Christian J

Kan inte chaeton ordna detta med omvänd dygnsrytm i refugiet? Om man som jag bara har lite koraller kanske man kan förlänga chaetons ljustid, eller ha igång skummaren några timmar. Finns det risk att N eller P nollas om chaetons fotosyntes ensam hanterar koldioxiden på nätterna (utan skummare)? Iofs kan man väl alltid mata mer då, men det låter lite känsligt.

En Tunze 9410 till 300 liter vatten med liten belastning. Denna skummare innehåller en 230V-pump (alltså ingen avancerad elektronik), kan pumpen ändå ta skada av att stängas av? Sant, men om jag har kvar skummaren som backup gör det väl inte så mycket egentligen?

I mitt kar verkar chaeto-odlingen och skummaren vara överdimensionerade, iaf när båda körs dygnet runt. Efter att jag skaffade bättre skummare för ett år sedan minskade mängden svamp fort, och efter att jag skaffade chaeto för ett halvår sedan fick jag nollad nitrat/fosfat efter en tid (rättelse: innan dess hade jag trådalger som också nollade, men chaeton växte bra trots det och har nu konkurrerat ut trådalgerna). Jag har sedan dess kraftigt minskat chaetons ljustimmar, medan skummaren fortfarande går för full kapacitet. Samtidigt har skummare nackdelen att de tar bort plankton och fria bakterier i vattnet (som t ex svampar äter), så jag borde kanske minska skummarens timmar istället? Finns det några nackdelar med svagare skumning, så länge chaeton lyckas ta upp näringsöverskottet? Några tumregler vad gäller t ex antal timmar av varje? Har funderat på att börja med chaeto 24 timmar per dygn och skummare 12 timmar, och sedan studera hur mängden trådalger, nitrat och fosfat förändras.

Förr brukade det sägas i böcker att bara nykläckt odlad artemia var näringsrik, och att näringsinnehållet minskade allteftersom den odlade artemian växte upp. Stämmer detta fortfarande, och gäller det isf även fryst artemia?

Ja de kan väl bli dåliga om de inte använts på längre, iaf var det så förr om jag minns rätt. (De fem blå cylindrarna på kortet.)

Här är manualen: https://www.tunze.com/fileadmin/gebrauchsanleitungen/x6100.8888.pdf Tydligen används både en transformator och en driver, enligt olika trådar på Reefcentral kan eventuellt den senare vara trasig. Dessvärre säljer inte Tunze reservdelar till denna modell längre: http://www.reefcentral.com/forums/showthread.php?t=2415262

Jag tror jag förstod det där. Vilket modellnummer har pumpen?

Brukade de inte innehålla "brake shoes" som kunde krångla? Bör stå i manualen isf. Fråga eller sök annars på Reefcentrals Tunzeforum, Roger Vitko där brukar vara väldigt hjälpsam.

Fast vad jag förstått måste de baseras på latinsk grammatik? Det verkar också som om taxonomer själva ibland gör sig skyldiga till latinska grammatiska fel i sitt arbete - trots akademisk utbildning - så med det i åtanke tycker jag att man bör vara mer förlåtande mot vanliga hobbyutövares jargong.

Ett rätt dimensionerad UV-filter kan hjälpa tillräckligt för att fiskarna skall klara sig och utveckla immunitet mot Cryptocaryon. Vita prickar kan dock även bero på andra saker. Jag skulle inte flytta kirurgen till ett kar med pågående Cryptocaryon-utbrott. Om karantänskaret är tillräckligt bra är det nog bäst att låta kirurgen gå kvar där tills prickarna försvunnit helt i det andra karet (vänta gärna ytterligare några veckor, eftersom Cryptocaryon oftast återkommer i vågor). Om karantänskaret är för litet för att kirurgen skall kunna gå i det såpass länge kanske det är bättre att sälja den?

Nejdå jag är också göteborgare så det är min plikt att bidra. Fast jag hade faktiskt ingen aning om att "avskum" var ett ovanligt ord i skummarsammanhang.

Ja fast luftskruven har varit helt öppen hela tiden (som Tunze rekommenderar). Nej så ljust var det inte, och det är inte påfallande mörkare efter rengöringen heller. Just det ja, det går faktiskt att justera höjden på utloppsröret. Jag har kanske helt enkelt monterat det lite lägre(?) nu än tidigare. Jag går efter SAOBs definition 1. Brukar man inte säga avskum på svenska om vätskan i skummarkoppen (engelska skimmate) till skillnad från skummet i stigröret?

Det gör de! Jag dödade mina stora glasrosor genom att spruta koncentrerad kalciumhydroxid på dem (se upp med pH bara om du tar många). De som gömde sig i håligheter blockerade jag med epoxy. Varför inte? Bättre att arbeta med akvariets invånare än mot dem.

Sedan jag köpte min Tunze 9410 ökade den gradvis mängden avskum till slutligen 4-5dl/vecka efter första året. Är inte det lite mycket för ett kar med bara 2-3 fiskar (Zebrasoma, dvärgkejsare och blennid)? Avskummet är relativt ljust, men inte extremt. Men nu efter min första årliga rengöring av skummaren minskade mängden avskum direkt till bara 1-1,5dl/vecka. Möjligen att jag matar lite mindre nu, men kan det vara hela förklaringen? Kan något ha blivit fel med pumpen vid rengöringen? Den låter helt normalt, och jag var noga med att undvika luft i schaktet när jag satte ihop den igen. Eller kan rengöringen ha påverkat luftmängden och därigenom torrheten på skummet? Jag tycker iofs inte att avskummet ser mörkare ut nu än förut.

