Christian J

Jag har en Tunze 6020 Nanostream som hummar kanska mycket, men jag upptäckte att om jag håller den löst i handen i mitten av 100l-karet så hörs den knappt alls. Håller jag den nära rutorna (fortfarande i handen) låter den lika mycket som om den satt fast med magneterna. Det spelar ingen roll om jag håller den framför mitten av rutan eller mot en sida/hörn. Det verkar alltså som om silikondämparna på hållaren inte fyller någon funktion, utan oljudet fortplantar sig genom vattnet och får hela rutan att vibrera som en högtalare. Går detta att undvika på något sätt? Med tjockare glas kanske? Är det bra för glas att utsättas för 50Hz(?)-hum under längre tid? Funderar på om man kan sätta en 5mm distans mellan pumpen och glaset, ju större avstånd desto lägre borde oljudet bli. Eftersom glaset är ganska tunt på ett 100l-kar borde magneterna klara att hålla fast pumpen ändå. Tyvärr skulle det nog krävas flera centimeter för riktigt bra effekt.

Liten uppdatering, eftersom jag tror att fodret är oskyldigt. Efter att ha sänkt nitrat och fosfat till "omätbart" (från 25ppm resp 0,2ppm) har den gröna cyanon helt försvunnit. Istället har de bruna algerna förändrats, från att tidigare ha liknat kiselalger ser de nu ut som dino. Jag har även fått växt av gröna trådalger på den levande stenen. Detta sammanfaller tidsmässigt med att jag ökat ljusstyrkan. Min kirurg, två sjöborrar och eremiter håller inte efter algerna särskilt bra, kanske de ogillar trådalger som är täckta av dino.

Gissar på dino pga syrgasbubblorna, trådigheten och den bruna färgen.

Tack för skissen! Ja det är precis så jag menar, förutom att jag personligen måste använda Tunzes ytavrinning med hävert (eftersom karet inte är borrat). Vad jag förstår är flödet konstant i dessa, eftersom de har en fast fallhöjd mellan varje sida om häverten. Därefter rinner vattnet ner till sumpen genom ett separat rör med luft ovanför (alltså ingen hävert där), vilket gör att flödet blir konstant oavsett fallhöjd till sumpen. Jag är faktiskt lite förvånad att denna konstruktion kan leverera tillräckligt med vatten med så liten fallhöjd, men siffrorna verkar stämma ungefär med ditt exempel (1200l/h enligt Tunzes manual med ca 5cm? fallhöjd inuti boxen och 25mm hävertrör). Det låter farligt med en hävert direkt mellan akvariet och sumpen. Även om returpumpen bara skulle stanna en kort stund (pga t ex strömavbrott) fortsätter sumpen att fyllas tills vattenytan sjunker i visningkaret och luft bryter häverten. När sedan pumpen startar igen töms istället sumpen eftersom häverten är bruten och pumpen går sönder.

Låter inget vidare, är det vid normala doser/intervall? Något speciellt märke?

En idé skulle kunna vara att tillsätta ammoniumbindare, det borde teoretiskt hålla vattnet rent även om man matar mycket. Mitt karantänskar brukar annars vara fullt med gröna trådalger och små kräftdjur, så fiskarter som äter något av det får hitta mat själva. Fast jag tror inte man behöver mata enormt mycket under karantänen; om fisken är välfödd räcker det kanske med mindre mängder, och är den utmärglad kanske man bör öka försiktigt och inte chocka den med massor av mat iaf i början. Vill man lära fiskarna att äta olika fodersorter bör det också räcka med små mängder. Ett undantag är kanske känsliga planktonätare typ anthias, men de har jag aldrig provat.

Å andra sidan får man obegränsat med höjd. Jag förstod nog inte frågan, gör osmolator någon skillnad jämfört med vanlig sump? Sensorn sitter i sumpen, slangen går till visningskaret, sötvattensbehållaren står på golvet. Det är det som är det finurliga, för att översvämma en sump i jämnhöjd med visningskaret så måste visningskaret också översvämmas, med andra ord får man en betydligt större säkerhetsmarginal om jag inte tänker helt fel. Kanske, iaf om man har borrad ytavrinning (fylls röret helt med vatten på sådana om sumpen står under?). Men om man använder t ex Tunzes ytavrinningsbox med hävert är det väl själva häverten som begränsar flödet (jag tror nivåskillnaden mellan boxens två avdelningar bara är några cm). Ja fast förutsättningen är ju då att man kan dölja sumpdelen i karet. För mig är det viktigt att visningsdelen har så lite synlig teknik som möjligt, däremot spelar det mindre roll om det t ex hänger ett filter på utsidan. Förr hade jag en liten sump med skummare snett ovanför akvariet (i ett skåp på andra sidan väggen). En pump med ytavsug pumpade upp vatten till sumpen, sedan rann vattnet tillbaka genom ett grövre rör.

