra gången vi har blivit sjuka i samband med att jag sugit ut cyano! Vid dessa tillfällen har jag främst sugit ut cyanosen, men även borstat loss en liten del av dem. Efter den första gången började vissa koraller se hängiga ut och fiskarna var oroliga. Under natten dog några av fiskarna, samt några koraller (främst SPS, som blev totalt vita) På morgonen, då jag såg detta, försökte jag gå in med mycket kraftig luftning av vattnet, men det hela hade då redan kommit och gått. (slog till kraftigt men kortvarigt) Efter denna gång hade både vi och hundarna svårt att andas (hyperventilerade) och vi kräktes. Efter den andra utsugningen av cyano, gick jag in med kraftig luftning vid första tecken på att korallerna började slemma. Följden blev att allting i karet klarade sig. Istället blev vi andra desto mer sjuka! Symtomen vi hade på kvällen, natten och morgonen var följande; Andningssvårigheter, speciellt djupandning. Huvudvärk Muskelvärk Feber (39 grader) Kräkningar Frossa Trötthet Yrsel Att vissa alger och bakterier (cyano t ex) producerar toxin har man ju läst om, men att de kunde ge så här kraftiga verkningar, även på dem som inte kommit i kontakt med dem, har jag bara hört talas om i samband med kolonianemoner/palytoxin o.d. Efter att pratat med Giftinformationscentralen i Sthlm, kunde de bara konstatera att det vi upplevde var typiska symtom av giftalger. De trodde dock inte, som tur var, att vi får några bestående skador, om inte vi hade fått i oss något av algerna. Jag tänkte att vår erfarenhet kunde vara en varning när det gäller cyano. (stora mängder/vissa typer) Utdrag ur citatet nedan, tyckte jag var intressant: "Cyanobakterietoxinerna...kan komma ut i omgivande vatten förhållanden som ändrar cellväggens genomsläpplighet" (..när man stör dem?) (Smittskyddsinstitutet, sammanfattning) "Flera arter blågrönalger har förmåga att bilda toxiner, gifter. De har bevisligen dödat fiskar, hundar och boskap, samt otvivelaktigt orsakat klåda, utslag, kontaktallergi, diarré, feber, huvudvärk, lunginflammation, ögoninflammation, leverinflammation, illamående och kräkningar hos människor. Saltvattenslevande blågrönalger kan ge dessa effekter, men toxiner kan dock bildas även av sötvattenslevande arter. De toxiner som blågröna alger kan bilda i sötvatten är av tre olika typer: nervtoxin som kan påverka nervimpulserna till andningen, levertoxin som kan ge leverpåverkan och tarmtoxin som kan ge mag- och tarmsymtom." (Livsmedelsverket) "Flera arter av cyanobakterier har förmåga att producera toxiner och det finns flera olika typer av toxiner. Toxinerna har länge ansetts vara sekundära metaboliter som bildas genom energikrävande processer i flera steg. Eftersom syntesvägen är så komplicerad är det troligt att de inte bildas av en slump utan ger viktiga fördelar åt organismen. Från växtvärlden känner man till att sekundära metaboliter kan ha funktion som kemisk kommunikation eller kemisk krigföring. De kan också fungera som frysskydd eller näringslagring, en annan funktion är att ge växten möjlighet att anpassa sig till dag respektive natt eller till olika årstider. De kan också vara ett försvar mot betande djur, insekter eller mikroorganismer. Det finns flera teorier om vilken fördel toxinerna hos cyanobakterier kan ge organismerna, men än så länge är deras funktion inte fastställd. Cyanobakterietoxinerna bildas inne i cellen och kan komma ut i omgivande vatten när organismen dör och bryts ned. Det kan också hända att cellen börjar läcka toxin när den åldras eller vid andra förhållanden som ändrar cellväggens genomsläpplighet. I naturen bryts fritt toxin ned på några dagar eller veckor, men under sterila förhållanden kan vissa toxiner lagras i vattenlösning i flera år. Om en människa eller ett djur får i sig hela cyanobakterier frigörs toxinet när cellerna bryts ner i mag-tarmkanalen. Av undersökta blomningar, i Sverige och andra länder, har ungefär hälften varit toxinproducerande. Det är inte helt känt vilka faktorer som gör att vissa blomningar är toxinbildande och andra inte. Samma art kan vara toxisk i en viss sjö eller blomning, men inte i en annan. Toxiciteten i en blomning kan fluktuera från dag till dag och till och med från timme till timme. Toxinbildande arter i svenska blomningar har varit: Microcystis aeruginosa, Microcystis wesenbergii, Microcystis viridis, Anabaena flos-aquae, Anabaena farciminiformis, Aphanizomenon flos-aquae, Aphanizomenon grazile, Oscillatoria agardhii och Oscillatoria sancta."

Vad roligt att ni är på väg tillbaka, hoppas allt går bra för er! Inte roligt att bli allergisk mot karet... Tyvärr kan min fru också fått erfara det nu. I 4 år har vi hållit på med salt, men nu på sistone har vi drabbats av cyano plus någon annan lustig slemmig alg. Min fru är nu stundvis tjock i halsen. Eftersom hon är allergisk mot en del annat, är det inte omöjligt att det är en allergisk reaktion mot algerna. (vissa dagar märker hon inte så mycket - men det kan kanske bero på hur mycket/länge hon är hemma?) Jag hoppas att algerna (allergin) ger med sig inom rimlig framtid, annars har man ju inte så mycket att välja på... Lycka till, följer er med intresse!

