Christian J

70 liter vatten, har inte vägt stenen men gissar på högst ett kilo.

Funderar på varför ett par nyinköpta fiskar dog redan första natten. Salthalten i karantänskaret var 5 promille lägre än i påsen, och temperaturen bara 1-2 grader högre, så jag släppte i fiskarna direkt utan acklimatisering. Fiskarna var kanske lite misstänkt lugna efteråt, men inte apatiska. Samtidigt med fiskarna la jag i en nyinköpt LS som såg inkörd ut (bland annat utslagna kalkrörsmaskar på). Efter ett par timmar såg jag att fiskarna andades onormalt fort, trots att karantänskaret är fullt med gröna trådalger som borde producera syre (men saknar skummare). Kan stenen ha orsakat syrebrist eller ammoniakförgiftning? De döda fiskarna hade inga symptom alls (t ex röda gälar eller andra missfärgningar).

Det skall tilläggas att även starkt akvarieskimmer kan se ganska annorlunda ut än i havet, ibland kan det nästan bli för mycket. Även i havet skiljer det sig beroende på ljus, djup och vatten.

Hur stor är fisken och akvariet? Du har alltså inte sett kirurgen skada andra fiskar, bara hota/jaga dem? Har du hög temperatur, det brukar göra fiskar mer temperamentsfulla. Det skulle även kunna finnas någon annan bakomliggande orsak till både aggressionen och dödsfallen, t ex mat, vattenvärden eller någon sjukdom som skapar stress hos alla fiskar, sedan visar sig den stressen på olika sätt på olika individer.

På min LX 6100-HV finns det två "Energy Options" (på själva lampornas display, minns ej om det går att ändra i PC-editorn): en "High Efficiency" och en "High Output". Fungerar din likadant? Båda skalorna går från 0-100% vilket känns lite onödigt och förvirrande, är t ex 100% High Efficiency detsamma som säg 50% High Output? Manualen skriver bara så här: "High Efficiency – high light performance with a good degree of efficiency – this is the preferred setting High Output – maximum light performance with a bit worse degree of efficiency"

Å andra sidan finns det blå T5 också, fast de lär inte vara lika effektiva som blå LED (ännu mindre än vanliga T5).

Det behövs punktbelysning, t ex LED (helst spotlight-typ?) eller MH (men inte lysrör) och dessutom lite turbulens på vattenytan.

Fast om fluorescensen inte är så noga räcker det nog med ett par T5... :-)

Jag har GHL Mitras (den äldre modellen LX 6100-HV) https://www.aquariumcomputer.com/products/ghl-illumination/ och gillar ljuset, konstruktionen med LED-kluster utan linser och byggkvalitén. Mjukvaran är sådär men funkar. Har inte testat med stenkoraller än, men @jonasroman har en recension av deras nyare LX7: https://saltvattensguiden.se/topic/53704-initiala-intryck-av-mitras-lx7ghl/ https://saltvattensguiden.se/topic/54417-ghl-mitras-lx-7-kort-utvärdering/

Vad har du för budget? Spelar monteringen/upphängningen någon roll? Vill du ha en med enkla eller avancerade inställningar? Är det viktigt att koraller fluorescerar, eller räcker det med "naturlig" färgåtergivning? Vad gäller designen är kanske det enklaste att titta på det befintliga utbudet hos olika webbutiker...

Kan inte det också ge ett färglöst intryck, om t ex en fisk reflekterar som mest precis mellan de tre RGB-topparna?

Jag hade en för 20 år sedan, gjorde inget särskilt förutom att punktmata den ibland när ljuset släckts och tentaklerna var framme (vet ej om det verkligen behövdes). Belysningen var metallhalogen, vattenvärdena mätte jag inte.

När du skriver "extremt blått", menar du att karet bokstavligen färgas blått eller bara att det ser "kallt" ut? Blått ljus är gynnsamt för korallers växt (och är ofta starkare än vad ögat kan registrera, så var försiktig så inte korallerna blir brända), men det är ju inte alltid korallernas biologiska preferenser är likadana som akvaristers estetiska. Sen finns det kanske akvarister som bara bryr sig om korallers fluorescens, även om det innebär att belysningen är enfärgat blå.

Jag tror det beror på om man syftar på andelen rött ljus (som försvinner fort) eller andelen blått ljus (som ökar mer långsamt). Till exempel, på 5m djup har mycket rött försvunnit, men övriga färger har fortfarande ungefär samma proportioner som vid ytan. Men för att man skall få en övervikt av blått även relativt gult eller till och med grönt måste man nog gå betydligt djupare.