Jag uppdaterade för övrigt firmwaren på mina LX6100-HV idag, vilket genast krånglade. Lampans display blev helt död, vilket tydde på att uppdateringen misslyckats. När jag sedan försökte göra en nöduppdatering enligt GHLs instruktioner saknades drivrutinen för lampans USB i Windows' Enhetshanterare. Efter omstart av Windows och/eller ominstallation av GHL Control Center fick jag lyckligtvis kontakt med lampan, tydligen hade uppdateringen lyckats från början trots allt. Kan inte heller hitta någon manual för manualen för GHL Control Center på https://www.aquariumcomputer.com/downloads men som tur var har jag en gammal version kvar.

En stark lampa med snäv vinkel borde kunna täcka perfekt på ovansidan av korallerna om man justerar höjden, däremot bör den vara sämre på att belysa skuggade delar eftersom ljuskäglan är nästan lodrät. En lampa med bred vinkel får väl istället en mer halvcirkelformad ljuskägla som kanske kan reflektera mot akvarieglaset och på så sätt indirekt lysa upp skuggade delar, men samtidigt blir ljuset ganska ojämnt fördelat (starkast precis under varje lampa). Philips lösning verkar intressant, även om man fortfarande kan se skuggor på testkaret här: https://reefbuilders.com/2016/09/19/philips-coralcare-led-lamp-impressions/ Kanske LED+T5 hybridarmaturer fortfarande ger bäst täckning, fast jag har aldrig provat.

28 grader är i högsta laget men borde funka, fast se upp framåt sommaren så det inte stiger ännu mer. Om locken är öppna borde temperaturen sjunka (och avdunstningen öka). Vattenvärdena ser normala ut, särskilt för ett nystartat kar. Nitriten bör sjunka till noll inom några dagar. Här är en lathund om lämpliga vattenvärden: http://reefkeeping.com/issues/2004-05/rhf/index.htm men tänk på att vattentester ofta är ganska missvisande, så det finns ingen anledning till oro för att något värde är lite avvikande om allt ser bra ut i karet.

Det verkar nästan bara finnas fördelar med att placera sumpen bredvid och i nivå med visningskaret, har jag glömt något viktigt? Man kan ha mycket mindre säkerhetsvolym, för även om osmolatorn skulle haka upp sig så kan aldrig vattennivån i sumpen bli högre än i visningskaret (det mesta av vattnet från osmolatorbehållaren stannar alltså kvar i visningskaret). Och om returpumpen stannar rinner mindre vatten tillbaka till sumpen, eftersom en eventuell hävert stannar när vattennivån blivit samma i sump och visningskar. Det bör även bli mindre oväsen tack vare kortare slangar. Möjligen kan det vara svårt att placera sumpbehållaren så högt, men eftersom volymen kan hållas liten kanske ett hyllplan på väggen kan fungera? Alternativt skulle man kanske kunna använda ett högt skåp som är fastgjort så det inte kan välta.

Man skulle kanske kunna mäta färg genom att ta foton av något vitt föremål och sedan analysera bilderna i dator. Ganska omständligt förstås, särskilt om det gått flera år mellan.

Den första liknar en hydroid, såg något liknande på forumet häromdan men minns inte. Säkert ofarlig. Den andra bilden visar kalkrörsmaskar, de är nyttodjur.

Just det ja, det är där den skall sitta. Jag tänkte att om mattan är för tät kanske den hindrar vattnet från att strömma ut, och då kanske pumpen suger in mer luft istället?

Vad är det för ljud? Min är väldigt tyst, men väser om vattennivån är för låg (så att luft sugs in genom ytavsuget). När vattenytan är precis över den nivån fungerar ytavsuget som bäst. Nya/rengjorda(?) impellrar kan ha ett malande ljud, det bör gå över efter några veckor när en biofilm bildats. Eller så är någon del lös eller felmonterad. Har du satt en filtermatta under? Det kanske påverkar på något sätt.

Räkan gräver iaf, men det är ju på ett och samma ställe så jag tror nedsmutsningen blir mindre.

En annan idé är att låta karet sticka ut en bit i rummet, då blir det automatiskt en springa ovanför. Jag tror inte det påverkar hållbarheten, men det blir kanske snyggast om karet har ram. Det finns en bild i Korallrevsakvariet (svenska upplagan från 1988?) som visar ett sånt kar. Oops, svarade på gammal tråd igen. :-/

Ett mindre kar kan faktiskt vara bättre för fotografering, glaset är tunnare och djuren befinner sig närmare rutan. Syresten leder till enorma mängder saltstänk, använd isf hellre skummare. Om du bara har lägre djur behövs nog inte så mycket annan vattenrening eftersom de själva tar upp näring ur vattnet. Nitrifikation äger rum både i levande sten och bottensand, troligen räcker detta men ett skumpatronfilter fungerar också. Vanligt bottenfilter (där vatten sugs ner genom sanden) brukar aldrig användas. Omvänt bottenfilter (dvs vattnet trycks upp genom sanden) kanske kan fungera, men den ende jag vet som använder det är Paul B: http://reefkeeping.com/joomla/index.php/current-issue/article/7-paul-baldassanos-40-year-old-reef

Det har jag svårt att tro. Men visst kan det påverka just sanden om alla smådjur (större än bakterier alltså) äts upp, förutom att stenen täcks av uppvirvlad detritus. Varför inte ta en räkgoby istället, de är ganska lika men äter inte sand. Funderar på det själv, jag skaffade en sandvändare för att den skulle hålla rent men ack vad jag bedrog mig.