De här är väl inte odlade? https://www.shop-meeresaquaristik.de/Fishes/:::184.html?

Min erfaranhet av filfisk och pepparmintsräkor är att de bara tar små exemplar av glasrosor, så de kan vara viktiga för att hejda spridningen, men större exemplar av Aiptasia måste man däremot bekämpa själv. Tråkigt att Ciklidhuset stänger.

Håller med om allt, men med några reservationer: För det första är det inte fel med låneord eller att försvenska dessa, det skulle nog inte finnas mycket kvar av svenska språket om man rensade ut allt vi stulit och förvanskat från t ex tyska, engelska och franska (andra språkgrupper gör förstås samma sak). Kanske rentav "wrassar" i framtiden blir en fullt godtagbar svensk benämning på gyltor från tropiska hav? Men visst kan det vara plågsamt att beskåda själva processen, särskilt om den beror på okunskap. För det andra behöver det inte vara fel att använda engelska namn och förkortningar, tvärtom kan det vara fördelaktigt eftersom läsaren då kan söka i den betydligt mer omfattande engelskspråkiga delen av webben[sic]. Det förutsätter dock att man inte försvenskar det engelska ordet, en sökning på "wrassar" ger nog inga bra resultat från engelskspråkiga sidor. För det tredje borde visserligen latinska namn vara att föredra, då de ju är tänkta att vara mer exakta och allmängiltiga än lokala populärnamn. Problemet är bara att vetenskapen ibland misslyckas med beskrivningen och namngivningen (ibland rentav upprepade gånger för samma art), så att det till slut visar sig vara populärnamnet som varit det mest beständiga genom åren, inte de latinska synonymerna. Än värre kan det förstås bli när latinska namn används om fel arter (jag avstår från exempel här för att inte eventuellt skapa ännu fler felaktigheter).

Eftersom Clarisea är 32mm så finns det väl ingen anledning att köpa större och dyrare slangdimension än så, skaffa istället en 32/40mm slang och en övergång av hård PVC mellan slangen och ytavrinningsröret.

Cerithium-snäckor borde väl ta algerna på sanden.

Min LED-armatur (GHL Mitras LX 6100HV) får sitt blå ljus av Cree XP-E Blue/475nm och Cree XT-E Royal Blue/455nm (12st av vardera). Rent estetiskt tycker jag den blå XP-E-dioden ser mer naturlig ut, jag gillar inte alls den violetta tonen från Royal Blue och skulle helst bara vilja använda en bråkdel av denna jämfört med Blue. Min fråga är då om denna skillnad i spektra påverkar korallerna negativt på något sätt? Det finns även dioder för Hyperviolet/425nm (6st), deras violetta färg tycker jag bättre om än Royal Blue. Till saken hör att kurvan för Royal Blue i Light Composer-programmet (där man ställer in spektrat) är dubbelt så hög som för XP-E Blue vid samma nivå på reglagen. Beror detta på att Royal Blue-dioden är mer ljusstark? Isf kanske mängden PAR från armaturen sjunker kraftigt med låg styrka på Royal Blue-dioderna?

Här finns upp till 50/60mm: https://www.shop-meeresaquaristik.de/Hoses-and-Accessories/Silicon-Hose:::954_957.html men det är lite dyrt ja. Hornbach mfl har även billiga spiralslangar, men jag har för mig att de luktade ganska mycket av mjukmedel så jag vågade inte använda dem: https://www.hornbach.se/shop/Spiralslang-1-1-2-svart-metervara/10172888/artikel-detaljer.html

Det kan gå med håv, men man måste ha tålamod. Det gäller att inte jaga fisken, utan flytta håven långsamt som om den bara flyter runt och inte alls är intresserad av någon fisk. När sedan fisken behinner sig inom räckhåll kan man långsamt stänga inne den mellan håven och glasrutan (ofta blir man för ivrig just i det ögonblicket, och så blir fisken rädd och smiter). Man kan även passa på nattetid när fiskarna sover (beroende på om man kommer åt med håven i inredningen). Låt först håven stå i karet några dagar så att fisken inte skräms av den, särskilt om du jagat den innan.

Är ljudet så starkt att det överröstar skummaren och returpumpen, och vet du isf exakt varifrån ljudet kommer? Med ett lodrätt rör skulle jag gissa att det plaskar mycket när vattnet träffar sumpens yta, det kanske går att dämpa med en filtersocka eller en ljuddämpare (konstruerad av olika rörsektioner). Alternativt kanske luften i det lodräta röret förstärker ljudet. Någon hade stuckit en slang i röret för att bromsa vattnets fall, men det minskar förstås även kapaciteten en del.

Finns det något sätt att avlägsna gifterna från själva algerna, t ex aktivt kol eller ozon?

KH10 låter inte så farligt, hur har det sedan stigit till 15? Menar du hushållssalt? Låter inte som någon god idé. Se annars https://reefs.com/magazine/chemistry-and-the-aquarium-solving-calcium-and-alkalinity-problems/ För att sänka fosfat finns det fosfatbindare som kan hällas i t ex en vanlig nylonstrumpa som hänger i karet, se bara upp så inte fosfaten går ner till noll. Det här karet sägs annars ligga på 1,8ppm fosfat eller mer: http://www.reefcentral.com/forums/showpost.php?p=23038753&postcount=556