Christian J

Man skulle kanske kunna mäta färg genom att ta foton av något vitt föremål och sedan analysera bilderna i dator. Ganska omständligt förstås, särskilt om det gått flera år mellan.

Den första liknar en hydroid, såg något liknande på forumet häromdan men minns inte. Säkert ofarlig. Den andra bilden visar kalkrörsmaskar, de är nyttodjur.

Just det ja, det är där den skall sitta. Jag tänkte att om mattan är för tät kanske den hindrar vattnet från att strömma ut, och då kanske pumpen suger in mer luft istället?

Vad är det för ljud? Min är väldigt tyst, men väser om vattennivån är för låg (så att luft sugs in genom ytavsuget). När vattenytan är precis över den nivån fungerar ytavsuget som bäst. Nya/rengjorda(?) impellrar kan ha ett malande ljud, det bör gå över efter några veckor när en biofilm bildats. Eller så är någon del lös eller felmonterad. Har du satt en filtermatta under? Det kanske påverkar på något sätt.

Räkan gräver iaf, men det är ju på ett och samma ställe så jag tror nedsmutsningen blir mindre.

En annan idé är att låta karet sticka ut en bit i rummet, då blir det automatiskt en springa ovanför. Jag tror inte det påverkar hållbarheten, men det blir kanske snyggast om karet har ram. Det finns en bild i Korallrevsakvariet (svenska upplagan från 1988?) som visar ett sånt kar. Oops, svarade på gammal tråd igen. :-/

Ett mindre kar kan faktiskt vara bättre för fotografering, glaset är tunnare och djuren befinner sig närmare rutan. Syresten leder till enorma mängder saltstänk, använd isf hellre skummare. Om du bara har lägre djur behövs nog inte så mycket annan vattenrening eftersom de själva tar upp näring ur vattnet. Nitrifikation äger rum både i levande sten och bottensand, troligen räcker detta men ett skumpatronfilter fungerar också. Vanligt bottenfilter (där vatten sugs ner genom sanden) brukar aldrig användas. Omvänt bottenfilter (dvs vattnet trycks upp genom sanden) kanske kan fungera, men den ende jag vet som använder det är Paul B: http://reefkeeping.com/joomla/index.php/current-issue/article/7-paul-baldassanos-40-year-old-reef

Det har jag svårt att tro. Men visst kan det påverka just sanden om alla smådjur (större än bakterier alltså) äts upp, förutom att stenen täcks av uppvirvlad detritus. Varför inte ta en räkgoby istället, de är ganska lika men äter inte sand. Funderar på det själv, jag skaffade en sandvändare för att den skulle hålla rent men ack vad jag bedrog mig.

Fördelen med just Valenciennea (dit diamond goby hör) jämfört med andra släkten sandvändare är att de ligger nära botten när de silar ut sanden, andra lär simma upp en bit först och släpper sedan sanden över stenar och koraller. Jag tror inte de äter upp bakterierna i sanden, däremot olika små kräftdjur, maskar och liknande som kanske skulle äta detritus annars. Jag tror tyvärr inte att sandvändarna äter upp särskilt mycket detritus själva, även om en del nog följer med av misstag. Det är nog mest detritus de rör upp (om inte sanden är ny), det blir ingen dimma men lite smutsigt ibland, ungefär som om man själv skulle röra om i sanden. Detta kanske ger mat åt andra filtrerande organismer, men att säga att sandvändarna håller rent tycker jag inte stämmer. Möjligen beror det på hur smutsig sanden är, och hur bra man lyckas fånga partiklar i filtret innan de sjunker tillbaka till botten igen. Skaffa en och testa, du kan ju alltid avyttra den om den skapar för mycket problem.

Det stämmer, ju disigare desto högre risk förstås (kan tyvärr inte ändra inlägget nu). Fast http://reefkeeping.com/joomla/index.php/current-issue/article/116-vinegar-dosing-methodology-for-the-marine-aquarium relativiserar det lite här: "Watch for bacterial blooms in the tank water. If this occurs at an unacceptable level, cut the dose back and increase filtering. Such blooms are really only a problem from the aesthetic standpoint (and possible O2 reduction). The suspended bacterial might actually be good food for many of our tank organisms" ...men om man just börjat bör man nog vara extra försiktig. Jag tänkte mer på en jämn disighet, fast det kanske är någon skillnad egentligen.

Man kan ju tyvärr inte fråga fiskarna själva, de har oftast inga begränsningar. Blir de magrare får de definitivt för lite, blir de tjockare får de för mycket eller onyttig mat. Räkor brukar klara sig på matresterna. Samtidigt bör man kanske inte minska alldeles för fort/mycket (särskilt med växande ungdjur), utan ta det långsamt. Kanske en kub fryst per dag, beroende på hur stora fiskarna är? Fördelen med fryst foder är att det bör öka fosfaten lite mer vilket hjälper vid kolkälledosering. Om det är overkill med 12st vet jag inte, det låter iofs mycket men det beror på matningen, vattenreningen och om fiskarna har simutrymmen och gömställen så det räcker.

Eller 4 x 15... Skall tilläggas att bölden på kirurgen kan bero på något helt annat. Jag hade 25ppm nitrat i vintras och min Zebrasoma såg helt normal ut. Men se upp med hur mycket mat fiskarna får, annars kommer nitraten att stiga lika fort igen. Undvik flingor och pellets. Om du tinar en fryst kub (t ex mysis) så borde den kunna räcka 2-3 dar. Utöver det räcker det med nori i kanske 1-2 frimärkes storlek per dag för din lilla kirurg (mest för matsmältningen).