Fördelen med just Valenciennea (dit diamond goby hör) jämfört med andra släkten sandvändare är att de ligger nära botten när de silar ut sanden, andra lär simma upp en bit först och släpper sedan sanden över stenar och koraller. Jag tror inte de äter upp bakterierna i sanden, däremot olika små kräftdjur, maskar och liknande som kanske skulle äta detritus annars. Jag tror tyvärr inte att sandvändarna äter upp särskilt mycket detritus själva, även om en del nog följer med av misstag. Det är nog mest detritus de rör upp (om inte sanden är ny), det blir ingen dimma men lite smutsigt ibland, ungefär som om man själv skulle röra om i sanden. Detta kanske ger mat åt andra filtrerande organismer, men att säga att sandvändarna håller rent tycker jag inte stämmer. Möjligen beror det på hur smutsig sanden är, och hur bra man lyckas fånga partiklar i filtret innan de sjunker tillbaka till botten igen. Skaffa en och testa, du kan ju alltid avyttra den om den skapar för mycket problem.

Det stämmer, ju disigare desto högre risk förstås (kan tyvärr inte ändra inlägget nu). Fast http://reefkeeping.com/joomla/index.php/current-issue/article/116-vinegar-dosing-methodology-for-the-marine-aquarium relativiserar det lite här: "Watch for bacterial blooms in the tank water. If this occurs at an unacceptable level, cut the dose back and increase filtering. Such blooms are really only a problem from the aesthetic standpoint (and possible O2 reduction). The suspended bacterial might actually be good food for many of our tank organisms" ...men om man just börjat bör man nog vara extra försiktig. Jag tänkte mer på en jämn disighet, fast det kanske är någon skillnad egentligen.

Man kan ju tyvärr inte fråga fiskarna själva, de har oftast inga begränsningar. Blir de magrare får de definitivt för lite, blir de tjockare får de för mycket eller onyttig mat. Räkor brukar klara sig på matresterna. Samtidigt bör man kanske inte minska alldeles för fort/mycket (särskilt med växande ungdjur), utan ta det långsamt. Kanske en kub fryst per dag, beroende på hur stora fiskarna är? Fördelen med fryst foder är att det bör öka fosfaten lite mer vilket hjälper vid kolkälledosering. Om det är overkill med 12st vet jag inte, det låter iofs mycket men det beror på matningen, vattenreningen och om fiskarna har simutrymmen och gömställen så det räcker.

Eller 4 x 15... Skall tilläggas att bölden på kirurgen kan bero på något helt annat. Jag hade 25ppm nitrat i vintras och min Zebrasoma såg helt normal ut. Men se upp med hur mycket mat fiskarna får, annars kommer nitraten att stiga lika fort igen. Undvik flingor och pellets. Om du tinar en fryst kub (t ex mysis) så borde den kunna räcka 2-3 dar. Utöver det räcker det med nori i kanske 1-2 frimärkes storlek per dag för din lilla kirurg (mest för matsmältningen).

Enligt http://reefkeeping.com/issues/2005-10/rhf/#4 så är skillnaden mindre än man kan tro: "Aquarists often think that many small changes are not as efficient as one big change since some of the water in all subsequent changes was already replaced by earlier changes. This is a correct assertion, but it is often overstressed. After changing 10% three times, only 10% of the first 10% change was changed the second time (1% of the total). So the difference is small. We can mathematically calculate the efficiency of such changes as follows. If we use our 30% example, then one 30% change removes 30% of the impurities, assuming an equal distribution of the impurity within the water. If we do six 5% changes, then the reduction in impurities = 1-(0.95)6 = 26.5%. So it is less efficient (six 5% changes exactly equal 26.5% changed in one batch), but it is not radically less efficient. Going smaller still, the difference is even smaller. Doing 30 one percent changes removes 1-(0.99)30 = 26.0% of the impurities." Det är generellt skonsammare att byta små mängder fler gånger (utom i katastrofscenarion), men om chocken blir "för stor" går väl egentligen inte att svara på förutom om djuren tar uppenbar skada.

Om du sänker temperaturen ett par grader så bör både fiskarnas ämnesomsättning och temperament sakta ner. Även sand kan binda fosfat om man använder kalkvatten, vet ej om samma sak kan inträffa med andra kalktillsatser. Fosfaten kan sedan frigöras igen om pH sjunker.