På större djup finns det nästan bara blått ljus kvar. Men vad dykare upplever subjektivt kompliceras av att ögonen och hjärnan kan kompensera för olika bakgrundsfärger (jmf https://en.wikipedia.org/wiki/Color_constancy ), så om det finns lite rött ljus kvar kommer vi fortfarande att kunna urskilja det. Däremot kan röda fiskar verka brunaktiga och oranga utvattnat gula, medan människoblod lär se grönt ut. Ett sådant naturligt ljus fungerar utmärkt för många djur (beroende på var de levt i naturen), men det skulle nog se väldigt tråkigt ut i ett akvarium, inte för att det är blått utan pga avsaknaden av gult och rött. Egentligen tror jag de flesta akvarister vill ha samma ljus som vid vattenytan så att röda djur kommer till sin rätt, fast med ett stort tillskott av blåviolett för att kunna se mer fluorescens. Samtidigt är färgtemperatur ett lite missvisande begrepp för att beskriva en sån färgblandning. Det hela kompliceras ytterligare av att kamerors vitbalans ibland är fast inställd på dagsljus, vilket gör bilder betydligt blåare än vad ögat upplever, men om vitbalansen är bättre justerad kan bilderna nästan se ut som ögat upplever det (jmf http://kona-scuba-diving.blogspot.se/2006/04/heres-underwater-photo-hint-manual.html ). Detta innebär att andras bilder ofta är ganska opålitliga, exempelvis ser många akvariefoton helt blåvioletta ut, men för blotta ögat skulle det nästan inte alls märkas. Dykbilder utan blixt/lampa ser ofta helt turkosa ut, mycket mer än vad man upplever som dykare (såvida man inte går ner till 30-40m).

Eremiterna borde räcka, beroende på art (har du sett dem äta trådalger?) och storlek. Snäckor äter inte trådalger vad jag vet, bara filmalger. Det blir säkert inga problem med clownerna, vad jag läst/sett går det bra att hålla flera ungdjur ihop tills den största blivit hona och bildat par med den näst största hanen. Vet inte om de byter kön även när de går ensamma. De vita strecken låter som små kräftdjur, borde inte vara något. Känner däremot inte till några plattmaskar som är direkt bra för kar, jmf https://reefs.com/magazine/pest-free-reefkeeping-iii-the-flatworms/ --inga bra nakensnäckor heller, såvida du inte haft tur och fått Aiptasia-ätande Berghia. Enklaste sättet att fånga pepparmintsräkan kan vara att ta hela stenen den gömmer sig i, eller lura den att söka skydd inuti en håv.

Om det bara växer trådalger på en enskild sten kanske den läcker fosfat, det bör isf avta med tiden. Trådalger är inte direkt smittsamma, troligen finns det sporer i all LS men konkurrens, brist på näring och algätare håller borta dem annars. Algätare (rätt sort) borde lätt kunna hålla efter trådalgerna om inte trådarna är för långa. Går clownerna redan tillsammans är det säkert inga problem att flytta dem, i annat fall kanske det hjälper att sätta i den minsta nån vecka före. Om de skulle bråka väldigt mycket kanske du kan sätta den ena i bur (gallerkorg) tills den andra vant sig. Sjöstjärnor med tunna armar låter som ormstjärnor, dessa är oftast detritusätare. Vita snabba streck låter som maskar (finns de i stenen?), säkert också detritusätare. Nakensnäckor eller plattmaskar kan ibland äta av koraller, men saknas koraller tror jag de isf snabbt dör ut då de ibland är specialiserade på en enda art. Det finns även plattmaskar som inte äter koraller men som kan föröka sig kraftigt.

Hur länge har du haft den nya, det kan ta ett par månader innan de kört in sig. Kolla även att det inte finns luft i impellerschaktet, bäst är att montera impellern under vatten. Det skulle även kunna vara något fel på själva impellern, de är inte så dyra så det kan vara värt att prova att byta den.

Det har väl aldrig hindrat en saltvattensakvarist? :-)

En tumregel skulle kunna vara att använda aktivt kol i alla tätbefolkade kar, både om korallerna sitter tätt ihop eller om vattenvolymen är liten (särskilt om sump saknas). Om du har mycket mjukkoraller och bara ett fåtal stenkoraller så kanske inte de senare trivs lika bra som annars, men jag vet inte om det finns några säkra kännetecken på vattenförgiftning. Sämre tillväxt och dålig polypexpansion kan ju bero på andra saker. Vet inte om knappar är giftigare än andra nässeldjur (förutom de med palytoxin förstås). Stjärnpolyper växer väl bokstavligen över andra koraller, så där är kanske inte gifter lösta i vattnet det främsta problemet. Här är en artikel som verkar bra: http://www.cdmas.org/articles/article-library/salt-water/corals/stocking-the-reef-aquarium-coral-compatibility.html

Kan den här funka: http://new.abb.com/products/measurement-products/analytical/continuous-water-analysis/phosphate-measurement/aw636-phosphate-analyzer ?

Ja fortsätt ta bort trådalger manuellt, och skaffa gärna fler algätande eremiter. Den gröna beläggningen på stenen kan vara gröna kalkalger (sitter stenhårt) eller filmalger (äts av snäckor), inga av dessa är några problemalger.

Enligt https://www.hamzasreef.com/Contents/Calculators/SalinityConversion.php skall 35g salt (35ppt) motsvara 1.0264 SG vid 25 grader. Kanske saltblandningen reagerar på olika sätt med vattnet, eller kanske är det något mätfel?

Åtminstone @Lasse använder kranvatten, jag också (fast mitt kar ser inget vidare ut av andra anledningar).

Kolkälledosering kan dröja ca en månad innan nitratet börjar minska. Men stämmer verkligen "ett par månader", den 13/2 skrev du t ex att inte börjat med Nopox ännu: Det är bäst att göra noggranna anteckningar, minnet spelar ofta spratt.