Enligt http://reefkeeping.com/issues/2005-10/rhf/#4 så är skillnaden mindre än man kan tro: "Aquarists often think that many small changes are not as efficient as one big change since some of the water in all subsequent changes was already replaced by earlier changes. This is a correct assertion, but it is often overstressed. After changing 10% three times, only 10% of the first 10% change was changed the second time (1% of the total). So the difference is small. We can mathematically calculate the efficiency of such changes as follows. If we use our 30% example, then one 30% change removes 30% of the impurities, assuming an equal distribution of the impurity within the water. If we do six 5% changes, then the reduction in impurities = 1-(0.95)6 = 26.5%. So it is less efficient (six 5% changes exactly equal 26.5% changed in one batch), but it is not radically less efficient. Going smaller still, the difference is even smaller. Doing 30 one percent changes removes 1-(0.99)30 = 26.0% of the impurities." Det är generellt skonsammare att byta små mängder fler gånger (utom i katastrofscenarion), men om chocken blir "för stor" går väl egentligen inte att svara på förutom om djuren tar uppenbar skada.

Om du sänker temperaturen ett par grader så bör både fiskarnas ämnesomsättning och temperament sakta ner. Även sand kan binda fosfat om man använder kalkvatten, vet ej om samma sak kan inträffa med andra kalktillsatser. Fosfaten kan sedan frigöras igen om pH sjunker.

Vilken som helst utan smakämnen borde funka, vodka är bara etanol och vatten. Börja med små doser (se tabell på länkad sida), öka långsamt och se upp för tecken på syrebrist (snabbt andande fiskar). Disigt vatten pga bakterier är normalt, liksom annorlunda typ av avskum. Efter ca en månad (med full dos?) borde nitraten plöstligt börja sjunka. När minskningen väl kommit igång kan det gå ganska snabbt, så mät ofta då. När nitraten närmar sig lämpligt värde kan man börja trappa ner på vodkan tills man hittar en balans (hur snabbt man skall trappa ner är jag lite osäker på).

Filtermattan följer inte med skummaren, det är ett tillbehör om man får mycket mikrobubblor i början. Så för skummarfunktionen spelar det kanske ingen roll att den är kapad, men det vore kanske bra med den extra magneten...

Höjden beror kanske även på hur mycket spridning ljuset har? Det är kanske bara med en väldigt bred ljuskägla (många T5-rör) som ljuset blir starkt vid hela ytan och sedan minskar jämnt djupare ner. Med en mediumbred ljuskägla (LED utan linser eller MH) blir ljuset starkast vid ytan rakt under, och lite svagare på sidorna och djupare ner. Med en koncentrerad ljuskägla (LED-belysning med linser) blir ljuset nästan lika starkt på botten som vid ytan, men mycket svagare i skuggiga partier och ute vid sidorna.

Minns inte storleken på ditt kar, men gör 2st på 30l med nån dag mellan. :-)

Fiskar kan vänja sig vid höga värden om det sker långsamt, men hade inte din kirurg nån böld? Kanske nitraten är orsaken. Att nitraten stigit från 15ppm till 30-50ppm sedan 20:e Mars (bara tre veckor) tyder på alldeles för mycket fiskmat i relation till vattenreningen, så var försiktig med matningen (särskilt nori och flingor). Du skulle kanske kunna fortsätta med kolkälla om du samtidigt matar med foder som tillför fosfat. Varför innan helgen? Om du är orolig för kirurgen skulle du kunna göra några vattenbyten för att snabbt sänka nitraten. Algfilter är som sagt också väldigt effektiva. Det finns algae scrubbers som man kan sätta på rutan i visningskaret, t ex HOG 1.3 från Santa Monica (säljs även på ebay), nackdelen är att de använder luftpump som för oväsen och att byggkvalitén kanske är lite ömtålig.

Ja det verkar faktiskt så. Den nedersta biten är dubbelt så lång på min, magneten sitter till höger. Och varför sitter det en metallskruv på luftinsuget, saknas den vanliga luftskruven av plast? Jag hade nog övervägt att returnera den skummaren. Ladda ner manualen från Tunzes hemsida så kan du jämföra mått och bilder.

Dessutom lär väl vatten rinna ner genom ytavsuget som vanligt, så sumpen behöver kanske rymma hela osmolatorns förrådsbehållare trots allt om man vill vara riktigt säker.

Fast spelar detta någon roll i mitt fall, eftersom visningskaret rymmer hela sumpens vattenvolym? Dessutom gör kanske mellanväggen att jag behöver en större sump så att skummare och returpump får plats i sina respektive fack.

Om du menar detritus så vet jag inte riktigt, det kan t ex innehålla fosfat som bundits till kalciumkarbonat, iaf om man använder kalkvatten. Vet ej angående bakterier mm. Har du något mindre problem med karet som beror på fosfatbrist så skulle du kunna mata mer. Är det akut (=döende koraller) kanske tillsätta kemiskt. Annars är det nog bäst att inte göra någonting, jmf tex med den här artikeln: https://reefs.com/magazine/skeptical-reefkeeping-ix-test-kits-chasing-numbers-and-phosphate/ (även om den främst riktar sig till de som vill minska fosfat).

På min sitter nedre magneten infälld i behållaren, allra längst ner fast på motsatt sida än den övre. Jag vet inte om det syns i manualen, de kanske rentav har ändrat designen när de började använda två magneter. Neodymiummagneter måste vara inkapslade annars rostar de fort. Keramiska ferritmagneter tror jag tål saltvatten.

De med blått gummi tror jag är nyare, då borde det funnits två. Bara roligt att hjälpa till. :-)