Jag testade med exakt 1 kg salt till 24 L vatten, och det blev 1,025 enligt min refraktometer. Jag mätte noga temperaturerna till 25C på båda. (osmosvattnet och saltvattnet) Det verkar som att metoden fungerar... (även min refraktor..)

Jag gjorde som du föreslog här, och kunde sedan med de två refraktometrarna avläsa en densitet på 1,021. (i 23C) I mitt kar mäter båda refraktometrarna 1,025. Frågan är vad man ska lita på, det skiljer ju 0,004! Jag måste väl haft en felaktig våg när jag mätte upp saltet, eller? Stämmer metoden så har jag ju alldeles för salt i karet (1,028?) (jag hittade inte själva korrigeringfaktorn för mitt salt (Reef Chrystal) så jag gick på samma som Lasses, men det borde inte kunna göra sådan stor skillnad..)

Vad är densiteten då, på ett vatten med 35 psu? (om tempen är 25C) (så kan jag kalibrera refraktometern efter det)

Refraktometrarna var justerade... Den primära frågan är om våra refraktometrar verkligen kan visa så mycket fel.... ..eller om det är proben som visar fel.

När jag och en annan saltis jämförde våra refraktometrar med hans IKS-dator, kunde vi konstatera att det slog ganska mycket. Min nästan nya refraktor visade 1,025 medans IKS visade 1,020. Har för mig att hans (inte lika nya) refraktor visade samma/lika mycket fel, jämfört med IKS. Han blev ju lika förvånad som jag, men sa att den var alldeles nykalibrerad efter konstens alla regler. (rätt vätska och temperatur samt inte för gammal probe. Den mäter f.ö. pH och salthalt, samt mäter/styr konduktivitet) En handlare/"kunnig", som han talade med, sa att dessa prober var mer tillförlitliga än en refraktometer. Om det stämmer kan man ju lika gärna gå tillbaka till vipparmen...

Kan meddela att jag hittade "turbo"snäckan tom häromdagen. Om den inte trivdes, eller något annat hände den, är väl svårt att veta... Eremiten mår annars bara bra! Äter och har bytt skal ett par gånger.

De verkar må bra än i alla fall, nu efter 12 dagar. Eremiten knaprar gärna i sig spirulinaflingor Jag hade dem i en glasburk, med hälften vatten och hälften luft.

Bilderna med undervattenskameran blev tyvärr ganska kassa, men här är i alla fall ett par av fiskarna jag fick se, tillsammans med snigeln och eremiten som jag fick med mig hem ("korallen" lade jag tillbaka)...

Det blev nagot strul med utflykten till Elafonissi, vi fick aka till Gramvousa istallet. Det var fantastisk snorkling sa det gjorde inget! Vi fick se anemoner, krabbor, eremiter, musslor, rakor, sniglar, sjoborrar, ngn typ av orange korall (vaxte runt stjalkarna pa bottenvaxterna). Mycket fina fiskar sag vi oxo. Nagra stora som liknade kirurger, mindre som sag ut som wrassar "fourliners". Sandvandare, plattfiskar och andra som liknade salarias m.fl. m.fl. Men det jag vagar plocka med mig ar bara 2 sniglar (En konformad med rod kropp och en "turbo") Battre att vara pa den sakra sidan.. /Henrik Kreta

Från Svensk sida verkar det inte vara några större problem, åtminstone inte vad gäller fisk. Jordbruksverket: "Grundläggande villkor: Fiskar som förs in får endast användas för akvarieändamål. De får alltså inte under några omständigheter planteras ut eller användas som betesfisk. Försäkran ska fyllas i och införseln ska anmälas till tullmyndighet/gränskontrollstation. Följande arter får inte införas: Utrotningshotade arter *Exotiska arter som odlas för utplantering i svenska vattendrag *Arter som förekommer naturligt i svenska vattendrag *Karp, inklusive alla dess kulturformer *Arter som kan fortplanta sig i vilt tillstånd i Sverige". Tullen vill ha en underskriven "försäkran" vid ankomst till Sverige, blanketten kan fås på Jordbruksverket: http://www.sjv.se/amnesomraden/djurveterinar/inutforselavlevandedjur/ovrigasallskapsdjur/akvariefisk.4.7502f61001ea08a0c7fff51395.html Vad de grekiska myndigheterna har för restriktioner på vissa koraller och lägre djur har jag fortfarande inte fått svar på. Ska kontakta en kunnig på jordbruksverket som kanske vet, annars får det väl vara.. So long!

Ingen som vet var man kan få reda på vilka djur som är fridlysta? Ringa tullverket? (har försökt nu ett tag att hitta något "eu.gov" utan resultat) Vi åker om några timmar...

Som bilden visar kan man ta med totalt 1L vätska om man vill i handbagaget. http://www.lfv.se/templates/LFV_ListArticle____41910.aspx Varför diskuterar vi handbagaget? Man använder ju det incheckade bagaget... Var kan man få reda på vad som är förbjudet att ta med sig?

Handbagage med vätska är som sagt begränsat till 1L (10x1dl) I övrigt verkar det ok

1. Var får man reda på sådant? 2. Vätskor i handbagaget kontrolleras rutinmässigt och får inte överstiga 1L, oavsett vad det är. I övrigt verkar det ok.

Tack Ove. Vi ska till Rethymnon, Elafonissi och Santorini. Ska bli intressant att se vad man hittar där. I Elafonissi har de visst en makalös strand med ett korallrev. Hur länge klarade sig sjöborren?